Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.

The purpose of this study is to write a continuation of previous thesis that was based on qualitative interviews of how to work with environment and nature in preschool. I want to examine to what degree the teachers work with the different parts that was presented in the previous study. My method was to make a quantitative web based survey that all the staff that works with the children in the selected preschools could answer. Throughout my study I found that preschools around Sweden are working with different methods when they work with environment and nature. All the methods presented in the survey had been used by almost all the respondents. The survey showed that it was an advantage to be able to work practically with the children. Most respondents had a personal interest in the subject, but the level of education that the respondents had did not seem to influence their interest. Experience did not influence the extent of work with environment and nature, however, the study shows that it was easier to work with the subject with children in groups aged 3-5, compared to other age groups. The biggest obstacles in working with environment and nature were too big groups and too little time.

No description available.

I mitt projekt har jag undersökt hur jag kan hitta nya ingångar till att göra bild på. Jag har gjort detta genom att använda mig av en bok som utgångspunkt – vilka nya ingångar till bild kan ett så rikt textmaterial ge? Hur kan jag förhålla mig till textmaterialet och utifrån det hitta nya och oväntade ingångar till att göra bild på? Projektet behandlar också till viss del att hitta tillbaks till en borttappad skaparglädje, och resulterade i sammanlagt tio illustrationer / bilder. Textmaterialet ledde mig in i en bildvärld som behandlar och bearbetar min uppväxt och var jag kommer från. Minnesbilder från Öhn utanför Strömsund i Jämtland hos min morfar där jag tillbringade mycket tid som barn. I bilderna finns saknad och längtan, trygghet och rädsla, skräck, drömmar, avsked och minnen. Och en fascination för naturen.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade. Fast de ansåg också att det fanns hinder med att bedriva utomhuspedagogik. PÅ de tre skolorna hade lärarna uppfattningarna att utomhuspedagogik gjorde barnen mer delaktiga i undervisningen och lärarna framhävde liksom litteraturen betydelsen av att barnen får använda alla sina sinnen för en rikare inlärning. Hinder som presenterades var att det ansågs vara svårt att skaffa resurser, och att lärare inte har tillräckliga kunskaper med att bedriva utomhuspedagogik.

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi. Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället har dock en distansering mellan människan och naturen skett och på många arenor arbetas det idag för att upplysa värdet i naturen och vilka positiva effekter den kan ha på oss människor. Denna studie syftar till att genom tolkning av livsberättelser undersöka vilket förhållande tre personer ur olika generationer har till naturen. Vilka påverkansfaktorer har bidragit till skapandet av detta förhållande och vad har de haft för inverkan på dessa tre personer? Faktorer som mentalitet, uppväxt och samhällutveckling är belysta i denna studie för att försöka skapa en djupare förståelse för hur vårt förhållande till naturen skapas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod. Fyra pedagoger inom skolverksamheten har intervjuats, tre intervjuer och en telefonintervju har genomförts. Resultatet visar att intresset för att utveckla en barnslinga i Varbergaskogen var relevant. Informanternas främsta behov och önskemål var att barnslingan skulle innehålla vindskydd, fler eldstäder, en frågeslinga och en äventyrsbana med pedagogiska, motoriska fysiska utvecklingsmöjligheter. Informanterna ville se att vuxna hade en mer positiv inställning till naturen. Slutsatsen är bland annat att barnslingan kan ge Varbergaskogen ett extra lyft. Viktigt att tänka på vid utformningen är vilket språk som övningarna ska vara på. Att arbeta med föräldrars inställning till naturen och låta besökarna i Varbergaskogen vara med att utveckla uppdateringen. Samt att skolan kan vara nyckeln för många barn att vistas mer utomhus.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.</p>

Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker. Av de förskolor som representerar resultatet är det endast en förskola där pedagogerna är eniga om att läroplanen genomsyrar hela deras verksamhet. De övriga förskolorna använder mer läroplanen som ett komplement till verksamheten.