Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar. I det första temat framgår att bortträngning och identitetsberövande utgjorde två centrala teman i livsberättelserna. Det andra temat behandlade betydelsen av grupptillhörighet, där det tydligt framkommer att diskussionsforumet betyder mycket för stärkandet av informanternas personliga identitet. Det tredje temat visade att förändringar i levnadssätt och levnadsvanor har visat sig i både psykiska och fysiska avseenden. Slutligen diskuteras huruvida en kombination av professionell hjälp som exempelvis terapi och diskussionsgruppen som komplement vore ett bra förfarringssätt att nå den känslomässiga separation, som ännu inte uppnåtts efter den rumsliga separationen som många informanter gjort från sina föräldrar. / The overall aim of this essay has been to contribute to a deeper understanding of self-help on the Internet by illuminating the individual's awareness and interaction with others. The study's subject of research has been seven individual life stories found on a newsgroup on the Internet and was implemented with a narrative research method and a hermeneutic approach. The study is qualitative in its nature and the individual's behavior and self-perceived reality has been the main focus. The theory that has been applied in the study is the pragmatic micro perspective symbolic interactionism with the following theoretical starting points: symbols, displacement, deprived of identity and mutual aid. The thematic structure of the analysis has been based on the study’s three research questions of which the first theme highlighted displacement and deprived of identity as the two main themes in the life stories. The second theme dealt with the importance of group membership, which clearly showed that the newsgroup means a great deal for strengthening their personal identity. The third theme revealed that the changes in lifestyle and habits have been both psychological and physical. Whether or not the spatial separation many informants made ​​from their parents can measure up to an emotional separation that they have not yet reached were discussed and lastly an implication that a combination of professional help such as therapy and newsgroup as a supplement may be a good method to reach the emotional separation.

The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given. / Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

This thesis seeks to understand underlying reasons why Sweden’s long tradition of non-alignment suddenly changed in the wake of Russia’s invasion of Ukraine in 2022. It argues that it was not solely due to strategic chock. The thesis is based on the theory framework of national role conception, which has the conceptual mechanism for understanding foreign policy decision-making dynamics. Methodologically, it focuses on narratives from an interpretive perspective to discover role perceptions and role changes. Empirically, this is analysed based on the defence policy, during the period 2014 to 2022, and the transformation that took place of Swedish defence. The result shows a gradual shift from previous core political values, enabling a different perception of roles.

<p>The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication.</p><p>The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality.</p> / <p>Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation.</p><p>De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.</p>

The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication. The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like. Time also work in favour of competence as experience is developed over time. The results lead to the conclusion that both the motive for and the aim of competence development is the creation of a meaningful and manageable reality. / Undersökningens syfte är att studera hur anställda i kunskapsföretag utvecklar kompetens för att klara det dagliga arbetet Fokus ligger på den informella kompetensutvecklingen. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om lärande och kompetensutveckling, organisationsförändring och utvärdering samt professionell reflektion. I undersökningen används narrativ analys och intervjuer vilket baseras på uppfattningen att kunskap om verkligheten bara kan nås genom språk och kommunikation. De huvudsakliga resultaten visar att kompetens utvecklas genom erfarenhet, social interaktion, kommunikation och dialog med medarbetare och kunder. De postmoderna uppfattningarna om den snabba (tekniska) utvecklingen och kravet på att vara uppdaterad påverkar starkt informanternas syn på arbetslivet, liksom känslan av att inte ha tillräckligt med tid för all den kompetensutveckling som önskas. Men tiden arbetar också för kompetensen eftersom erfarenhet är något som utvecklas över tid. Resultaten leder fram till slutsatsen att både drivkrafterna till och målet för kompetensutveckling är att skapa en begriplig och hanterbar verklighet.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer &amp; Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada. Resultatet av holistiskt-innehålls analysen redovisas enligt studiens frågeställning. Resultatet av holistiskt-form analysen visade 4 vändpunkter i ryttare A´s berättelse och 5 vändpunkter i ryttare B´s berättelse. Den kritisk narrativa analysen visade att ryttare A och B berättade om sig själva i relation till 3 olika teman. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramen samt tidigare forskning. / Many of the injuries occurring in equestrian sports are often caused by some form of trauma (Havlik, 2010) and they often results in a serious injury. The psychological reactions that equestrian riders may experience are multifaceted and the rehabilitation process and the result is often a result of the rider's cognitive appraisal of the injury (Wiese-Bjorn Stal, Smith, Shaffer &amp; Morrey, 1998). The purpose of this study was from a holistic perspective (1) create an understanding of the psychological reaction a equestrian rider may feel after having suffered a serious sport-related injury, (2) understand how their experience of the rehabilitation process affected their cognitive appraisal, and (3) understand the factors that helped/did not help them get back to equestrian-sport. A qualitative approach through narrative interviews were used and the analysis was holistic-content (II), holistic-form (III) and critical narrative analysis (VI). Two equestrian riders who made a comeback to equestrian-sport after a serious injury participated. The result of the holistic-content analysis was reported according to the study questions. The result of the holistic-form analysis indicate 4 turning points in the rider A's story and the 5 turning points in the rider B's story. The critical narrative analysis illustrates that rider A and B described themselves in relation to 3 different themes. The results are discussed in relation to the theoretical framework and previous research.

The objective of this study was to investigate the dynamics in the athlete-coach relationship in the course of athletic career, from the perspective of one individual sport athlete and one team sport athlete. The study tried to answer the following questions: (1) How one team sport athlete and one individual sport athlete perceive the athlete-coach relationships at different stages of the athletic career? (2) How the athlete-coach relationships change in the course of the athletic career from the perspective of a team sport athlete and an individual sport athlete? (3) How athletes perceive the characteristics of their most influential coaches? As theoretical frameworks the 3+1Cs conceptualization of coach-athlete relationship (Jowett, 2007), the multidimensional model of leadership (Chelladurai, 1990), and the developmental model on transitions faced by athletes (Wylleman &amp; Lavallee, 2004) were used. In-depth narrative interviews were used. One team sport athlete and one individual sport athlete that had been active in their sport for at least 10 years were interviewed. Four analyses were made: sjuzet-fabula analysis, holistic-content analysis, categorical-content analysis, and critical narrative analysis. Poetic representations were used to present parts of the results. The results show that the athletes perceive their relationship to their coach differently in different stages of their career. They perceived the athlete-coach relationship as dynamic in structure. Finally their most influential coach could be found in the developmental stage of their career and this coach was important to them in different ways. The results were discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med denna studie var att undersöka dynamiken i relationen mellan idrottare och tränare under idrottarens karriär detta från en lagidrottare och en individuell idrottares perspektiv. Studien försökte svara på följande frågor: (1). Hur upplever en lagidrottare och en individuell idrottare relationen till tränaren under olika stadier av idrottskarriären? (2.) Hur relationen mellan tränare och idrottare förändras under idrottskarriärens gång ur en lagidrottares och en individuell idrottares perspektiv? (3). Hur upplever idrottarna deras mest inflytelserika tränares egenskaper? Som teoretisktramverk användes 3+1Cs begreppsmässighet av relationen mellan tränare och idrottare (Jowett, 2007), den multidimensionella modellen av ledarskap (Chelladurai, 1990), och utvecklingsmodellen för övergångar upplevda av idrottare (Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Djupgående narrativa intervjuer användes. En lagidrottare och en individuell idrottare som varit aktiv i minst 10 år intervjuades. Fyra analyser utfördes: sjuzet-fabula analys, holistisk innehållsanalys, kategorisk innehållsanalys, och kritisk narrativ analys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade att idrottarna upplevde deras tränare olika i olika steg i deras karriär. De upplevde relationen mellan idrottare och tränare som dynamisk i sin struktur. Slutligen kunde deras mest inflytelserikaste tränare hittas i utvecklingssteget i deras karriär och tränaren var viktig för dem på olika sätt. Resultaten diskuterades i förhållande till teoretiskt ramverka och tidigare forskning.