Attachment is a psychological connection between two or more individuals. Paternal -infant attachment is significant to the social and physical health of the infant and father. There is a gap in the literature regarding the importance of attachment between father and infant. The purpose of this thesis was to review the available literature about paternal-infant attachment and to determine promising nursing interventions to promote successful paternal-infant attachment. An integrative review of research was performed using the Cumulative Index of Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). MEDLINE, PsychINFO, PsychArticles and Academic Search Premier. The key terms that were used to search the databases were: paternal, father, infant, newborn, bonding, attachment, feelings and relationship. Ten studies were examined in detail. Nursing interventions found to improve paternal-infant attachment are based on education, improving the psychological well-being of both the father and infant and decreasing anxiety or stress the father may feel before and after the birth process. Multiple methods to improve overall paternal-infant attachment are recommended.

A major goal in the care of patients with neurological problems is to prevent or minimize episodes of increased intracranial pressure (ICP). Elevations in ICP in response to nursing interventions have been acknowledged since the 1960’s when ICP monitoring was first introduced in the clinical setting. Until recently few studies have specifically examined the effect of oral care on ICP and oral care and other hygiene measures were combined or not specified, prohibiting a direct interpretation of the influence of oral care alone on ICP. The purpose of this study was to describe the relationship between routine oral care interventions and the changes in ICP specifically focusing on the effect of intensity and duration of this intervention. Twenty-three patients with a clinical condition requiring ICP monitoring were enrolled over a 12 month period. Oral care provided by neuroscience intensive care nurses was observed and videotaped. Characteristics of the intervention were documented including products used, patient positioning, and duration of the intervention. A 1-5 subjective scale was used to score intensity of oral care. Wrist actigraphy data were collected from the nurses to provide an objective measure of intensity. Patient physiologic data were collected at 12 second epochs 5 minutes before, during and 5 minutes after oral care. The mixed effect repeated measures ANOVA model indicated that there was a statistically significant increase in ICP in response to oral care (p=0.0031). There was, however, no clinically significant effect on ICP. This study provides evidence that oral care is safe to perform in patients in the absence of pre-existing elevated ICP.

Introduktion: Ångest inför operation är vanligt och kan bero på rädsla för operationen, smärta, att vakna upp under anestesin och döden. Ångesten är påfrestande för patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. För att lindra preoperativ ångest används oftast lugnande läkemedel och information till patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest, vilket skulle kunna ge möjligheter att individanpassa vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. 23 artiklar publicerade från år 2000 och framåt och som svarade mot syftet valdes ut och granskades. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att det finns flera omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest. Dessa är utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi. Det framkom även i flera studier att de med högre preoperativ ångest fick bättre effekt av interventionerna. Slutsats: Denna studie visar att utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi är omvårdnadsåtgärder som med god effekt kan minska preoperativ ångest. Av dessa är utökad information och musik lättast att individanpassa och implementera i vården. Det visade sig även att patienter med högre ångest fick bäst ångestdämpande effekt och det gör att en viktig del i sjuksköterskans preoperativa bedömning blir att identifiera varje individs ångestnivå och behov. / Introduction: Anxiety before surgery is common and can be caused by a fear of the surgery, fear of pain, fear of waking up during the anaesthetic; and fear of dying. Anxiety is demanding for the patient and can lead to different postoperative complications. Treatment for preoperative anxiety is normaly information about the procceduer and sedative drugs. Aim: The aim of this study is to examine if there are nursing interventions with good effects on preoperative anxiety, which could make it possible to personalize healthcare. Method: A litterature review where articles have been found using databeses such as PubMed and CINAHL. 23 articles published after year 2000 corresponding with our aim were selected and scrutinized. Result: The result of this litterature review indicates that there are several nursing interventions that are effective in preoperative anxiety. These are enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy. Several studies also indicated that patients with higher preoperative anxiety had a better efficacy of the interventions. Conclusion: This study indicates that enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy are nursing interventions which with good efficacy can lower preoperative anxiety. Of these are enhanced information and music easiest to personalize and implement in healthcare. The study also indicate that patients with higher preoperative anxiety had the best anxiolytic effect. That makes it important for nurses to identify each indivdual’s anxiety level and needs during the preoperative assessment of the patient.

Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. De resultat som framkommit talar för att sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder på överviktsmottagning utgår från ett holistiskt synsätt där sjuksköterskans uppgift är att stödja patienten och i partnerskap med denne utarbeta en personcentrerad omvårdnad som omfattar både kropp och själ. / Nurse led clinics have successfully been taking care of large groups of patients suffering from chronic diseases such as diabetes, asthma and heart failure (Eklund, 2009). In Sweden today, four out of ten women and five out of ten men, suffers from overweight or obesity (SCB, 2012). Obesity is a global public health problem leading to a host of serious consequences, physical, psychological and social, and has become an ever greater challenge for our society to find solutions and effective treatments for (WHO, 2013). Recently nurse led obesity clinics has been established. The purpose of this paper is to describe nursing interventions in nurse led obesity clinic. The thesis is a literature study based on both qualitative and quantitative items. The results obtained suggest that nurse led interventions in overweight clinic is based on a holistic approach where the nurse's role is to support the patient and in partnership with him or her develop a person-centered care that encompasses both body and soul.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

The purpose of the study was to identify NANDA - I diagnoses, NOC outcomes, and NIC interventions used in nursing care plans for ICU patient care and determine the factors which influenced the change of the NOC outcome scores. This study was a retrospective and descriptive study using clinical data extracted from the electronic patient records of a large acute care hospital in the Midwest. Frequency analysis, one-way ANOVA analysis, and multinomial logistic regression analysis were used to analyze the data. A total of 578 ICU patient records between March 25, 2010 and May 31, 2010 were used for the analysis. Eighty - one NANDA - I diagnoses, 79 NOC outcomes, and 90 NIC interventions were identified in the nursing care plans. Acute Pain - Pain Level - Pain Management was the most frequently used NNN linkage. The examined differences in each ICU provide knowledge about care plan sets that may be useful. When the NIC interventions and NOC outcomes used in the actual ICU nursing care plans were compared with core interventions and outcomes for critical care nursing suggested by experts, the core lists could be expanded. Several factors contributing to the change in the five common NOC outcome scores were identified: the number of NANDA - I diagnoses, ICU length of stay, gender, and ICU type. The results of this study provided valuable information for the knowledge development in ICU patient care. This study also demonstrated the usefulness of NANDA - I, NOC, and NIC used in nursing care plans of the EHR. The study shows that the use of these three terminologies encourages interoperability, and reuse of the data for quality improvement or effectiveness studies.

Bakgrund och syfte: Personer som drabbas av en höftfraktur är en stor patientkategori, och till följd av en ökande andel äldre i befolkningen kommer den att bli ännu större. Majoriteten av dessa patienter kommer att åka in till sjukhus med ambulans. För att minska patientens lidande och uppkomst av komplikationer är det prehospitala omhändertagandet viktigt. Syftet med denna studie var att jämföra ambulanssjuksköterskans specifika omvårdnadsåtgärder vid vård av patient med höftfraktur före respektive efter införandet av en ny vårdkedja, ”Raka spåret”, och då framförallt se om givandet av smärtlindring förändrats. ”Raka spåret” innebär att ambulanspersonalen utför en del av de åtgärder som tidigare gjorts på akutmottagningen och transporterar patienten direkt till röntgen.   Metod: Metoden var en retrospektiv studie med komparativ design där två grupper med 15 patienter i varje grupp jämfördes mot varandra. Patienterna i båda grupperna hade haft en höftfraktur och förts in med ambulans mellan klockan 0800-2200. Den ena gruppen fördes in innan ”Raka spåret” fanns och den andra gruppen fördes in efter införandet. En anledning till ”Raka spåret” var att öka förståelsen hos ambulanspersonalen för att ett strukturerat omhändertagande, där särskilt smärtlindring och trycksårsprofylax betonades, har stor betydelse för patientens fortsatta vård.   Resultat: Resultatet visade att efter införandet av ”Raka spåret” utfördes fler prehospitala omvårdnadsåtgärder av ambulanssjuksköterskorna. Alla patienter i gruppen år 2010 fick perifer venkateter (PVK) och på 13 patienter togs EKG. Fler patienter fick smärtlindring efter införandet av ”Raka spåret”, innan fick 60 % smärtlindring mot 93 % efter ”Raka spåret. Att införa ”Raka spåret” antydde en förbättring i omhändertagandet av patienter med höftfraktur och det framkom med tydlighet att detta ledde till ett mer homogent omhändertagande.  Det visade också, att när det fanns riktlinjer för att patienten ska smärtlindras, skedde smärtlindring i större utsträckning. Detta var en pilotstudie utan möjlighet till generaliseringar av resultatet, för att kunna göra detta krävs ett större antal patienter. / Background and purpose:People who suffer from a hip fracture are a large category of patients, and as a result of an increasing proportion of older people, it will be even greater. The majority of these patients will go to the hospital by ambulance. To reduce the suffering of the patient and the occurrence of complications the prehospital care is important. The purpose of this study was to compare the specific prehospital nursing interventions for patients with hip fracture before and after the introduction of a new chain of care, "Straight track". Especially to see if the initiation of pain management has changed. "Straight track" means that ambulance nurses carry out some of the measures that earlier was done in the emergency room and transporting the patient directly to radiology.   Method:The method was a retrospective study of comparative design in which two groups with 15 patients in each group were compared against each other. Patients in both groups had a hip fracture and went in by ambulance between 08 am to 10 pm. One group was transported before the "Straight track" began and the second group was transported after the introduction. One purpose of the direct route was to increase understanding, of the ambulance nurses, that a structured treatment, especially with relief of pain and pressure ulcer prophylaxis, has great significance for the patients continued care.   Result: The results showed that after the introduction of the "Straight track" there was more pre-hospital care measures carried out by emergency nurses. All patients in the group from 2010 had peripheral venous catheter and 13 patients undergoing an ECG. More patients got pain relief after the introduction of the "Straight track". Before there were 60% that got pain relief and after there were 93% that got pain relief.Introducing “Straight track” suggested an improvement in the care of patients with hip fracture and it showed with clarity that this led to a more homogeneous treatment. It also showed that when there were guidelines for the patient to get pain relieve then it was given to a greater extent. This was a pilot study without possibility to draw any general conclusions, this requires a larger number of patients.

Behovet av högkvalitativ vård i relation med begränsade resurser har lett till en utveckling av disciplinen hälsoekonomi, vars syfte är att uppnå en effektiv resursfördelning inom sjukvården. Då sjuksköterskan utgör en av sjukvårdens största resurser finns det forskning som visar att sjuksköterskor kan göra påverkan inom hälsoekonomi och uppmuntras samtidigt till en större ekonomisk medvetenhet. Syftet var att beskriva faktorer som kan ge hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. En litteraturöversikt gjordes genom en systematisk sammanställning och analys av vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att faktorer som patientcentrerat omvårdnadsarbete, patientsäker omvårdnad, bra samordning, personalsäkerhet i samband med omvårdnadsåtgärder samt eftersträvan av bra kompetens och kritiskt förhållningssätt, kan ge en hälsoekonomisk påverkan utifrån sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan kan också bidra genom att tillämpa de förutsättningar som sjukvården som organisation bidrar med i form av att följa riktlinjer. Därmed kan hälsoekonomiska förutsättningar uppnås genom sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder, utan att det försummar vårdkvaliteten, vilket innebär att sjuksköterskor bör uppmuntras till en större hälsoekonomisk medvetenhet. Då hälsoekonomi kan påverkas utifrån omvårdnadsåtgärder bör mer forskning inom detta område eftersträvas. / The need for high quality care in relation to limited resources led to development of the discipline of health economics, which aims to achieve an efficient allocation of resources in health care. Nurses are one of the largest health care resources and there is research showing that nurses can make impact in health economics and encouraged simultaneously to a greater financial awareness. The aim was to describe factors that may cause health economic influences from nursing interventions. A literature review was done by a systematic compilation and analysis of scientific articles. The results showed that factors such as patient-centered care, ensuring good and safe care, good coordination, personnel safety associated with nursing intervention and striving for good skills and critical approach, can provide health economics influences based on nursing intervention. The nurse can also help by applying the conditions that health care organization is contributing in terms of following the guidelines. Health economic conditions can be achieved by the nursing intervention without neglecting her care quality, which means that nurses should be encouraged to greater health economic awareness. Health economics can be influenced by nursing interventions; therefore more research in this field would be required.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen blir allt större i många länder så även i Sverige. Ensamhet är ett aktuellt folkhälsoproblem för denna åldersgrupp. Det finns flera mer eller mindre omfattande definitioner av ensamhet inom forskningen vilket är ett bevis på hur komplext begreppet är. Det finns flera olika orsaker till varför en människa blir ensam och vad detta kan leda till. En viktig aspekt av ensamheten är att den även har en självvald positiv sida som kan leda till hälsa, något som är lätt att förbise då man oftast tänker på ensamhet som lidande inom vården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamheten hos äldre kan lindras och vad som gör den uthärdlig samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att lindra och förebygga ensamhet. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som syftar till att ge en övergripande bild av hur forskningen på området ser ut. Vi har med hjälp av en manifest innehållsanalys skapat huvudkategorier och teman utifrån de vetenskapliga dokument som uppsatsen baseras på. Resultat: Forskningen identifierar flera olika faktorer som kan lindra ensamheten hos individen däribland främjandet av det sociala nätverket. Sjuksköterskans arbete kan inriktas på att utveckla det sociala nätverket men även på att bland annat främja kontakten med patienten.   Diskussion: Genom att använda Virginia Hendersons omvårdnadsteori tolkade vi uppsatsens innehåll och fann bland annat att det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att nå sina mål. Målen kan bestå i att göra ensamheten uthärdlig genom vardagliga aktiviteter som exempelvis att läsa. Målen kan även handla om att sjusköterskan måste agera tolk för patienten när det kommer till att utveckla befintliga eller nya sociala relationer.