Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.

Alla vill må bra och ha en så god hälsa som möjligt, däremot sker ibland hinder i livet så som arbetslöshet eller konflikter i hemländer som tvingar vissa människor till att fly. Många människor har innan flykten påbörjat en universitetsutbildning eller genomfört den helt när de har anlänt till ett nytt land. Sverige strävar efter en jämlik och god hälsa i samhället. Personerna i denna studie har studerat eller arbetat i hemlandet, helt plötsligt får dem börja om på nytt för att skapa en ny trygghet.   Syftet med denna uppsats var att undersöka psykisk hälsa i förhållande till arbetslöshet bland nyanlända med eftergymnasial utbildning. Detta var för att få en djupare förståelse om deras känslor angående arbetslöshet med en eftergymnasial utbildning och hur dem tänker om sin framtid.   Metoden som användes i följande studie var en empirisk kvalitativ metod där författaren använde sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem deltagare där fyra av dem var män samt en kvinna i åldern 20-64 år.   Resultatet av denna studie påvisade att nyanlända personer med eftergymnasial utbildning hade sämre psykisk hälsa än vad individen bör ha, detta berodde dels på att de var oroliga inför framtiden och att många utav dem kände att deras tidigare kunskaper från hemlandet hade blivit bortkastade. Personerna hade även ett tillfälligt uppehållstillstånd som var tidsbegränsad vilket medförde frustration mellan dem då de inte visste hur framtiden skulle se ut om de skulle få stanna eller återvända tillbaka till hemlandet.   Slutsatsen av denna studie var att de nyanlända med eftergymnasial utbildning ville att samhället skulle finna en åtgärd för att hjälpa dem att börja arbeta. / The purpose of this study was to examine mental health in relation to unemployment among newly arrived with post-secondary education. This was to get a deeper understanding about their experiences regarding unemployment despite their high education, the focus was on mental health and how they think their future looks like. The method used for the following study was an empirical qualitative method in which the author used the semi-structured interviews. Five participants were interviewed, four men and one woman between the ages 20-64. The results of this study found that newly arrived people with post-secondary education had poor mental health because of worries about the future. They also felt that the education they had received from their country was a waste in Sweden. These people also had a temporary residence permit which brought frustration because their future wasn’t secure. The conclusion of this study was that newly arrived individuals with post-secondary education wanted Psychological help from the society so they could start working.

Abstract The aim of the study is to investigate how class teachers and Swedish L2 teachers perceive their work with recently arrived immigrant pupils in grades F to 3. Six teachers were interviewed about how they teach so that these pupils will achieve the target skills in Swedish as a second language in grade 3, and about their view of the integration of newly arrived pupils in the ordinary class and the preparatory class. In the study the teachers say that they lack shared guidelines for receiving newly arrived pupils and that the charting of the pupils is inadequate. The teachers prefer direct placement in the ordinary class because the pupils learn from others and improve in their zone of proximal development. The informants feel that they have sufficient training to teach newly arrived pupils and that working with them contributes to their professional development. The results of the study indicate that development-based teaching can benefit newly arrived pupils. The teachers say that they teach many words and concepts and use concrete material.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

The aim of this bachelor thesis is to explore the information literacy of newly arrived people and to obtain knowledge about how they are looking for important information. The research questions are as follows: How do newly arrived people access information in the new society? What strategies do they use to overcome the difficulties/obstacles?How do newly arrived people learn about being information literate? Previous research has examined the importance of information literacy of newly arrived people and discussed how they are looking for important information. In this work, in order to gain an empirical insight, semi-structured interviews were conducted with seven women from Syria. The timeframe for the collection of this empirical data was more than two months. The results conveyed that the ‘newly arrived people’ are looking for important information by friends, relatives and social network. Said individuals have a tendancy to spend copious amounts of time to gain reliable and relevant information. Likewise, newly arrived people are in need of more support which would require further facilitation when entering into the labour market and integrating into society. The analysis also provided traits of newly arrived people needing more support and help learning about information literacy. What can be concluded, is that the newly arrived people did not have enough knowledge about library instructions when offering services. Among other issues, the results showed a great interest in culture, as well as an ambition to learn language and more about society, especially the new arrivals whom are looking for jobs despite the fact that they have been in the country for a short period.

The aim is to study the newly arrived pupils'participation in the preparatory class (FBK) and regular class and how teachers support the newly arrived pupilsin the classroom for three daysat each school. The study is based on a qualitative method with three observations at each school. Observations in two different schools, one in a preparation class and the other one in a regular class. Our study showed that the newly arrived pupils in the preparation class had more chance to participate, learn and develop with the help of the teachers. On the other hand,the newly arrived pupils had less participation in the regular class and did not get as much help from the teachers as the other newly arrived pupils got in the preparation class.

Det kommer många nyanlända elever till skolan och läraren behöver hjälp med att arbeta med dessa elever samt inkludera dem tillsammans med andra elever. Syftet med studien är att ta reda på de uppfattningar som lärare har kring sin svenskundervisning med nyanlända elever med särskild tyngdpunkt på inkludering. Bakgrunden till denna studie handlar om hur lärare planerar för att stötta nyanlända elever i deras språkinlärning. Metoden som har använts i denna studie är kvalitativ metod med intervju som redskap. Tre yrkesverksamma lärare i årskurserna 1-3 deltog. Jag har analyserat och sammanfattat resultatet av min undersökning. Jag har även tagit del av tidigare forskning och försökt att få svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att samtliga av de intervjuade lärarna har arbetat med nyanlända elever under en lång period. Lärarna tycker att studiehandledare är en betydelsefull resurs. De anser att samarbete med studiehandledare har stor påverkan på elevernas språkinlärning. Det finns en viss variation bland lärarnas utbildning när det kommer till svenska som andraspråk (SVA). Gemensamt är dock att de har mycket kort utbildning och denna utbildning ligger utanför grundutbildningen. De har alla gått lärarutbildning innan det fanns inslag av svenska som andraspråk. Det finns två olika uppfattningar om fenomenet inkludering. Den ena uppfattningen är att det är problematiskt med inkludering, detta innebär tidsbrist och bristande skolgång. Den andra uppfattningen är att det trots dessa svårigheter är bra med inkludering.

<p>I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka hur man arbetar med nyanlända elever i en förberedelseklass i en söderförort i Stockholm och hur detta stämmer överens med styrdokumenten och Skolverkets mål och riktlinjer för nyanlända elever. För att uppnå detta syfte har det gjorts två kvalitativa forskningsintervjuer med två förberedelseklass lärare varv en veckas strukturerad icke deltagande observationer i förberedelseklassen. Skolverket har format mål och riktlinjer för de nyanlända eleverna som ska fungera som en läroplan för dessa elever. Det har visat sig i studien att även om Skolverket säger att man ska ta hänsyn till varje nyanländ elevs bakgrund, tidigare erfarenhet, kunskap och språk är det inte lika lätt att göra detta i praktiken. Det har även framkommit att det är svårt att utgå från Skolverkets mål och riktlinjer när det gäller alla nyanlända elever eftersom eleverna i förberedelseklassen kommer från olika förhållanden. Huvudresultatet för studien är att man i den undersökta skolans förberedelseklass försöker följa Skolverkets mål och riktlinjer med de resurser som skolan har för att få det bästa resultatet. Man utgår även från att arbeta med den enskilda individen beroende på vad den har med sig för upplevelser från sitt hemland och beroende på vart den befinner sig i sin utveckling.</p>