Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2006

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 1993. / Includes bibliographical references. Available online via OhioLINK's ETD Center

No description available.

No description available.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Universiẗat und Princeton, Univ., Diss., 2004.

Med en blandning av tematisk och kritisk diskursanalys, undersöker denna studie den moderna svenska storstadspressens musikestetiska förhandlingar om house och techno. En hypotes antas om att recensionerna om dansmusik (som till stor del är ett sinnligt och kroppsligt förfarande) förväntas förhandla med den klassiska musikestetikens diskurs, där musikens ses som ett andligt eller abstrakt objekt. Musikkritiken, som är en del av medieoffentligheten, ställs likväl inför ett dilemma om objektivism och subjektivism. Det skrala materialutbudet försvårar förvisso utvidgade slutsatser, men undersökningen visar på svårigheter med att recensera dansmusik och problem i musikkritiken. Recensioner om house och techno söker sig till viss utsträckning mot en andlig eller objektivistisk diskurs för att legitimeras i det offentliga samtalet. Detta kan förstås som att de sinnliga musikdiskurserna ingår i en underordnad kulturell hierarki präglad av en dikotomi uppställd i den dominanta västerländska filosofiska traditionen.

Den här uppsatsen är en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 år, från 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehåll två veckor vart tionde år för att få svar på frågor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom åren och hur bevakningen utvecklats och förändrats. Erfarenheter från den kvantitativa delstudien låg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie där musikjournalister med lång erfarenhet av att arbeta på tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förändrats från att tidigare främst ha fokuserat på den klassiska musiken, till att i allt större utsträckning handla om modern populärmusik. Detta kan förklaras av ett sämre ekonomiskt läge för Svenska Dagbladet, en pågående trend i tidningsvärlden att skriva alltmer om populärkultur, en generationsväxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

Rezension eines Werkes zur Musikkritik in Polen in den Jahren 1990 - 1914.

Zugl.: Berlin, Techn. Univ., Diss.