• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • 39
  • 5
  • 2
  • Tagged with
  • 110
  • 38
  • 33
  • 28
  • 28
  • 28
  • 27
  • 27
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Concerti con Aria

Albrici, Vincenzo, Peranda, Giuseppe 16 July 2015 (has links)
No description available.
102

Jüdischen Musikern in Leipzig auf der Spur: Didaktische Materialien: Pädagogische Handreichung zum „Notenbogen-Entdeckerpass – Jüdischen Musikern in Leipzig auf der Spur“

Reinboth, Judith, Britsche, Frank, Schneider, Werner 28 October 2019 (has links)
Der Notenbogen-Entdeckerpass für Kinder und Jugendliche, der Möglichkeiten eröffnet, zu jüdischen Musikern in Leipzig zu forschen, Neues zu entdecken, der Notenspur zu folgen und viele weitere Impulse gibt, steht seit einiger Zeit zur Verfügung. Nun gilt es, die Kinder und Jugendlichen zu unterstützen, sowohl im schulischen Kontext als auch durch Freizeiteinrichtungen, bei denen die kulturelle Bildung im Mittelpunkt steht. Zum Entdeckerpass gibt es jetzt die vorliegende Handreichung. Sie beinhaltet didaktische Hinweise für ausgewählte Stationen, zahlreiche Arbeitsblätter als Kopiervorlagen für Schülerinnen und Schüler, Stadtrallyes mit handlungsorientierten Aufgaben für eine Exkursion oder einen Projekttag. Ebenso enthalten sind ein Lernquiz und Arbeitsblätter mit vertiefenden Quellen zum entdeckenden, biografischen Lernen für vier ausgewählte jüdische Musiker, die alle einen Bezug zu Leipzig hatten. Die handlungsorientierten Aufgaben, unter anderem kreative Ideen für Gedenktafeln, Straßeninterviews, fiktive Stadtführungen, dienen nicht nur der Wissensreproduktion, sondern haben das Ziel, eine Auseinandersetzung und Reflexion zu befördern. Somit kann auf das umfassende und vielfältige Angebot der Stadt Leipzig zugegriffen werden und die Nutzer erleben eine lebendige und partizipative Erinnerungskultur.
103

Caroline Eriksson Examensarbete Systerkonsert - Examenskonsert & Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän / Caroline Eriksson Examensarbete : Systerkonsert - Examenskonsert & Slängpolska i östra Södermanland - en jämförelse mellan fyra spelmän

Eriksson, Caroline January 2023 (has links)
Abstract  The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style.  The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. / Sammanfattning  Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet.  Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. / <p><strong>Systerkonsert </strong><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p>9 sep. 2023 kl. 16.00</p><p>Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm </p><p><strong></strong></p><p><strong>PROGRAMORDNING</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong></strong><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Madliene. Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof. </p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene. </p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene.</p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. <strong></strong></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p>Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p>Text &amp; musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>Vågsveparn </strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “<em>The Wave Sweeper</em>”, Irland. Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>Konstant </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. <strong></strong></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. Dansare: Marita &amp; Thommas. </p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.</p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p>Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene. <strong></strong></p><p><strong>Lilla Lasse </strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Vi ska dansa med Sara</strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar.</em> Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Ragatan </strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt <em>Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Skärborgarvisan</strong> </p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>No poker face </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.</p><p>______________________________________</p><p><strong></strong></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans </p><p></p>
104

Elbkarawane

29 November 2023 (has links)
Die Elbkarawane ist das Projekt der Dresdner Sinfoniker für den Dresdner Kultursommer 2021. Die Dresdner Sinfoniker sind bekannt dafür, ihr Publikum immer wieder mit ungewöhnlichen Ideen zu überraschen: Während sie im September 2020 auf Hochhäusern in Prohlis konzertierten, wird heute, am 4. September 2021, die Elbe zu ihrer Bühne. In kleinen Gruppen stechen die Musiker*innen in Dresden-Pillnitz „in See“, auf ihrem Weg in die Dresdner Innenstadt treffen sie ihr Publikum an Anlegestellen und Elb-Stränden und geben kleine Konzerte. Wer mag, kann dieser Karawane auf dem Fahrrad oder im eigenen Boot folgen, sie mit Applaus unterstützen und musikalische Entdeckungen machen. In der Dresdner Altstadt angekommen, nimmt ein riesiger, zum Konzertpodium umgebauter Arbeitsponton alle Musiker*innen auf. Den Konzertgästen, die sich zeitgleich am Königsufer auf der Elbwiese weitläufg verteilt haben, bietet sich jetzt eine grandiose Szenerie: Hinter dem Orchester auf seiner schwimmenden Bühne ragt nicht nur die eindrucksvolle Dresdner Altstadt auf. Speziell für den ersten Programmpunkt des Konzerts haben sich fünf historische Dampfschife in Position gebracht. Mit der Elbkarawane wollen die Dresdner Sinfoniker in diesem von der Pandemie geprägten Jahr auf ihr Publikum zugehen. So intensiv wie bei wenigen Projekten zuvor. Die Langsamkeit der Annäherung an den eigentlichen Konzertort lässt spontane Begegnungen und genaues musikalisches Hinhören zu. Das abschließende Konzert hingegen verbindet die Menschen in einem gemeinsamen musikalischen Erlebnis, das in Erinnerung bleibt.
105

Drüben: eine deutsche Zeitreise

29 November 2023 (has links)
No description available.
106

Der Himmel über ...

29 November 2023 (has links)
Musik, die hunderte Menschen zusammenbringt? Mitten in der Pandemie? Ausgeschlossen! Tatsächlich begegneten die Dresdner Sinfoniker den Herausforderungen der Corona-Zeit am 12. September 2020 mit einem bislang beispiellosen Konzert - verteilt auf den Dächern mehrerer Hochhäuser im Plattenbauviertel Dresden-Prohlis.
107

Låtskrivare = Entreprenör? : En kvalitativ studie om likheter mellan föreställningar om låtskrivare och entreprenörer / Songwriter = Entrepreneur? : A qualitative study of similarities between preconceptionsof songwriters and entrepreneurs

Sundelin, Oscar January 2018 (has links)
The purpose of the study is to examine similarities between the role as a songwriter with the role as an entrepreneur, as well as the conceptions about working with songwriting. To examine this three questions was asked: What similarities are there between the role as a songwriter and the role as an entrepreneur? What characteristics are described as important to succeed as a songwriter compared to those of an entrepreneur? What conceptions are there about working with songwriting? As a foundation for the thesis the history of the music industry is depicted in its own chapter with focus on the sales of music from the 15th century until today. The chapter describes how the music industry for a long time used sheet music as the main way to distribute new music. In the end of the 19th century the record industry started to emerge with the development of record players. During the 20th century the industry went through a lot of changes where new technology like the radio and the TV became important channels to reach a bigger audience. In the beginning of the 21st century the record sales plummeted as the music market became more and more dominated by different streaming services. The thesis empirical data is based on eight interviews, including a group interview, conducted in Los Angeles with four Swedish and seven American informants. It is also based on a forum thread from a Swedish music forum on the internet. The results from the interviews are first described in an overview and then divided into three categories; aspiring songwriters, songwriters in the music industry and informants working with songwriters. The results from the interviews shows that a songwriter should be a good person to collaborate with, be good at establishing important contacts in the music industry, and pay attention the administrative work of accounting, contracts and agreements. From the forum thread of the music forum disappointment is expressed about how DJ’s do not single handedly write and produce all the music they are attributed to in the media.   The analysis shows that professional songwriters have much in common with entrepreneurs because they both need to take risks, be creative, and start business. The similarities between the conceptions of what is required to succeed as a professional songwriter with what it takes to succeed as an entrepreneur includes having a good idea, having a supportive environment as well as being involved in marketing, sales and administration. Furthermore, the analysis shows that the work of songwriting is often glorified or overlooked, which creates misleading representations of what the work of a songwriter actually consists of.
108

[Aghet] [ağıt]

Gedizlioğlu, Zeynep, Oehring, Helmut, Sharafyan, Vache 29 November 2023 (has links)
No description available.
109

Dieter Kober: (* 1920, † 2015): Der Weg vom Ritchie-Boy zum Musikdirektor und Dirigenten des Chicago Chamber Orchestra

Schönfuß-Krause, Renate 21 December 2022 (has links)
Dieter Kober (* 2. Jan. 1920 Halberstadt; † 1. Okt. 2015 Radebeul / Dresden) gehört mit seinem ungewöhnlichen Lebenslauf zwischen zwei unterschiedlichen Welten und seiner Lebensleistung als Musiker, Musikpädagoge, Musikdirektor und Dirigent mit zu den bemerkenswertesten Persönlichkeiten, die inmitten der Kluft einer zerrissenen politischen Welt während und nach dem Zweiten Weltkrieg agierten und ihre Spuren hinterließen. Sein Leben bestand zum einen ganz unter dem Trauma von Flucht, Emigration, Kampf in der US-Armee gegen Hitler-Deutschland stehend, zum anderen war es geprägt durch eine Karriere als Musikdirektor und Dirigent. Mit seinem 1952 von ihm gegründeten Chicago Chamber Orchester (CCO) verstand er es, durch Musikdarbietungen in den USA und auf Tourneen durch Europa und Asien, Brücken der Völkerverständigung zu bauen. In Chicago stieg er zum Musikdirektor und Dirigenten auf. Prof. Dr. Dieter Kober war der am längsten amtierend gewesene Musikdirektor in den USA. Die Familie Kober war nach dem Ersten Weltkrieg, als Angehörige der deutsch-jüdischen Bevölkerungsschicht, aus der preußischen Provinz Posen (Poznań / Polen) geflüchtet, nachdem mit dem Großpolnischen Aufstand im Dezember 1918 Repressalien gegen die deutsche und jüdische Bevölkerung einsetzten. Nach seinem Realschulabschluss verließ Dieter Kober Deutschland und emigrierte in die USA. So erhielt als 16-jähriger ein Erlaubnisvisum nach New York City. Da er noch keine amerikanische Staatsbürgerschaft besaß, erhielt er keine Zulassung zur Aufnahme in das City College of New York und wechselte in den Bundesstaat Nebraska, an die University of Nebraska - Lincoln. Obwohl noch ohne amerikanische Staatsbürgerschaft, wurde er als Student in das staatliche Förderprogramm der Army ROTC (Reserve Offizier Training Corps) an der Universität aufgenommen und in militärwissenschaftlichen Kursen und Führungstrainingslabors für einen Einsatz in der US-Armee vorbereitet. Nach Ausbruch des Zweiten Weltkrieges erfolgte seine Grundausbildung im Camp Kearns in Utah in der Army Air Forces Base. Nach seinem erfolgversprechenden IQ-Test kam er zur weiteren Spezialausbildung in das geheime Trainingslager des Militärgeheimdienstes nach Camp Ritchie im Bundesstaat Maryland, wo sie für die Vernehmung von hochrangigen Häftlingen oder für die Spionageabwehr in Europa ausgebildet wurden. Hier erhielt er im Trainingscenter eine Spezialausbildung und wurde Teil einer geheimen Einheit des Militärnachrichtendienstes, die überwiegend aus deutsch-jüdischen und österreichischen Emigranten zusammengestellt worden war, die später als Ritchie Boys bezeichnet wurden. Er wurde Spezialist des Militärnachrichtendienstes und in den Stützpunkt Fort Hunt in Virginia verlegt (Geheimer Codenamen „P.O. Box 1142“ / Post Office Box 1142). Als Teamleiter des US-Militärgeheimdienstes MIS Y waren er mit teilweise bis zu 40 Mitarbeitern direkt dem Pentagon unterstellt. Die ehemaligen sogenannten Ritchie Boys erhielten nach Kriegsende großzügige staatliche Förderungen. Kober ging an das Musik Conservatory des Chicago College of Performing Arts (CCPA) der Roosevelt University, wo er Musikwissenschaft und Dirigat studierte. Zurückgekehrt an die University of Chicago, gründete er 1952 ein erstes Streicherensemble als Laienorchester für Kammermusik, das Chicago Chamber Orchestra (CCO). 1957 erhielt er die Berufung zum Musikdirektor des Art Institute of Chicago. Große Popularität erreichte Dieter Kober ab 1959 mit der Produktion und Moderation der TV-Sendung „Einladung zur Musik“ im Chicago-Bildungsfernsehen. Ab 1975 wurde er auf dem klassischen Radiosender von Bruce Duffie „WNIB / Classical 97 Chicago“ auch zu einer Radiopersönlichkeit und gestaltete monatliche Sendungen für „Musik des Kammerorchesters“. Kober sah es als seinen Kulturauftrag an, jedem das Recht auf kulturelle Bildung und eine nachhaltige Entwicklung zu ermöglichen, und ermöglichte auch kostenlose Besuche seiner Konzerte. Nach seiner zweiten Eheschließung verlegte er seinen Wohnsitz von Chicago Lakeshore Drive nach Radebeul und richtete in seinem Haus das Büro für das CCO ein. Von hier aus organisierte Dieter Kober nun das Management für das Ensemble des CCO. Nach Chicago kam er zumeist nur noch zum Dirigieren von Konzerten und für Vertragsunterzeichnungen. Anlässlich seines 90. Geburtstages 2010 dirigierte Dieter Kober in der Preston Bradley Hall im Chicago Cultural Center nochmals ein großes, für die Öffentlichkeit zugängliches kostenloses Konzert. Am 12. Mai 2013 übergab Dieter Kober im Alter von 93 Jahren und nach 61-jährigem Wirken als Musikdirektor den Taktstock nach einem letzten großen Abschiedskonzert in der Fourth Presbyterian Church an seinen Nachfolger Robert Turizziani. Dieter Kober verstarb am 1. Oktober 2015 in Radebeul bei Dresden im Alter von 95 Jahren. Entsprechend seines letzten Willens fand er seine letzte Ruhestätte auf dem Friedhof Radebeul-Ost.:Ein Leben zwischen zwei Welten – Ein Leben für die Musik 3 Lebenslinien - eine Familie gezeichnet von Verfolgung, Flucht und Exil 4 Vom Flüchtling vor dem Nazi-Regime zum Kämpfer in US-Uniform 5 Als Ritchie Boy zum Kämpfer per Intelligence 5 Geheimdienst-Operation unter Tarn-Adresse und Codenamen „P.O. Box 1142“ 6 Ehemaliger Ritchie Boy - Selbstbewusster Bürger des neuen Heimatlandes 8 Ein Leben für die Musik - Gründung des Chicago Chamber Orchestra (CCO) 9 Neue Wege – denn „Musik macht uns alle zu besseren Menschen“ 10 „Dirigieren ist mein Leben - man muss eine sehr starke Liebe für etwas haben, was man tut“ 11 Lebensräume – vom Chicago Lakeshore Drive nach Radebeul/ Dresden 13 Ehrungen/Auszeichnungen 14 Kommentare 15 Literatur 15
110

Madliene Ahlström Eriksson Examensarbete Systerkonsert - Examenskonsert &amp; Stilanalysarbete: Näckstämda - Tyska klockorna med Pelle Björnlert, Gustaf Wetter &amp; Pär Näsbom

Ahlström Eriksson, Madliene January 2023 (has links)
When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>

Page generated in 0.0355 seconds