Barn i behov av sjukhusvård i samband med förlossningen vårdas på en neonatalavdelning. Resurserna för att vårda nyfödda barn med behov av sjukvård varierar mellan olika sjukhus, vården av de minsta och sjukaste barnen är centraliserad till vissa specialiserade neonatala intensivvårdsenheter. Centraliseringen resulterar i att barn behöver överföras till mindre specialiserade enheter när deras tillstånd stabiliserats, för att frigöra platser till barn i behov av mer avancerad sjukvård. Årligen i Sverige överförs cirka 2500 barn mellan neonatala enheter, både planerade och akuta överföringar. Syftet var att belysa föräldrars upplevelser vid planerade överföringar mellan neonatala enheter. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie med totalt 21 inkluderade semistrukturerade intervjuer där föräldrar berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte. Det manifesta studiematerialet analyserades genom deduktiv innehållsanalys utifrån transitionsteori. Resultatet visar att rutinsituation att överföra barn mellan neonatala enheter kan försätta föräldrar i en komplex och känslomässigt påfrestande situation. Föräldrar till nyfödda barn i behov av sjukvård, upplevde maktlöshet och kontrollförlust vid överföring till ny vårdande enhet samt uttryckte brister i planering, förberedelse och given information inför, under och efter överföring till ny vårdande enhet. Slutsatsen blev att föräldrar till nyfödda barn i behov av neonatalvård upplever stor emotionell påfrestning vid överföring till ny vårdande enhet. Föreliggande studie har visat att föräldrar erfarit brister gällande information och framförhållning i samband med överföring. För att ge föräldrar adekvat förberedelse, information samt optimalt stöd behöver överföring till ny vårdande enhet ses i ett helhetsperspektiv, som den process en transition innebär och inte som ett antal händelser separerade från varandra. För att förebygga ohälsosamma transitioner vid överföring till ny vårdande enhet behövs ett nära samarbete mellan berörda vårdenheter, översikt av rutiner och inkludering av föräldrar i planeringen. / Newborns in need of intensive care are treated and cared for in a neonatal care unit. Available recourses to care for infants vary between hospitals. The centralization of neonatal intensive care results in newborns being transferred to less specialized units when their need is stabilized, this in a bid to make more space available for children still in the intensive care stage. Annually about 2500 children are transferred between neonatal care units in Sweden. The aim was to illuminate parent’s experiences of planned transfers between neonatal units. The method was qualitative and the design was an interview study with a total of 21 semi- structured interviews conducted. The parents talked about their experiences within the format of the aim of the study. The manifest content was analyzed by deductive content analysis based on transition theory. The result showed that the practice to transfer infants between neonatal units can put parents in a complex and emotionally situation. Parents experienced a feeling of being powerless and a loss of control when their child was transferred between units. They expressed shortcomings in planning, preparation and information throughout the transfer. The conclusion was that parents of infants in need of neonatal care experienced great emotional strain when being subjected with a transfer to new units. Present study has shown that parents experienced lack of information and readiness in relation to the transfer. There need to be an holistic approach to the whole process of the transfer, not a set of separate events, to give parents optimal preparation, information and support prior to the transfer. To prevent unhealthy transitions in relation to the transfer, caregivers would need to make a revision of routines, include parents in the planning and work for a close relationship between the different care units involved.

Neonatal asphyxia is the third largest cause of neonatal mortality in Vietnam, and many of the surviving patients suffer from permanent brain damage. A cooling mattress used for treatment of infants suffering from asphyxia has been shown to have problems with providing a stable body temperature for the patients. The main purpose of this project is to assess potential problems with routines and the use of the most central technical equipment used to treat newborns suffering from asphyxia, as well as constructing a phantom to simulate a newborn infant in the process of cooling. The purpose of the simulation is to investigate new methods of using the cooling mattress to achieve a more stable body temperature when cooling the patient. The project was done at Phu San Hostpial and Vietnam National Children's Hospital in Hanoi, Vietnam. The technical evaluation was conducted with observations, interviews and a question form. The results showed that there were issues with the sensors connected to the ventilators, noise level from alarms and routines concerning sanitation. The phantom was based on a water bottle, an interest heater and a pump to mix the water. It proved not possible to construct a phantom that met the necessary criteria. / Asfyxi hos nyfödda är den tredje största orsaken till neonatal dödlighet i Vietnam, och många av de överlevande får permanenta hjärnskador. En nedkylningsmadrass som används till behandling av nyfödda med asfyxi har visat sig ha problem med att hålla patientens kroppstemperatur stabil. Arbetets huvudsakliga syfte är att undersöka potentiella problem med rutiner och användningen av den viktigaste tekniken vid behandling av nyfödda som lider av asfyxi, samt även konstruera en fantom som ska kunna simulera en nyfödd vid nedkylning. Simuleringen har som syfte att undersöka nya användningsmetoder av nedkylningsmadrassen för att uppnå en mer stabil kroppstemperatur hos patienten. Arbetet gjordes vid Phu San Hospital, och National Children’s Hospital i Hanoi, Vietnam. Utvärderingen av teknikens användning gjordes via observationer, intervjuer och ett frågeformulär. Resultaten sammanställdes för att hitta potentiella förbättringar till teknikens användning. Det framkom problem med sensorerna kopplat till ventilatorerna, ljudnivån från alarmer och rutiner kring sanitering. Fantomet baserades på en vattenflaska, en doppvärmare och en pump som blandade vattnet. Det visade sig inte vara möjligt att konstruera en fantom som uppfyllde alla kriterier med de resurser som var tillgängliga.

Av de 110 000–120 000 barn som föds årligen i Sverige, avslutas ca 18,6 procent av förlossningarna med kejsarsnitt och ca tio procent av alla barn behöver vårdas på neonatalvårdsavdelning. Vid en normal förlossning främjas amningen och anknytningen mellan mor och barn genom hud mot hudkontakt som stimulerar barnets medfödda beteenden. Oxytocinfrisättningen stimuleras vilket underlättar moderns återhämtning och främjar bindningen till barnet. När mor och barn behöver separeras direkt efter födseln uteblir dessa normala förhållanden.   Syftet med denna studie var att belysa konsekvenserna för relationen mellan mor och barn av tidig separation efter födseln. Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk design. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo vilket genererade 16 artiklar till studiens resultat. Artiklarnas kvalité granskades via en kvalitetsgranskningsmall för att säkerställa god kvalité och öka resultatets tillförlitlighet. För att samla in, analysera och sammanställa data från de olika studierna användes en integrerad analys.   Resultatet har sammanställts i form av två huvudkategorier och fem underrubriker som tillsammans underbygger studiens syfte. Studiens resultat visar på att separation har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Separationen påverkar moderns förmåga att binda till sitt nyfödda barn, begränsar hennes möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet, ökar risken för depression, hindrar tidig hud mot hudkontakt samt har en negativ inverkan på amningen.  Slutsatsen från studien är att separation medför flertalet konsekvenser för mor och barns fysiska och mentala hälsa. Vårdpersonal bör vara medvetna om att separation bör undvikas i den mån det är möjligt. Om separation inträffat bör vårdpersonal ha kunskap om konsekvenserna för att erbjuda stöd som minimerar de negativa konsekvenserna. / Of the 110 000-120 000 babies born annually in Sweden, approximately 18.6 percent of births ends with a caesarean section and approximately ten percent of all newborns need to be cared for in the neonatal care unit. During a normal delivery, breastfeeding and attachment between mother and child are promoted through skin-to-skin contact that stimulates the child's innate behaviors. Oxytocin release is stimulated which facilitates the mother's recovery and promotes bonding. When mother and child are separated early after birth, these normal conditions are absent. The aim of this study was to highlight the consequences for the relationship between mother and child of early separation after birth. The method applied was a literature review with systematic design. The article search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo, generating 16 articles for the study's result. The quality of the articles was reviewed using a quality assessment template to ensure good quality and increase reliability. An integrated analysis was used to collect, analyze, and summarize data from the various studies. The results have been summarized in two main categories and five subheadings that together support the purpose of the study. The results showed that separation has both short-term and long-term consequences. Separation affects the mother's ability to bond with her newborn, limits her ability to participate in the baby's care, increases risk of depression, hinders early skin to skin contact, and has a negative impact on breastfeeding. The conclusion of the study is that separation has numerous physical and mental health consequences for both mother and baby. Healthcare professionals should be aware that separation should be avoided as far as possible. If separation occurs, healthcare professionals should have knowledge of the consequences it causes so they can offer support that minimizes the negative consequences.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med känguruvård inom svensk neonatalvård. Tidigare forskning är sparsamt beskriven och inga studier är publicerade som rör svensk omvårdnad utifrån denna metod. Semi-strukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor genomfördes på en neonatalavdelning i södra Sverige. Textmaterialet analyserades, efter att ha skrivits ut ordagrant, enligt en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; att befrämja anknytning, att uppleva inspiration och att uppleva begränsning. Sammanfattningsvis var personalen överens om fördelarna med känguruvård men poängterade också de svårigheter som fanns främst relaterade till arbetsmiljön. / The aim of this study was to describe nurses experiences of working with kangaroo care in Swedish neonatal care. Earlier research is limited regarding nurses experiences of kangaroo care in a Swedish context. Semi-structured interviews with seven nurses have been carried out in a neonatal unit in the southern of Sweden. Verbatim transcripts were produced. The transcriptions were analysed using a qualitative content analysis. The results of this study fall into three main categories; to support attachment, to experience inspiration and to experience limitation. The conclusions were that the nurses described the benefits of kangaroo care. The difficulties they described were related to the environment.

Human dignity is an enunciated ethical principle in many societies, and it has elicited a great deal of interest, not least because it is central in health care. However, it has also been the subject of criticism. Some have argued that it is sufficient to rely on a principle of autonomy, and that dignity is a redundant principle or concept in health care. Other discussions have focused on the precise meaning of dignity, and how a principle of dignity should be interpreted and applied. This dissertation discusses questions on the principle of dignity and the meaning of the concept. In addition to a theoretical analysis of these questions, a qualitative research study has been carried out, based on interviews with physicians in palliative and neonatal care, and hospital chaplains, looking at dignity at the beginning and end of life. This dissertation can be categorised as empirical ethics because of its methodological approach. Based on a narrative analysis of the interviews, the results from the study shed light on the theoretical discussion on dignity. Through the history of ideas, dignity has often been linked to human abilities such as autonomy and rationality. However, autonomy is only one of the aspects which emerged from the qualitative research in this dissertation. Other aspects introduced into the discussion on dignity include human vulnerability, interdependence and the responsibility to face vulnerability in others. Some theoretical perspectives on dignity are criticised in the light of the empirical results. Furthermore, the dissertation includes a theological perspective where a Christological view – connected to Bakhtin’s ethics of responsibility – forms a critique to both the Kantian deontological perspective and dignity acquired by virtue. The dissertation also considers how the results can be applied to medical practice.

Background: Adolescents are more likely to be dissatisfied with perinatal care than adults. Adolescents’ perspectives of their perinatal care experiences have been explored; however, there are few studies exploring adolescent-friendly inpatient care from nurses’ perspectives. Purpose: To explore adolescent-friendly care from the perspective of hospital-based adolescent-friendly perinatal nurses. Research Questions: (1) How and why do perinatal nurses in inpatient settings adapt their practice when caring for adolescents? (2) What are the individual nursing behaviours and organizational characteristics of adolescent-friendly care in inpatient perinatal settings, from the perspective of perinatal nurses? Methods: I report the qualitative component of a mixed methods study. Open-ended interviews were conducted with twenty-seven purposively-sampled expert nurses. Data were analyzed using Interpretive Description. Findings: Nurses described being mother-friendly to adolescents by being nonjudgmental, forming connections, individualizing care, and employing behavioural strategies that facilitate relationship-building. Implications: These findings will inform the development of interventions to facilitate connections between nurses and adolescent mothers.

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar på neonatalvårdavdelningar. Barnen är sjuka och behöver specialistvård. När detta sker förändras föräldrarnas livsvärldar. Sjuksköterskor behöver därför få en ökad kunskap om pappornas förändrade livsvärldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver även få en ökad förståelse av att vårda hela familjen, för att även kunna se till pappornas vårdbehov. Därför är syftet med denna forskning att beskriva pappornas upplevelser av neonatalvården. Metoden utgår från en analys av bloggar hämtade från Internet. Resultatet leder till tre kategorier: Neonatalvården upplevs kaosartad, Neonatalvården upplevs styrkande och Neonatalvården upplevs meningsfull. Det framkommer i resultatet att papporna upplever ett lidande när de känner förvirring, maktlöshet och får skuldkänslor. De känner närhet till sina barn när de får sitta i känguruposition. När papporna blir delaktiga i sina barns vård känner de en meningsfullhet och ett välmående. I diskussionen framkommer det att papporna behöver god och ärlig information från vårdpersonalen. När papporna sitter i känguruposition kan de knyta an till sina barn och deras föräldraroller stärks. När vårdpersonalen har en positiv attityd mot papporna, underlättas delaktigheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt. / Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.

Denna rapport utvärderar företag och verksamheter med telemedicinska produkter som finns på den svenska marknaden inom hemsjukvård för områdena Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, neonatalsjukvård samt hjärtsvikt. Även säkerhetsaspekter, verifierad nytta samt områdeskvantifiering för funna produkter behandlas. Detta genomfördes genom en avsökning av marknaden där säkerhetsaspekter och underlag för verifierad nytta undersöktes. Med telemedicin kan sjukhus och patienter trådlöst kommunicera och överföra mätdata, trots långa avstånd. Detta ger vinster för samhälle, miljö och patient. Avsökningen av marknaden erhöll resultatet: sju verksamma företag med telemedicinska lösningar och fem verksamheter med forsknings- och utvecklingsprojekt.   Sammanfattningsvis blir det tydligt att många telemedicinska projekt fortfarande är i utvecklingsstadiet. Orsaker till detta är att teknikutveckling är dyrt och kräver utbildning, något som kan bortprioriteras om det redan finns fungerande och implementerade system i samhället. Slutsatsen är att telemedicin har stor potential att minska antalet sjukhusbesök per patient och att majoriteten av produkterna på den svenska marknaden finns i norra delen av landet, där glesbygden är som störst. / This report investigates companies and businesses with telemedicine products on the Swedish market within home care regarding Chronical Obstructive Pulmonary Disease (COPD), neonatal care and heart failure. Safety issues, verified benefits and classification of the products were focus points for the investigation. Key components investigated were safety aspects and if the products had proven benefits. With the use of telemedicine, hospitals and patients can wirelessly communicate and transfer data, despite long distances. Benefits can be seen for the society, the environment and the patient. Seven companies with solutions in telemedicine and five businesses with projects in research and development within the telemedicine market, were found from the investigation.   Many of the telemedicine products are still in the development phase. Development is expensive and requires education and might therefore be unprioritized due to already existing solutions in the society. The conclusion of this report is that telemedicine has a big potential to reduce the need to stay at the hospital and that the majority of the products on the Swedish market are located in the northern part of the country, due to the sparsely populated area.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.