Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden. För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version 1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val utifrån vilken känsla producenten vill skapa.

I detta arbete utforskar jag tillvägagångssättet för produktionen av två låtar. Syftet är att utforska de olika delarna i produktionen av en låt med utgångspunkt i att både den utövande musikern och producenten är samma person. Detta leder till att jag i arbetet har stor kreativ frihet över alla delar av produktionen. I arbetet beskrivs hur jag steg för steg arbetat med låtarna. Jag har delat upp produktionen i följande faser – analys, låtskrivande, verktyg, inspelning och arrangering, mixning, och jämförande. Dessa beskrivs i metoddelen av arbetet och är min utgångspunkt för genomförandet. Jag tar upp vilka utmaningar som uppstått när jag arbetat på egen hand samt för- och nackdelar det gett mig. Under processen har jag lärt mig använda flera för mig nya verktyg och metoder för musikproduktion, bland annat att arbeta med samplingar, virtuella instrument och olika mixningsknep. Denna nyförvärvade kunskap tror jag kommer vara användbar för framtida produktioner.

Det här projektet har genomförts i syfte att undersöka vad något visuellt, i mitt fall abstrakt grafik, gör för en lyssnare. Min tes har genom arbetet varit att grafik förstärker en lyssnares upplevelse av musiken men jag ville också titta på om det bara har positiva effekter. Projektet genomfördes som en trestegsraket där först två låtar skrevs, sedan skapades videor till dessa två låtar och som sista steg genomfördes en enkätundersökning som gjordes online. Deltagarna i enkäten utgjordes av ett bekvämlighetsurval och landade till sist i 17 som valde att delta i undersökningen. För att analysera resultatet av enkäten valde jag att tolka fria svar från två enkätfrågor. Resultatet av enkäten visade på att flertalet deltagare upplevde det som var min tes från början, nämligen att musiken förstärktes av grafiken och att grafiken hjälpte till att skapa en fokuspunkt. Ett däremot mer oväntat resultat var att vissa deltagare menade på att snabb grafik gjorde att de tappade fokus på såväl låt som text.

Sång har alltid varit viktig för mig och var min ingång till att börja skriva och producera låtar. Tidigare då jag har producerat och spelat in mina låtar har jag upplevt att jag inte lagt tillräckligt med tid och energi på sångproduktionen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom sångproduktion och att undersöka hur och med vilket sound sång kan ta mer utrymme i en produktion. Den största delen av arbetet har varit att jobba med tre egna låtar där jag arrangerat, spelat in och redigerat sång. Vidare har jag läst texter och intervjuer av producenter för att samla kunskap om hur de jobbar med sångproduktion. Arbetet har också bestått av att lyssna på ett antal låtar som inspirerar mig på olika sätt där jag har analyserat och försökt identifiera hur sångproduktionen låter. Reflektionen i uppsatsen kretsar i huvudsak kring psykologin vid en sånginspelning, vikten av att jobba på sitt instrument och att forma sångproduktionen efter sångens karaktär och uttryck. Genom att ge mer tid åt sångproduktionen i mina låtar har jag gjort insikter i vilka metoder som fungerat bra för mig och hur jag vill jobba vidare med sång i framtiden. Nyckelord: Sångproduktion, musikproduktion, leadsång, inspelning, röst

Denna uppsatts handlar om en jämförelse av musik med 50 års skillnad i mellan.Jag kommer använda mig av David Gibsons 11 aspekter, tagna ur hans bok The Art Of Producing,1 och applicera dom på 2 låtar från olika tidsepoker. Dessa aspekter fungerar som byggstenar för musikproducenter och används för att bryta upp en låt i olika delar som man sedan förbättrar för att så småningom skapa en hitsingel. Jag kommer att använda samma byggstenar men att jag istället jämför musikaliska kvalitéer mot varandra för att få fram skildringar efter 50 år. Därför har jag valt en låt från 1968 samt 2018 som en grund fört denna studie.

I det här arbetet har jag undersökt mitt kreativa tillvägagångssätt genom att utforska tre olika modeller att skriva samt producera låtar. Arbetsmodell 1 innebar att börja med melodi/textskrivning med gitarren som hjälp, sedan spela in sång till ett enkelt ackompanjemang och till sist skapa produktionen. Arbetsmodell 2 vände på processen, då jag istället började med att göra en färdig instrumental produktion först, sedan skrev jag melodi/text och avslutade med sånginspelning. Den sista modellen, som jag valde att kalla för Kontrollmodell, var en blandning av de båda, där det var möjligt att börja i vilken ände som helst, och korrigera både melodi/text/produktion fram tills att låten blev färdig. Dessa tre modeller jämförde jag sedan mot varandra, för att bland annat se deras för- och nackdelar, om det fanns ett/flera mönster i de olika låtarna, och huruvida min generella kunskap kring låtskriveri och produktion kunde fördjupas. Jag upplevde både styrkor och svagheter i varje modell, men märkte också av en del psykiska svårigheter överlag under arbetets gång, utan koppling till modell. Jag fick många lärdomar kring låtskriveri och produktion, och även insikter kring hur jag i framtiden kan effektivisera samt förenkla min skapandeprocess.

Idag består musikproduktion framförallt av digitala verktyg med väldigt många möjligheter. Ju fler möjligheter, desto fler val behöver göras. För att hjälpa sig själv att välja kan man använda sig av begränsningar. Begränsningar som strategi för att locka fram kreativitet är en välbeprövad metod inom musikskapande. Studien handlar om vilka val jag gör när jag producerar samma låt utifrån tre olika begränsningsstrategier. Resultatet analyseras med hjälp av psykologiska teorier för hur människor gör val i allmänhet. För att analysera min egen process har jag använt mig av loggbok. Undersökningen resulterade i att framförallt tidsbegränsningen var den mest givande begränsningen och att beroende på vilka begränsningar som görs går det att styra hur mycket kontroll jag kan ha över valen. Som slutsats anser jag undersökningen som ett komplement till de många undersökningar som gjorts om begränsningar och låtskrivande. För musikpedagoger hoppas jag att undersökningen kan bidra till pedagogiska idéer då digitala verktyg upptar en allt större plats i dagens musikundervisning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur jag kunde bli mer kreativ i min mixningsprocess utan att förlora kvalité på mixarna. Detta genom att hitta bra metoder för att främja kreativiteten men också genom att undersöka hur jag kan effektivisera mitt arbetsätt för att lämna mer plats åt kreativa beslut.   Undersökningen lärde mig att det är viktigt att arbeta smart och att prioritera att arbeta med ljuden när man vet hur man vill att det ska låta. Det blir därför även viktigt att lyssna igenom låten ofta så att du kan få en bra uppfattning över vad det är du vill. Genom att ofta spara i nya projekt ger du dig svängrum att experimentera mer och genom att arbeta kreativt tidigare i processen undviker du att hoppa över den kreativa biten senare.

Studien behandlar musikproduktion ur ett genusperspektiv. Eftersom musikproduktionens tekniska område ofta beskrivs som maskulint kodat, berör studien könsnormer och hur olika lärare angriper problematiken i klassrummet. Data är insamlad genom kvalitativa intervjuer med sex olika lärare som undervisar musikproduktionsämnet på gymnasienivå, där hälften av deltagarna är män och hälften är kvinnor.  Även analys av data utgår från den kvalitativa metoden och bygger på olika teman. Dessa teman behandlar elevers självförtroende, förkunskaper och förebilder ur ett genusperspektiv. De behandlar även metoder för att skapa ett tryggt klassrumsklimat, musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne samt likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga elever. Eftersom deltagarna i studien är lärare beskrivs ovanstående teman utifrån ett lärarperspektiv, vilket innebär att resultatet utgår från lärarens upplevelser av genusproblematik i klassrummet.     Resultatet visar att elevens självförtroende och användandet av förebilder i undervisning spelar roll för att skapa ett tryggt klassrumsklimat där eleverna inkluderas. Lärarens bemötande av elever är också en viktig faktor för att skapa en inkluderande miljö. Gällande likheter och skillnader mellan könen visar resultatet att det finns kopplingar mellan elevens förkunskaper i relation till musikproduktion som tekniskt och konstnärligt ämne.    Sammanfattningsvis talar både litteratur och deltagare i studien om vikten, men också svårigheten, i att utmana rådande könsnormer. Inom musikproduktion finns olika föreställningar om kunnande utifrån kön, vilket riskerar att påverka elevernas inställning och prestation. Studien fördjupar sig i dessa föreställningar och hur olika lärare arbetar för att utmana dessa i klassrummet.

I det här arbetet har jag undersökt hur man skapar så starka hookar som möjligt. Jag harmedvetet valt att inte arbeta med det ortodoxa tankesättet att en hook bara kan vara ensångmelodi och en text, utan jag har haft ett mer holistiskt tillvägagångssätt och försöktanvända mig av alla komponenter av arrangemanget och produktionen för att bådeskapa och förstärka hookar.Jag gjorde därmed 4 låtar där jag utgick ifrån en ackordsföljd som jag antingen skapadesjälv på ett instrument eller som kom från en sample som jag hittat på nätet. Jag skapadesedan melodier till harmonin och lät det vara en grundsten som jag sedan byggde på tillsjag hade en fullständigt låt.Jag lärde mig under arbetet att jag skapade de starkaste hookarna efter att jag först hadeskapat mig en förståelse av vad exakt vad för typ av hookar som funkar i låtdelen jagarbetade med. Sedan testade jag intuitivt en massa idéer baserat på min analys, tills jagfann något som jag kändes som en tydlig hook.Jag lärde mig även att det här var en väldigt tidskrävande och delvis frustrerandeprocess, men att slutresultatet var värt det. Jag kunde med hjälp av hela arrangemangetoch produktionen förstärka hookar på flera olika sätt, men jag lärde mig attsångmelodier var den bästa källan till hooks.Sammanfattningsvis konstaterar jag att för mig personligen är det viktigt att kunnajobba på intuitiv känsla och att ha starkt fokus på vad det är man försöker åstadkommamed sina hookar.