Brot, Friede, Freiheit – so lautete die Devise der französischen Volksfront (Front Populaire), die von 1936 bis 1938 Frankreichs Regierung stellte. Mit ihrem antifaschistischen Schwerpunkt war die französische Volksfrontbewegung auch für Flüchtlinge aus NS-Deutschland attraktiv und bot ihnen eine Plattform der politischen Stellungnahme. Exilierte Musikerinnen und Musiker gestalteten die Volksfront mit, indem sie für die gemeinsame Sache musizierten, komponierten und agitierten. Das Buch beleuchtet das facettenreiche Engagement exilierter Musikerinnen und Musiker im Rahmen des Front Populaire. Dazu zählt ihre Mitgliedschaft in Agitprop- und Kabarettgruppen, ihre Mitwirkung an politischen Filmen und Radiosendungen, ihr Komponieren und Vortragen politischer Musikstücke, ihr Reflektieren über politische Gegebenheiten im Rahmen des Saarabstimmungskampfes oder der Arbeitermusik-Olympiade Straßburg. Als zentrale Akteurinnen und Akteure stehen Paul Arma (1904–1987), Paul Dessau (1894–1979), Hanns Eisler (1898–1962), Joseph Kosma (1905–1969), Franz Landé (1893–1942), Marianne Oswald (1901–1985), Louis Saguer (1907–1991), Eberhard Schmidt (1907–1996) und Cora Schmidt-Eppstein (1900–1939) im Mittelpunkt der Betrachtung.

Målet med den här undersökningen är att undersöka hur yrkesverksamma musiker lär sig nytt material. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer som har genomförts enligt metoder från Kvale (2009). Intervjuerna har sedan tematiserats och analyserats baserat på nyckelord som uppmärksammats under intervjun. Det teoretiska perspektivet som används i undersökningen är baserat på John Deweys pragmatism. Undersökningen visar på, bland annat, att alla deltagare lär sig nytt material till största grad på gehör. Undersökningen visar även att alla deltagare var väldigt fokuserade på just den specifika låten de skulle lära sig, och att de till och med använde sig av den låten när de ville lära sig annan musik för sin egen fortbildningsskull. Tidsbrist var även en tydlig faktor under lärandeprocessen, vilket kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för musikerna i framtiden. / The aim of this study is to describe how professional musicians learn new material. The investigation is based on five qualitative interviews that has been conducted with a method described in Kvale (2009). The interviews are then thematised and analysed based on keywords found in the interviews. The theoretical frame of the investigation is based on John Deweys pragmatism. The investigation shows, among other things, that the participants based their learning of new material mainly by ear. The investigation also shows that every participant was very focused on the particular song they wanted to learn, and that they even used that song to practise different exercises for their own personal musical development. Time restraint was also a distinctive factor which could supposedly lead to severe negative consequences for the musicians.

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners’ thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers. My informants were to be college-educated, active and have a minimum of 20 years experience in music or 10 years experience in dance. I asked questions based on the following sub-headings: Education and Practice, Teaching, Ego and Identity and Vision for the future. In the study, I describe one person at a time and to further strengthen the informants’ statements I complement with literature. In the analyze section I comparing their different statements with each other and interpreters informants responses and in the discussion section, I comparing their different statements with each other as well as with my own thoughts and to the relevant literature. According to my interpretation all informants have basically the same idea of how they look on the ego. Yet, the dancers seems more troubled by the ego than the musicians. Educational background and experience are factors that has shaped my informants ego where their teachers have been one of the sources to inspiration. It has been interesting to take part of my informants views because they have inspired me to further thinking and have also helped me feel more confident about my own musical practice. I hope this is a study that can be beneficial to anyone who has ever reflected on any subjekt, artistic or not. / Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

I tidigare forskning har beskrivits vad motivation kan innebära, hur motivation kan kännetecknas och beskrivas samt att det finns olika typer av motivation, såsom inre och yttre motivation. Bakgrunden till den här studien är ett intresse för hur motivation fungerar och påverkar oss människor. Syftet med den här studien är att undersöka två motivationer hos musiklärare, motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Studien har en kvantitativ forskningsdesign och har genomförts med enkäter som datainsamlingsmetod. Populationen i undersökningen består av musiklärare på estetiska programmet på gymnasiet i hela Sverige. 30 respondenter svarade på frågor gällande motivation att undervisa och motivation att arbeta som musiker. Utifrån enkätsvaren analyseras sambandet mellan dessa två motivationer samt sambandet mellan motivationerna och andra utvalda variabler såsom ålder, kön och nuvarande familjesituation. Studien visar ett obefintligt samband mellan motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Vidare har även studien visat ett obefintligt samband mellan motivationerna och andra utvalda variabler. / Previous research has described what motivation can mean, how motivation can be characterized and described, and that there are different types of motivation, such as internal and external motivation. The background to this study is an interest in how motivation works and affects us people. The purpose of this study is to investigate two motivations of music teachers, the motivation to teach and the motivation to work as a musician. The study has a qualitative research design and has been conducted with surveys as a data collection method. The population in the survey consists of music teachers in the aesthetic program at high school in Sweden. 30 respondents answered questions about motivation to teach and motivation to work as a musician. Based on the questionnaire, the relationship between these two motivations is analyzed, as well as the relationship between the motivations and other selected variables such as age, gender and current family situation. The study shows an unrelated relationship between motivation to teach and motivation to work as a musician. Furthermore, the study also showed an unrelated relationship between the motivations and other selected variables.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet.

Since 2018 a group of musicology students at the Department of musicology of the University of Paderborn and the University of Music Detmold has been developing an online database called Kollaborateure – Involvierte – Profiteure. Musik in der NS-Zeit. Integral part of this database are articles on musicians, composers, employees in ministries and organisations affiliated to the party, musicologists, music editors and publishers from the Nazi era. In addition to the source-based biographical key data, the prosography focuses on the current research situation related to the respective person, a detailed description of the networks in the denazification processes and presents comprehensive lists of all writings, musical works, speeches and a list of his or her memberships. In future, further authors are to be won over to the project in order to create new articles or to update existing ones.

From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure. / Med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv har en kvalitativ studie genomförts, med intervjuer av sex musiker. Dessa arbetar eller har arbetat i hierarkisk eller icke- hierarkisk orkesterstruktur. Frågorna som ställts har handlat om informanternas upplevelse av jämlikhet, samspel, motivation, den egna musikaliska utvecklingen samt det musikaliska resultatet i orkestern. De skillnader som var störst framkom i upplevelsen av jämlikhet, som upplevdes starkast i den icke-hierarkiska orkestern. Den psykosociala miljön relateras till jämlikheten i orkestern och är således en strukturell fråga. En gemensam åsikt som framkom i undersökningen var att det bästa musikaliska resultatet uppnås i den hierarkiska orkesterstrukturen där alla spelar den stämma de har provspelat sig till och således spelar med högsta möjliga nivå. De exemplen från litteraturen som tas upp visar dock en annan bild av hög musikalisk nivå, som uppnås i orkestrar med icke-hierarkisk struktur.