<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

In recent years, much ofthe political debate in the West, East aud South has focused on the decentralization of responsibilities from the state to private enterprises and NGOs. But what potential is there for local communities to create their own govenlance structures able to deal with issues up till recently seen as the responsibility of the state? In this thesis, answer to this question is sought by analyzing two case studies from the semi-arid Coimbatore-region in South India from an institutionai perspective. One case concerns the efforts to involve farmers in irrigation water management in the Lower Bhavani Project, while the other focuses on the pressure on textile industrialists in Tirupur city to collectively treat their polluted effluent water. In both cases, the new distribution ofresponsibilities required that groups ofwater users would succeed in establishing new entities for collective action among themselves strong enough to prevent free-riding on a massive scale. Overcoming three main obstacles proved crucial in this process; meeting coordination costs, re-defining the notion of free-riding among resource users, and meeting motivation costs. Factors both within and outsicte the loeal community affected the degree ofsuccess. The distribution and lise of economic, moral and physical power between various actors and the interconnectedness between local and external institutions proved crucial for the establishrnent oflocal govemance stmctures. Moreover, the historical relation between the respective user group and the state has to a large extent affected the goals and strategies oflocal entities of eolleetive action. Clearly, resource management problems at localleve1 can not be solved by simply decentralizing responsibilities from the state to groups ofresource users. Rather, the state could playan important role by initiating, supporting and directing slich local entities of collective action.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar.

No description available.

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med barnen. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.

Abstract This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge. The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination. Key words: The Right of Common, science, process of learning

Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö. Vår slutsats utifrån studien är att i dagsläget är förskolegårdarna berikade med en variation av olika naturinslag och genom förskolepersonalens beskrivning kan en utmanande och utforskande lekmiljö skapas genom att tillföra fler naturinslag till förskolegården.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa. Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro. Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer. Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap. Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

No description available.