Denna studie är gjord på uppdrag av inkubatorn Expression Umeå, som tillsammans med Tillväxtverket arbetar med ett forskningsprojekt för affärsmodeller för den kulturella näringen. Digitaliseringen har medfört att musiker kan arbeta mer oberoende och producera musik självständigt utan att vara kontrakterade av skivbolag. Detta ställer högre krav på oberoende musikers entreprenöriella förmåga. Tidigare forskning visar på att oberoende musiker använder sitt nätverk för att hitta samarbetspartners. I denna studie studeras oberoende musiker med kopplingar till inkubatorer för att undersöka hur deras affärsmodell kan se ut, hur dynamiken i samarbeten fungerar och hur nätverk används i deras affärsmodell. Inom samarbeten fokuserar vi på konkurrens, coopetition, kluster och maktförhållanden. Affärsmodellen ses som ett konceptuellt verktyg och fokuserar på value creation, value configuration och value capture.    Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med oberoende musiker och resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att nätverk och samarbeten är av stor vikt för oberoende musiker, och att nätverket baseras på vänskap. Det är via nätverket musikerna hittar samarbetspartners, resurser och nya arbetstillfällen. för de oberoende musikerna är det kemin som är viktigast för ett lyckat samarbete. Studien visar på att musikerna använder sig både av klusterbaserade nätverk och coopetitionbaserade nätverk. Detta medför både positiva och negativa effekter för musikerna. Det är låg konkurrens och hög andel samarbeten inom ett nätverk eller kluster, medans det är hög konkurrens och låg andel samarbeten mellan olika nätverk och kluster. Resultaten visar också på att det finns två olika drivkrafter hos oberoende musiker, ambitionsdrivna eller passionsdrivna. Beroende på vilken drivkraft som är mer dominant hos musikern, påverkar detta hur affärsmodellen ser ut och de val musikern gör. Inom vissa aspekter finns tydliga skillnader mellan de två drivkrafterna, bland annat värderar den ambitionsdrivna musikern sitt oberoende lägre och har en tydligare strategi jämfört med den passionsdrivna musikern.

Covid-19-pandemin har satt sina spår i den svenska musikbranschen. Lagstadgade restriktioner och förbud har gjort det svårt för många musiker att försörja sig genom sitt konstnärliga arbete. Denna studie syftar till att undersöka hur pandemin har påverkat frilansande musikers karriärutveckling och planering. Med fokus på inflytandet av musikernas karriärtänkande, personliga tillgångar och professionella identitet söker studien besvara följande frågor: 1. Hur har frilansmusiker upplevt och hanterat pandemin gällande sina karriärer? 2. Hur planerar frilansmusiker sina karriärer framöver? Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med frilansmusiker i åldrarna 28 till 33 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av Chaos Theory of Careers, Bourdieus handlingsteori samt begreppen karriärchock och professionell identitet. Pandemin synliggjorde frilansmusikernas osäkra arbetsförhållanden inom olika musikområden. Den initierade reflektioner över den egna karriären som ledde till en öppenhet kring deras framtida karriärutveckling. Under kristiden utvecklade frilansmusiker kompetenser, arbetade i nya roller och fokuserade på sin hälsa. Att vara musiker var djupt förankrat i individernas självbild, vilket hindrade dem från att lämna musiken. Negativa upplevelser i början av pandemin ersattes efterhand med främst positiva upplevelser. Förutsättningar för denna utveckling har varit ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Resultaten visar att karriärvägledare behöver dels tillägna sig kunskap om musikers verklighet, dels främja ett öppet karriärtänkande bland elever och studenter.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Based on two printed volumes Musik und Musiker am Mittelrhein (1974, 1981), the online encyclopaedia MMM2 (published in 2018) continues the original idea of a biographical and bibliographical documentation of musicians and musical sources in the middle rhine region. Exploring local music history often means to venture off the beaten track of well-known names and institutions. While perhaps not considered a worthwhile undertaking by some, the 570 articles on musicians, composers, publishers etc. that can currently be found in MMM2 are proof of networks that have hitherto been unknown or disregarded. Filling the gaps in our knowledge of musical life and culture in this area also enables us to improve data such as catalogue entries and name authority files in the RISM database.

This is a study on the creative benefits of analyzing one's masters and role models. By transcribing and studying three jazz improvisations of three separate violinists, I developed my sense of composition. With the melodic and rhythmical toolset found in the solos, four new songs were created. These were then performed at KMH, two songs in a traditional jazz manouche setting and two with a six-piece band. I chose to confine the work to the contemporary jazz scene in France.       The idea was born out of my appreciation of these musicians. Hearing them express such complexity so effortlessly made me eager to investigate their playing.  I have listened a great amount to the material to comprehend the melodic innovations and the rhythmic phrasing. Not only did I become a more confident composer - by making sure I could play the parts, my ability to express myself on the instrument was greatly enhanced as well! / <p>Filip Magnusson - Violin, Martin Vidlund – gitarr, Edvard Hamngren – gitarr, Gabriel Dahl - kontrabas, elbas, </p><p>Magnus Johansson – trummor, Felicia Roos – altsaxofon, Marius Zeeberg – tenorsaxofon, Ima Baeza Bilgin – piano, </p><p>Samtliga låtar komponerade av Filip Magnusson</p><p><strong>Rundown</strong></p><p>Den här låten inspirerades av Phil Markowitz komposition ”Sno Peas” framförd av Bill Evans och Toots Thielemans. Låtens ramverk är det stadiga harmoniska flödet, med ackordbyten vid varje taktstreck.</p><p><strong>Hiding in the Soil</strong></p><p>Den här kompositionen är en hommage till violinisten Mathias Lévy. Efter att ha transkriberat hans improvisationer försöker jag närma mig hans spelsätt genom nya melodier.</p><p><strong>Once a Dreamer</strong></p><p>Melodin är inspirerad av min lärares improvisation över låten Rêverie (Django Reinhardts tolkning av Debussy). Stort tack till Aurélien Trigo för strålande guidning under mina år på musikhögskolan.</p><p><strong>Hyperrealism</strong></p><p>Låten är en gungande dans i 5/4.</p><p>- ny konstellation -</p><p><strong>Inner Circle</strong></p><p>Som en hyllning till Joe Hendersons Inner Urge och violinisten Bastien Ribots makalösa improvisation över den skrevs Inner Circle. En tuff och mustig komposition som för tankarna till 60-talet.</p><p><strong>Du Bor Kvar</strong></p><p>Den här låten i tretakt är ett tack till någon som påverkade min musikalitet på ett djupt vis.</p><p><strong>Starfall</strong></p><p>Starfall är den nyaste låten. En meditation och kontemplation över livets förgänglighet och det vackra i det tillfälliga.</p><p><strong>Försvinnande</strong></p><p>Ännu en låt som väcktes ur reflekterandet av förgänglighet. Min bild av den här låten är varma melodier och toner som slingrar sig förbi lyssnaren. Varje musikaliskt moment passerar ständigt.</p><p><strong>Twilight Freeway</strong></p><p>Twilight Freeway är en saga om vilken frihet natten bär på.</p><p><strong>Egosystem</strong></p><p>Egostystem avslutar konserten och är ännu en hyllning till min lärare Aurélien Trigo som i själva verket skrev större delen av låtens melodi under sina egna studier. Här tolkar jag melodin med egen harmonik och form i ett sprakande avslut på min kandidatutbildning.</p>

Uppsatsen har fokus på färdighetsprovet vid gymnasiets estetiska program, inriktning trummor. Undersökningen ämnar synliggöra de innehållsmässiga moment som återfinns i en provspelning, samt hur slagverkslärare, tillika jurymedlemmar, bedömer och ser på de sökande och det som framförs. Lärare, och framtida lärare ges en inblick i sökningsförfarandets sammanhang, innehåll och miljö. Framtida sökande kan även de ta del av uppsatsen, för att lättare kunna prioritera rätt saker och förhoppningsvis känna sig säkrare inför en stundande provspelning. I innehållet återfinns tips på hur man som sökande kan behöva förbereda sig inför en sökning, samt vilka val man eventuellt kan behöva göra. De konkreta tipsen återfinns i bilaga 2. Studien genomfördes genom en intervju i fokusgrupp med tre stycken trumlärare inom gymnasiets estetiska program. Denna intervju hade till stor del formen av en diskussion och spelades in för att senare återges i skrift och därefter analyseras. Resultatet visar att färdighetsprovet i trummor till viss del ser olika ut på de olika skolorna. Innehållet varierar något, likaså tiden för provet, samt vilken metod och strategi man använder för poängsättning. Resonemanget kring kunskap och utvecklingsmöjligheter har däremot många gemensamma nämnare, och en helhetssyn vid poängsättning brukas av informanterna på alla tre skolor. De sökande kan dock få olika poäng beroende på vilken skola de gör färdighetsprov på, då olika strategier för poängsättning brukas. Skolans inriktning och bedömningskriterier styr till viss del vad man som lärare och jurymedlem bedömer och ser som viktigt, men varje jurymedlems bakgrund, erfarenhet och ideal har en betydande roll i processen. Som sökande kan det vara bra att fundera på vad man vill med musiken och sedan söka sig till den skola som speglar ens mål och inriktning bäst.Undersökningen berör ämnen som färdighetsprovets innehåll och juryns sammansättning, bidrar med insikter gällande tillvägagångssätt, samt visar på tankar och problematik kring bedömning. Lärare som söker stöd för sina argument, önskar sätta ihop, eller utveckla ett färdighetsprov kan med fördel ta del av detta arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nuvarande och tidigare musikerstudenter på svenska musikhögskolor får ta del av arbetsmarknadsrelaterade kunskaper inom sin utbildning och genom till yrkesverksamma musiker. Vi har utifrån våra frågeställningar fokuserat på vilka kompetenser som informanterna fått ta del av och hur de upplevt att skolan mött dessa kunskaper. Undersökningen är baserad på 6 kvalitativa intervjuer med musikstudenter som nyligen har examinerats eller är under utbildning. Alla har utifrån ett studentperspektiv fått besvara frågor och reflektera själva kring vad de ansett som viktiga kompetenser och tillvägagångssätt för att kunna försörja sig som musiker. Resultatet har visat att samtliga informanter upplever att det inte fått det stöd eller kunskap de anses ha behövt under sin studietid för att möta arbetsmarknadens krav. Det blir tydligt att det finns brister i undervisningens arbetsmarknadsfrågor och bristande stöd i karriärövergången till att bli yrkesverksam musiker. En studerande kan få erfarenhet av arbetsmarknaden som frilansande under studietiden. Ansvaret ligger på individen att göra sig attraktiv och synlig på arbetsmarknaden. Alla 6 informanter menar att ett stort kontaktnät är fördelaktigt för att konkurrera med andra musiker. Resultatet har analyserats utifrån Savickas Career construction theory, CCT, en metateori som baseras på att jobbet ska matchas till individen och nå självförverkligande. Begreppet school-to-work har i studien stått i centrum för att analysera övergången mellan skola till arbetsmarknad för musikstudenterna, där fokuset har legat på att se om de högre utbildningarna möter Savickas kriterier för en lyckad övergång till arbete. / This study concerns Swedish music students' experiences on how the music academies prepare them for a career as professional musicians. The 6 participants were either current or former students at the academies and data was drawn from semi-structured interviews. They were interviewed about their experiences of support and counselling from the schools and its employees. During the interview they were asked to reflect and discuss their experiences as students and individuals on their way to becoming working musicians. Questions were asked about competencies and skills required of the students to become a part of the labour market. The answers showed an imbalance between the knowledge they received and what they actually needed to become professional musicians, both according to the interviewees themselves as well as according to previous studies summarized. The music academy's teaching did not depict the reality as a musician according to its students. The interviewees could identify the major competences needed on the labour market, and identified the same ones missing from their curriculum. Through M. Savickas Career Construction Theory and his concept school-to-work transitions the interviewees answers were analyzed to find what was lacking for the students in aid to make a successful transition from higher musical education to work as professional musicians. Light was also shed on what competences and resources the education has given them. Our major finding concluded that there is a lack of occupational information in higher musical education, as well as a lack of real-life experiences that reflect the true labour market according to the students. The students do not get to evolve the skills they need to, but are able to build a network during these years in school that can aid them in these areas all through their careers.