No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar? Metod Jag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar. Samtliga intervjuer bandades och transkriberades, därefter har jag tolkat och analyserat respondenternas svar. Resultat Resultatet visar att både de geografiska och materiella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt. Skolan i den mindre staden har mycket större möjligheter och förutsättningar till att bedriva undervisning i friluftsliv än skolan i innerstaden. Detta gör att det främst på innerstadsskolan finns svårigheter att följa kursplanen.Friluftsdagarna är liknande på båda skolorna, både till antal och till aktiviteter. Dessutom var båda skolorna relativt nöjda med skolans vilja att ge utrymme för frilufsdagarna. Slutsats Slutsatsen av min studie är att skillnaderna finns beroende på vilket geografiskt läge skolan har och utformningen och innehållet ser annorlunda ut. Innerstadsskolan har sämre geografiskt läge utifrån ett friluftslivperspektiv och kan inte undervisa i alla friluftsmomenten som skolan i den mindre staden kan. Där kan de följa kursplanen och uppnå alla mål inom friluftsliv mycket på grund av närheten till naturen / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Uppsatsen Ungdomars världsbild och värdekartor är en C-uppsats som utförts för att få en uppfattning om ungdomars världsbild och värdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhälle. Syftet var att få en uppfattning om vad ungdomar anser vara värdefullt i sina liv, då vår uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick från ungdomarnas förhållande till sig själva, ut mot förhållandet till signifikanta andra, för att sedan gå vidare och utforska deras förhållande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest värdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjälp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars världsbild och hur de orienterar sig i världen. Vi samlade in materialet genom en enkätundersökning, 97 enkäter delades ut till ungdomar som går sista året pågymnasiet. Vi använde oss av olika teorier för att med hjälp av dessa analysera materialet och förstå ungdomars uppfattning. Undersökningen utfördes på en mindre ort som är känt som ett skogsbruk och jordbrukssamhälle i södra Norrlands inland. Undersökningen visar att det viktigaste för ungdomarna är deras familj och vänner, samt musik. Ungdomarna värdesätter också att vistas i naturen och anser det viktigt att människan tar ansvar för naturen.

Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment. The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from “I Ur och Skur” (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey. Their view of what can be regained was also different. The preschool is one very important pedagogic stand when it comes to developing the children's understanding of what happens in nature. Children will interpret science concepts differently depending on their previous experiences of the surrounding world.

This study investigated how we can understand St. Francis as environmentally conscious. The study also presents where those elements can be found in St. Francis own documents and from documents that describe St. Francis. The study also investigate what factors in 13th-century European society might have influenced such ideas. St. Francis of Assisi had a reverent attitude towards all animals and plants. He helped and took care of animals that were weak and vulnerable. He did this because he believed by doing so, they would praise the Lord. He considered some creatures more important than others because they reminded him of the Lord, for example the lamb. He thought long-term, instructing his brothers that they should not cut down a whole tree so that the tree could sprout again. He was environmentally conscious, even though this was because of God and not because he had actual concern for animals and plants themselves. He might have been conscious about the environment because of all the wars that destroyed fields. It might also have been because of the general exploitation of the forest, or a reaction against the Cathars and their negative thoughts about the material world.

Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit. Pedagogerna ser naturen som ett uterum med möjligheter till många fantasifulla rörelseaktiviteter. Förskolorna i undersökningen har alla närhet till naturen och det är rimligt gångavstånd för barnen, även för de små barnen. Trots närhet finns det förskolor som inte planerar rörelseaktiviteter i naturen i sin verksamhet.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter. Kriteriet för god kontinuitet var 15 % värdefulla ekar och 85 % ekefterträdare. För att bedöma ekarnas vitalitet studerades andelen permanent döda grenar i trädkronan och för att bedöma ekarnas exponering struderades hur stor andel av trädkronan som täcktes av omgivande trädkronor. I varken hela Solnaområdet eller i trakterna observerades god ekkontinuitet. I hela Solnaområdet mår ekefterträdarna procentuellt sett sämre i samtliga vitalitetsklasser jämfört med de värefulla ekarna. För ekarnas exponeringstillstånd över hela Solnaområdet hade ekefterträdarna samma procentuella fördelning som de värdefulla ekarna när det gällde halvöppen exponering, men utöver det var ekefterträdarna jämförelsevis sämre exponerade. En viktig naturvårdsåtgärd för ekefterträdarna är att öka deras exponering, vilket kan göras med hjälp av frihuggning, slåtterhävd eller beteshävd.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat. Frågeställningar: – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning? – Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad? – Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö? – Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga? Metod: Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog. Studien genomfördes som ett experiment. Designen var cross-over. Deltagarna fick vid två tillfällen utföra måttlig fysisk aktivitet i 30 minuter. Vid ena tillfället promenerade halva gruppen i skogsmiljö, den andra i stadsmiljö. Vid det andra tillfället bytte grupperna miljö. I samband med båda promenaderna gjordes för respektive eftertest av kognition (logik och matematisk problemlösning) och uppmärksamhet (selektivitet och vakenhetsgrad). I samband med testerna samlades kvantitativa data in, sedan gjordes en statistisk analys av skillnader och samband. Analysen gjordes i SPSS 17.0. Resultat: I denna studie fann vi inte några signifikanta förbättringar på logik och matematiskproblemlösning eller selektivitet och vakenhetsgrad efter måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter. Inte heller fann vi några signifikanta skillnader mellan testresultaten relaterat till yttre miljö. Det fanns inte heller något större samband mellan upplevd koncentrationsförmåga och prestation på logik/matematiktestet. Dock fanns en skillnad i upplevd koncentrationsförmåga relaterat till yttre miljö. Det var fler som upplevde att de hade en hög koncentrationsförmåga efter skogspromenaden jämfört med stadspromenaden. Det fanns också en förbättrad prestation hos dessa individer på efterföljande tester. Detta samband fanns bara för denna miljö. Slutsats: Måttlig fysisk aktivitet vid några få tillfällen ökar inte koncentrationsförmågan. Detta beror troligtvis på att den förbättring som fysisk aktivitet kan åstadkomma på hjärnans kognitiva funktioner sker över tid. Dock verkar en skogspromenad kunna ha effekt på den mentala upplevelsen av koncentrationsförmågan. Detta tillsammans med en vistelse i naturen verkar kunna öka prestationsförmågan. En förklaring skulle kunna vara att naturvistelse till skillnad från vistelse i stadsmiljö sänker upplevd stress och skapar rum för återhämtning.

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.</p>