<p>Barn lär sig bättre genom att använda sig av så många sinnen som möjligt. Genom att låta dem upptäcka och forma sina erfarenheter av naturen på sitt eget sätt får de en bredare och djupare kunskap. Många av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan använda sig av ett praktiskt tillvägagångssätt inom exempelvis biologi är ett bra sätt för eleverna att väcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att använda för att åstadkomma detta är att använda sig av ett <i>formicarium</i>, vilket är detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gått ut på att elever i årskurs fem och sex fått tillverka en egen myrfarm som de fått kolonisera med myror. Det har inneburit utflykter i naturen samt ett tillfälle att ta in naturen i klassrummet. Intervjuer med läraren och eleverna i klassen visar att projektet har varit uppskattat och att de också har lärt sig mycket om myror. </p><p>Jag har kommit fram till att ett sådant här förfarande ett bra sätt att få eleverna att studera en levande organism på nära håll och få ut mycket av det. Givetvis finns det svårigheter som till exempel förberedelsearbete samt kontroll på klassen men resultatet gör att det är värt det.</p>

<p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. </p><p>Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. </p><p>I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen. De flesta av de intervjuade pedagogerna menar att de utgår från barnens intresse i sin verksamhet och de anser att just barnprogram är en stor del av barnens vardag.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek. Deras roll är att vara medupptäckare, medforskare, vägvisare och observerare. Barnen leker på annat sätt i skogen än på gården enligt de flesta av förskollärarna. Min slutsats är att naturen är viktig för barnen på många olika sätt och att förskollärarens roll inte är att vara någon expert. Närhet till naturen har betydelse, men antalet utflykter är fortfarande densamma för alla oavsett läget.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog. Speciellt de äldre barnen kan vid den första intervjun namnge många av djuren medan flera barn inte vet om det är ett djur. Efter två veckor kan särskilt de yngsta barnen namnge fler djur men de har fortfarande svårt att säga om det är ett djur. Pedagogerna ser flera användningsmöjligheter för spelmaterialet i förskolan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad fenomenet hästturism innebär. Fenomenet hästturism innefattar många olika varianter därför valde vi att fokusera på turridning med Islandshästar. Det är även den vanligaste formen av hästturism i Sverige. Hästar och ridning är någonting som engagerar många personer. Kombinationen hästar och turism är någonting som intresserar allt fler och växer i popularitet både bland hästfolk och bland dem som vill uppleva naturen på ett annorlunda sätt. Hästturism omfattar alltifrån att personer besöker tävlingar och shower till att de själva deltar i olika hästanknutna aktiviteter. I och med detta kan besökare vara både aktiva deltagare och passiva åskådare.</p><p>Turridningsföretagens verksamheter är uppbyggda kring hästarna, som spelar en central roll, men även naturen och den sociala gemenskapen är viktiga aspekter för kundernas upplevelser. Kombinationen utav detta gör att turridning är något som de flesta personer kan delta i och uppskatta utifrån sina egna förutsättningar. Oavsett om kunden efterfrågar ridning, en naturupplevelse eller ett äventyr tillsammans med vänner kan turridning vara ett alternativ. Ofta kräver inte företagen att kunderna har någon förkunskap angående ridning för att få delta. Därmed blir det viktigt att hela tiden ta hänsyn till säkerheten för att kundernas upplevelse ska bli positiv och minnesvärd.</p><p>Idag domineras turridningsbranschen av små företag som drivs av engagerade personer med ett starkt intresse för hästar. Majoriteten av dessa företag bedriver förutom turridning även andra hästinriktade verksamheter. Detta p.g.a. att turridningen sällan är tillräckligt lönsam att, som enda inkomstkälla, kunna försörja sig på året om. I och med den dåliga lönsamheten är det få företagare som har möjlighet att anställa personal. Detta leder i sin tur till att företagarna själva blir tvungna att lägga ner många timmars arbete utan ekonomisk ersättning. Därmed blir ägarnas starka intresse avgörande för att företagen ska kunna fortsätta drivas. Att företagen drivs av ett brinnande hästintresse och sällan ur ett affärsmässigt perspektiv bidrar till den generellt låga lönsamheten inom branschen. För att få ordning på detta problem har aktörer inom häst- och turismbranscherna efterlyst utbildningar som kan bidra till ökad kompetens och ett mer professionellt företagande hos hästturismföretagarna.</p><p>Efterfrågan på turridning i Sverige är säsongsbetonad men kan skilja sig åt beroende på företagets geografiska läge. För företag med sin verksamhet på landsbygden är efterfrågan koncentrerad till sommarmånaderna, medan företagen i storstadsregionerna har en mer jämn fördelning över året.  Dessa förlitar sig enbart på word-of-mouth och Internet som marknadsföring för att nå ett tillräckligt antal kunder. Inte heller landsbygdsföretagen ägnar sig åt någon annan form av marknadsföring än detta, trots att det skulle kunna hjälpa dem att nå ut till en större marknad. Orsakerna till detta uppges dels vara ekonomiska skäl och dels brist på tid och engagemang.  </p><p>Hästturismens framtid ser ljus ut tack vare att den kan kombineras med många andra turismaspekter och aktiviteter. Varje enskild kund kan i och med detta få personligt anpassade paketerbjudanden. Dess förutsättningar att uppfylla kunders behov och önskningar, som kontinuerligt förändras, är därmed stor.</p>

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.

I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Det är även viktigt att ge barnen naturupplevelser eftersom de tillbringar allt mer tid inomhus framför TV och dator. Detta kan leda till mindre förståelse för naturen och sämre kunskaper om närmiljön. Andra anledningar till att använda sig av naturen i undervisningen är att barnen får frisk luft och får röra mycket på sig, vilket är bra för hälsan och för koncentrationen. Jag har kommit fram till att det finns många anledningar till att använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men självklart finns det även svårigheter. Syftet med mitt examensarbete är att visa på fördelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men även att se vilka svårigheter arbetssättet kan medföra. Jag söker även argument för att det är ett arbetssätt som går att använda även i en stadsskola. Jag ville förstärka mina egna kunskaper inom detta område med hoppas även att mitt arbete ska inspirera andra lärare att använda sig av naturen i undervisningen. Metoden jag använt är litteraturstudier och intervjuer.

Barn lär sig bättre genom att använda sig av så många sinnen som möjligt. Genom att låta dem upptäcka och forma sina erfarenheter av naturen på sitt eget sätt får de en bredare och djupare kunskap. Många av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan använda sig av ett praktiskt tillvägagångssätt inom exempelvis biologi är ett bra sätt för eleverna att väcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att använda för att åstadkomma detta är att använda sig av ett formicarium, vilket är detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gått ut på att elever i årskurs fem och sex fått tillverka en egen myrfarm som de fått kolonisera med myror. Det har inneburit utflykter i naturen samt ett tillfälle att ta in naturen i klassrummet. Intervjuer med läraren och eleverna i klassen visar att projektet har varit uppskattat och att de också har lärt sig mycket om myror. Jag har kommit fram till att ett sådant här förfarande ett bra sätt att få eleverna att studera en levande organism på nära håll och få ut mycket av det. Givetvis finns det svårigheter som till exempel förberedelsearbete samt kontroll på klassen men resultatet gör att det är värt det.

No description available.