Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

Sammanfattning Trots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar: Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression? Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression? Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 – 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa? Metod En interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor. Promenadernas längd var 1,5-2 timmar. Data samlades in före, under och efter interventionen. Depressionsnivån mättes med enkäten Beck Depression Inventory Second Edition(BDI II). I anslutning till varje promenad användes en enkät som utvärderade sinnesstämningen före och efter promenaden. En hälsoenkät som bl.a. dokumenterade upplevelsen av studien användes innan och efter interventionen. Resultat Medianen av BDI II poäng sjönk med 12 poäng (range: 0-63) under interventionen (P25%-75%: 8,5, 17, P<0.001). Även depressionsgraden sjönk signifikant (P<0.001). Sju av åtta deltagare skattade lägre depressionsnivå efter interventionen. Studien visade att det fanns en signifikant(p<0.001) positiv akut effekt på sinnesstämningen efter naturpromenaderna. Svaren från hälsoenkäten efter interventionen visade att deltagarna upplevde att skogspromenaderna påverkat deras psykiska hälsa positivt. Slutsats Det är möjligt att skogspromenader kan bidra till sänkning av depressionsnivån hos personer med depression och påverka den psykiska hälsan positivt. Det finns även en akut positiv effekt på sinnesstämningen efter en skogspromenad. Detta var en liten studie utan kontrollgrupp vilket gör det svårt att uttala sig om vilka specifika faktorer som bidrog till sänkningen av depressionsnivån.  Nyckelord: depression, fysisk aktivitet, skog, natur, promenader, psykisk hälsa

Abstrakt: Laxå kommun blev tidigare i år (2017) utropat till Sveriges första “ekoturismområde”. Syftet med beslutet var att locka besöksnäring till kommunen genom naturturism där kommunen kan profileras som miljövänlig. Det finns dock flera motsägelser i naturturismens anspråk att kunna värna om natur och om dess gynnsamhet som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Denna uppsats undersöker vilken natursyn som finns i framställningar av natur på Tivedens hemsida, vilket är den nationalpark i Laxå kommun som flest naturturister besöker. Undersökningen visar att naturen inom naturturism framställs som en idealbild. Idealbilden av naturen inom naturturism döljer i sin tur de strukturer som orsakar miljöförstöring. Uppsatsen visar att naturturism separerar människor från naturen snarare än att skapa en mer intim relation till naturen. Naturturism blir ett verktyg för  kapitalistisk expansion och neoliberalisering av natur vilket upprätthåller människans exploateringen av naturen.

Syftet med föreliggande studie var att öka medvetenheten om vilka diskurser och diskursiva normer med relevans till naturvetenskapen som skönlitteratur kan förmedla till barn. Studien har grundat sig i ett normkritiskt perspektiv. Andra teoretiska utgångspunkter som varit relevanta för denna studie är socialkonstruktionism och diskursteori. Fyra barnböcker med relevans till naturen valdes utifrån att de ansågs kunna generera ett meningsfullt resultat. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes diskursanalys och intervjuer som metoder. Först gjordes en diskursanalys av samtliga fyra böcker för att se vilka diskurser och normer om naturen som kommit till uttryck. Sedan fick en elevgrupp bestående av åtta elever i förskoleklass lyssna till två av böckerna samt delta i efterföljande samtal. Utifrån dessa samtal urskildes de diskurser och normer som eleverna gett uttryck för. Resultatet visade totalt sex uttryckta diskurser som alla rymmer inbäddade normer. Det framgår dessutom att de diskurser och normer som eleverna gett uttryck för är relaterade till deras tidigare erfarenheter av naturen. Detta har sedan diskuterats i relation till naturvetenskapens ideal. Den diskussionen påvisade att det fanns skillnader mellan de diskurser och diskursiva normer som eleverna gett uttryck för i litteraturen och de naturvetenskapliga förklaringsmodeller som är ideal. En ökad medvetenhet om denna skillnad innebär att lärarens undervisning kan anpassas genom att visa på andra förklaringar som är i enighet med naturvetenskapens förklaringsmodeller.

This essay examines the novel Totenleuchten (2014) written by a German author under the pseudonym Klara Nordin. The main question in the essay is which functions the nature has in addition to the in popular literature so common function as merely a back drop to the plot. It shows that the nature’s primary function is to distinguish and create a difference and a hierarchy between the identities of the three groups of people that occur: samis, northswedes and southswedes. The nature also has a part in the travelogue elements that occur, that close to reality describe places, restaurants and food from the region of Lappland.

The main subject of this thesis is feminine nature. The goal is to capture the essence of womanhood in the entirety of the world. There is a difference between the experience of a woman's life and the world around her. We must therefore ask how the world around us is set up, what nature itself entails, how the society views a woman and how a woman views herself. The work is divided into three main parts. The first part deals with the nature according to two of the most important thinkers of antiquity: Plato and Aristotle. The second section examines the nature and essence of womanhood as viewed by the French philosopher Simone de Beauvoir. In the final part, we discuss some of the phenomena related to the issue of womanhood nowadays, such as physicality, dignity, human culture and responsibility. The whole work shows that it is essential for us to demand freedom of self-realization which along with the need for cooperation of both genders in establishing basic rules of the world that men and women inhabit together, provides for women to self-realize freely in harmony with their own experience of the world. Keywords woman, nature, physis, freedom, the wholeness of the world, man's world, woman's world, transcendence

Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat. Något som kan bidra till ökad stress är den urbana miljö som många idag lever i. I tidigare studier har naturmiljöer visat sig ha återhämtande effekter. Syftet med studien var att undersöka om två olika miljöer ger några skillnader i förändringen av individers stressnivåer. I en inomindividdesign har 19 deltagare suttit i en naturmiljö respektive en urban miljö i 15 minuter vardera. Blodtryck, puls samt självskattad stress på Borg centiMax-skalan (CR100®) mättes före och efter varje miljö. Deltagarnas upplevda stress sänktes signifikant mer i naturmiljön jämfört med i den urbana miljön. Deltagarna kände sig nästan fyra gånger så stressade efter de suttit i den urbana miljön jämfört med efter de suttit i naturmiljön. Några signifikanta förändringar sågs inte i deltagarnas blodtryck eller puls. Att den självupplevda stressnivån sänktes hos deltagarna ger stöd för att naturen kan ha återhämtande effekter.

The topic of my diploma thesis is Bioproducts and their position in the present retailing. The thesis is divided in two parts, a theoretical one and a practical one. The theoretical part deals with the theory of bioproducts and their market position. It analyses ecology-agriculture tasks in Czech Republic as well as the legislation in the Czech Republic. The practical part describes bioproducts in Interspar and its own brand SPAR Natur*pur. In Interspar I did my research using questionnaires that were filled in by costumers of Interspar. These costumers answered questions about bioproducts and their market position in the Czech Republic. The results are presented in graphs and with a comment.

<p>Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptäcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten är bidrar till barnens utveckling och lärande. Dessutom utvecklas barnens ”förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98, s. 37). Vi blev inspirerade att undersöka saker ytterligare. Först och främst ville vi ta reda på hur man planerar och arbetar i en sådan miljö. Som exempel tog vi kolonilottens projekt på A-förskolan som vi fick inspiration av. Att utforska vilken betydelse kolonilotten har för barnens utveckling och lärande och vilka utforskande möjligheter finns där var det viktigt för oss. De frågorna ligger till grund för vårt examensarbete. Vi gjorde en djup kvalitativ undersökning. De intervjuer och samtal med pedagogerna på avdelning B, deltagande observationer och bearbetning av förskolans dokumentation gav ett bra resultat så att vi kunde uppnå målet. Vi fick fram att kolonilotten skulle fungera som en pedagogisk resurs krävs det mycket arbete och genomtänkt planering. Man planerar och utför arbetet på kolonilotten utifrån barnsperspektiv. Vi kunde se att arbetet på kolonilotten är intressant, roligt och meningsfullt för barnen. Genom att sköta sitt grönsaksland får barnen mängder av nya begrepp. Undersökningen visar att när barnen tar hand om växter upplever de naturen på ett speciellt sätt. Vi fick fram att arbetet utförs på ett utforskande sätt som engagerar barnen till aktivt deltagande, utmanar dem, väcker lust och stimulerar deras tankar. Genom det kreativa arbetet på kolonilotten skaffar barnen möjlighet att göra sina egna uppfinningar och får nya insikter. De skapande och utforskande aktiviteterna bidrar till barnens utveckling och lärande.</p>

No description available.