Den ojämna könsfördelningen i byggbranschen är än idag en utmaning för att förmå kvinnor att söka sig till, samt stanna kvar i branschen. Tidigare forskning gör det tydligt att det finns ett flertal orsaker till detta och pekar på olika tillvägagångssätt för hur könsfördelningen ska behandlas. Syftet med denna studie är att, genom tre kvinnors berättelser, undersöka deras upplevelser och erfarenheter från sina arbetsliv i byggbranschen, hur de återberättar om dessa och hur de framställer sig själva i sina återgivanden. Metoden för att inhämta data för att svara på studiens frågeställningar har varit genom livsberättelseintervjuer med tre kvinnor aktiva i byggbranschen. Resultaten från livsberättelseintervjuerna analyserades genom narrativ teori, varpå livsberättelser konstruerades. Därefter genomfördes analyser av livsberättelserna i enlighet med den narrativa teorin. Resultaten visade att de tre kvinnorna, var och en för sig, har haft unika upplevelser av och erfarenheter från sina arbetsliv. Deras unika berättelser visade även på hur deras handlande, vilka emotionsuttryck, relationer, meningsskapande och därigenom deras unika identiteter uttrycks i varje livsberättelse. De slutsatser som drogs från forskningsundersökningen var bland annat att byggbranschen har genomgått en förändring idag, jämfört med förr, avseende kvinnornas arbetssituation. Resultaten delvis motbevisar, men även styrker, den allmänna uppfattningen av byggbranschen som manlig och denna nyanserade bild bör efterfrågas mer i det offentliga samtalet. / The gender imbalance in the construction industry is still a challenge for attracting and retaining women in the industry. Previous research makes it clear that there are a number of reasons for this and points to different approaches on how to address the gender imbalance. The purpose of this study has been to examine three women's experiences from their working lives in the construction industry, how they recount these, and how they portray themselves in their accounts. The method for collecting data to answer the study's questions has been through life story interviews with three women active in the construction industry. The results of the life story interviews were analyzed through narrative theory, after which life stories were constructed. The life stories were then analyzed according to the narrative theory. The results showed that the three women, individually, have had unique experiences of their working lives. Their unique stories also revealed how their actions, emotional expressions, relationships, identity expressions and thus their unique meaning-making are portrayed in each life story. The conclusions drawn from the research study were, among other things, that the construction industry has undergone a change today, compared to the past, regarding the work situation of the women. The results partly refute, but also reinforce, the general perception of the construction industry as male and this nuanced picture should be requested more in the public discourse.

Louise Erdrich’s Love Medicine is a novel depicting a world of authentic Native American experiences for readers to immerse themselves in. Erdrich creates this immersive setting with an unconventional sense of pace, realistic handling of characters, and clever choices of narration. The question of how this unique type of writing creates effective storytelling can be answered by analyzing its effects through the use of narratology. This essay outlines narratological features and effects in Love Medicine through the use of structuralist concepts. By utilizing terms out of Genette’s structuralist framework such as time, events and narration, defining the methods applicable to this novel, the scattered pieces of Erdrich’s narrative come together to describe its underlying structure with greater clarity.

No description available.

Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This essay presents an analysis of Fitzgerald’s The Great Gatsby through a structural approach with the focus on the narrative techniques of the novel. The essay endeavours to address narrative empathy as an important aspect of the novel, through its narrative techniques, while also examines the potential of using The Great Gatsby as a pedagogical tool for developing students’ empathy in the upper-secondary school classroom. The essay concludes that The Great Gatsby has the potential of conveying empathy to the students, through its narrative techniques. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>