Für Siebenbürgen gibt es zur Zeit nur wenige Nachweise von Musikern aus Böhmen, Mähren und Sudetenschlesien. Elf Musiker-Persönlichkeiten konnten vom Verfasser als solche zunächst identifiziert werden; sie begegnen seit um 1814. Dabei handelt es sich meist um Kapellmeister und kompositorisch Tätige (jeweils 9 von 11). Andere sind Chorleiter, Musikpädagogen, Organisten, Pianisten oder Violoncellisten.

Die These vom historischen Brünn als von einer rein deutschösterreichischen Stadt ist auch aus der Sicht der älteren Musikgeschichte kaum aufrechtzuerhalten. Das beweisen u.a. die tschechischen Namen der Brünner Musiker, vereinzelte Musiktheater-Vorstellungen in tschechischer Sprache mit Musik von Autoren tschechisch-mährischer bzw. slawischer Herkunft, in tschechischer Sprache herausgegebene Gesangbücher usw. Zu einer binationalen Stadt mit ausgeprägter tschechischer Musikkultur wurde Brünn aber, ähnlich wie andere mährische Städte, erst von der Mitte des 19. Jahrhunderts an.

Bericht über Tagung zu Musikerbriefen als Spiegel von Kulturbeziehungen in Mittel- und Osteuropa, Leipzig 2003

Soweit es mir bekannt ist, gibt es eher sporadische Belege über die gegenseitigen Beziehungen zwischen Musik und Musikern in Böhmen und Schlesien bzw. zwischen den Hauptstädten Prag und Breslau im 19. Jahrhundert. Zu diesen seltenen Kontakten gehört u. a. auch die ‚Geschäftsbeziehung‘ zwischen dem tschechischen Komponisten Antonín Dvorák (* 8. September 1841 in Nelahozeves, d 1. Mai 1904 in Prag) und seinem Breslauer Verleger Julius Ignatz Hainauer (* 24. November 1827 in Glogau [Głogów], d 26. Dezember 1897 in Breslau).

Scenskräck - En studie om musikers upplevelser av nervositet och stress kopplat till  scenframträdande samt vilka lärdomar som kan föras vidare till musikstuderande på gymnasiet.Marcus Olsson & Björn Rosenqvist antal sidor 39  En studie i hur musiker uppfattar och handskas med olika former av scenskräck. Syftet är att bidra med kunskap kring hur lärare kan utveckla sin undervisning i kurser med scenframställ- anden. Detta genom att undersöka hur verksamma musiker beskriver att de hanterar situationer som framkallar nervositet och stress. Studiens frågeställningar lyder:  Hur beskriver musiker sina erfarenheter av nervositet och stress i samband med scen- framträdanden? Vilka metoder använder sig musiker av för att hantera situationer som framkallar ner- vositet och stress kopplat till framträdanden?  För att få svar på forskningsfrågorna användes i studien kvalitativa intervjuer av sex yrkesverk- samma musiker. Studien visar på att samtliga respondenter återkommande upplever någon form av nervositet och/eller stress i samband med sceniska framträdanden, där mötet med publiken framstår som den enskilt största faktorn till att driva upp mängden upplevd nervositet och stress. Flera metoder att handskas med scenskräck framkom i studien, där förberedelser lyfts fram som särskilt viktig. Genom olika former av stöttning kan läraren förbereda eleverna på att själva tackla dessa tillspetsade situationer. Resultatet i studien påvisar stora likheter med tidigare forskning i ämnet.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet.

Der Aufsatz gibt einen kurzen Einblick in die Lage der lettischen Kriegsflüchtlinge in den durch die West-Alliierten im Nachkriegsdeutschland (1945–1950) besetzten Gebieten; geschildert werden ihr Alltag und ihre Kontakte zur einheimischen deutschen Bevölkerung, die gegenseitigen kulturellen Beziehungen sowie musikalische und kreative Aktivitäten lettischer Flüchtlinge im Kontext mit der deutschen Musik in dieser Zeit.

No description available.

No description available.