Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium. Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Syftet med den här studien är att belysa samarbete och samarbetssituationerna mellan klasslärare och musiklärare. Jag kommer i bakgrunden beskriva vad andra forskare säger om samarbete och musikens roll för elever, samt kommer delar av skolans ramfaktorer som rör studiens syfte återges. Att fånga elevers intresse och nyfikenhet är av stor vikt för att skapa intresse hos eleven. Musik är ett stort intresse för dagens barn och något skolan bör ta vara på. Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare och fyra klasslärare. Musiklärarna undervisar i de aktuella klasslärarnas klasser. Av resultatet framgår att lärarna är positivt inställda till att samarbeta med varandra över ämnesgränserna. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de båda lärarkategorierna. Det framgår att tidsbrist är ett stort hinder för att bedriva ett större samarbete mellan lärarna men även att det inte krävs mycket tid bara för att koppla ämnena till varandra.

Lärarexamen

No description available.

Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat håll. Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter, teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i musikproduktion. Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna. Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en påverkande faktor för undervisningen. Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande. Resultatet visar dessutom att studiens lärare anser att musikämnets egenvärde skulle kunna öka om dess förtjänster skulle tydliggöras, liksom de positiva resultat som musikundervisningen genererar också i andra ämnen. Egenvärdet anses även kunna öka om musikundervisningen blir mer kvalitativ genom att musiklärarna får adekvat utbildning och att de rumsliga och materiella förutsättningarna för undervisningen blir bättre. Analysen visar dock att vad lärarna benämner vara av egenvärde inte alltid är detta.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner. / <p>Lärarexamen</p>

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta. Utifrån lärarnas utsago kan jag konstatera att samtliga stråklärare i min studie planerar sina lektioner mer eller mindre. Ju mer erfarna lärarna är desto mindre tid lägger de på sin lektionsförberedelse. Lärarnas planering handlar i första hand om att hitta lämplig repertoar till sina elever. Jag kan även konstatera att de erfarna lärarna reflekterar mer kring eleverna snarare än sig själva till skillnad från de mindre erfarna som reflekterar mer kring sig själva. Överlag verkar det som om de mindre erfarna reflekterar mycket mer än de mer erfarna. Jag kan konstatera att stråklärarna i min studie hade svårt att formulera sig om hur de tänkte kring sin planering. Det verkade som om de inte lagt så mycket vikt vid att reflektera kring sin förberedelse, utan att att lektionsplaneringen fungerade som ett slags ”hjälpmedel” vid sidan om. / <p>Lärarexamen</p>

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas. Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas. I studien framkommer både likheter och skillnader inom vad lärarna ser som viktiga aspekter för att få ett godkänt instrumentalprov.