- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 51 to 55 of 55 (0.021 seconds)Spelling suggestions: "subject:"roll"" "subject:"coll""
| 51 |
Afaga-me as tripas a feiura da porcaria desses romances : experiência estética e poiética escatológica em Haunted, de Chuck Palahniuk e Acenos e Afagos, de João Gilberto Noll, dois romances contemporâneos / Me acaricia las tripas la fealdad de la porquería de estas novelas : experiencia estética y poiética escatológica en Haunted, de Chuck Palahniuk, e Acenos e Afagos, de João Gilberto Noll, dos novelas contemporáneas / Strokes my guts the ugliness of filth these novels : a esthetic experience and eschatological poietic in Haunted, Chuck Palahniuk, and Acenos e Afagos, João Gilberto Noll, two contemporary novelsAldana Nieto, Wilson Julián January 2014 (has links)
Esta é uma tese que salienta a qualidade literária desses dois romances sob a proposta de uma leitura baseada em categorias, desenvolvidas por vários teóricos, como o grotesco, o nojo, a abjeção, o estranho e o sublime. Para atingir este objetivo, levo em conta a crise da beleza e reviso tal conceito segundo a perspectiva de filósofos da Antiga Grécia, a Idade Média, o Iluminismo e século XX. Trata-se de uma proposta de estudo poiético que, a partir do nojento, torna visível a importância do sentido fisionômico na percepção corporal que facilita aos espectadores a experimentação de emoções diante de obras de arte: o “simples” prazer corporal que pode se tornar prazer reflexivo, estético. Com este processo da experiência estética (aisthesis, poiesis, katharsis) através da poiética escatológica, redimensiono o feio nestes romances de Palahniuk e de Noll, na obra de arte, apresentando-o como uma categoria estética que vai além de ser simplesmente o oposto do belo, e se erige como o pináculo de outro cânone. / It is a thesis that highlights the literary quality of the two novels mentioned above. This is to be done through a proposal of reading, based on categories worked by some theoreticians, such as the grotesque, disgust, abjection, the uncanny and the sublime. To achieve this goal, I focus on the crisis of beauty, studying this concept from the perspective of Ancient Greek philosophers, the Middle Ages, the Enlightenment and 20th Century. Furthermore, this deals with a proposal of poetics study that, from the “disgust” perspective, emphasizes the importance of physiognomic sense in the bodily perception, which facilitates spectators to experience emotions about the artwork: the "simple" bodily pleasure becomes “reflective” and “aesthetic” pleasure. Within this process of aesthetic experience (aisthesis, poiesis, katharsis), and through the eschatological poietics, I point out (or address) the ugly of these novels of Palahniuk and Noll, as well as the artwork, presenting it as an aesthetic category that ends to be simply the opposite of beauty and emerges as the pinnacle of another canon. / Es una tesis que resalta la calidad literaria de estas dos novelas, a partir de la propuesta de una lectura basada en categorías, trabajadas por varios teóricos, como lo grotesco, el asco, la abyección, lo siniestro y lo sublime. Para lograr este objetivo, tengo en cuenta la crisis de la belleza y reviso este concepto desde la perspectiva de filósofos de la Antigua Grecia, la Edad Media, la Ilustración y el siglo XX. Se trata de una propuesta de estudio poiético que, a partir de lo asqueroso, destaca la importancia del sentido fisionómico en la percepción corporal que facilita a los espectadores la experimentación de emociones frente a la obra de arte: el “simple” placer corporal que se convierte en placer reflexivo, estético. Con este proceso de experiencia estética (aisthesis, poiesis, katharsis), a través de la poiética escatológica, redimensiono lo feo en estas novelas de Palahniuk y de Noll, en la obra de arte, presentándolo como una categoría estética que deja de ser simplemente lo opuesto a lo bello y se erige como el pináculo de otro canon.
|
| 52 |
Afaga-me as tripas a feiura da porcaria desses romances : experiência estética e poiética escatológica em Haunted, de Chuck Palahniuk e Acenos e Afagos, de João Gilberto Noll, dois romances contemporâneos / Me acaricia las tripas la fealdad de la porquería de estas novelas : experiencia estética y poiética escatológica en Haunted, de Chuck Palahniuk, e Acenos e Afagos, de João Gilberto Noll, dos novelas contemporáneas / Strokes my guts the ugliness of filth these novels : a esthetic experience and eschatological poietic in Haunted, Chuck Palahniuk, and Acenos e Afagos, João Gilberto Noll, two contemporary novelsAldana Nieto, Wilson Julián January 2014 (has links)
Esta é uma tese que salienta a qualidade literária desses dois romances sob a proposta de uma leitura baseada em categorias, desenvolvidas por vários teóricos, como o grotesco, o nojo, a abjeção, o estranho e o sublime. Para atingir este objetivo, levo em conta a crise da beleza e reviso tal conceito segundo a perspectiva de filósofos da Antiga Grécia, a Idade Média, o Iluminismo e século XX. Trata-se de uma proposta de estudo poiético que, a partir do nojento, torna visível a importância do sentido fisionômico na percepção corporal que facilita aos espectadores a experimentação de emoções diante de obras de arte: o “simples” prazer corporal que pode se tornar prazer reflexivo, estético. Com este processo da experiência estética (aisthesis, poiesis, katharsis) através da poiética escatológica, redimensiono o feio nestes romances de Palahniuk e de Noll, na obra de arte, apresentando-o como uma categoria estética que vai além de ser simplesmente o oposto do belo, e se erige como o pináculo de outro cânone. / It is a thesis that highlights the literary quality of the two novels mentioned above. This is to be done through a proposal of reading, based on categories worked by some theoreticians, such as the grotesque, disgust, abjection, the uncanny and the sublime. To achieve this goal, I focus on the crisis of beauty, studying this concept from the perspective of Ancient Greek philosophers, the Middle Ages, the Enlightenment and 20th Century. Furthermore, this deals with a proposal of poetics study that, from the “disgust” perspective, emphasizes the importance of physiognomic sense in the bodily perception, which facilitates spectators to experience emotions about the artwork: the "simple" bodily pleasure becomes “reflective” and “aesthetic” pleasure. Within this process of aesthetic experience (aisthesis, poiesis, katharsis), and through the eschatological poietics, I point out (or address) the ugly of these novels of Palahniuk and Noll, as well as the artwork, presenting it as an aesthetic category that ends to be simply the opposite of beauty and emerges as the pinnacle of another canon. / Es una tesis que resalta la calidad literaria de estas dos novelas, a partir de la propuesta de una lectura basada en categorías, trabajadas por varios teóricos, como lo grotesco, el asco, la abyección, lo siniestro y lo sublime. Para lograr este objetivo, tengo en cuenta la crisis de la belleza y reviso este concepto desde la perspectiva de filósofos de la Antigua Grecia, la Edad Media, la Ilustración y el siglo XX. Se trata de una propuesta de estudio poiético que, a partir de lo asqueroso, destaca la importancia del sentido fisionómico en la percepción corporal que facilita a los espectadores la experimentación de emociones frente a la obra de arte: el “simple” placer corporal que se convierte en placer reflexivo, estético. Con este proceso de experiencia estética (aisthesis, poiesis, katharsis), a través de la poiética escatológica, redimensiono lo feo en estas novelas de Palahniuk y de Noll, en la obra de arte, presentándolo como una categoría estética que deja de ser simplemente lo opuesto a lo bello y se erige como el pináculo de otro canon.
|
| 53 |
Interpretations of concepts and implementation of negative emissions technologies (NETs) in long-term climate targets : A cross country comparison / Begreppstolkning och implementering av negativa utsläpp i långsiktiga klimatmål : En jämförelse mellan länderGren, Sofia, Sörman, Linnea January 2021 (has links)
Countries' long-term climate targets are described by different concepts who, over time, have become increasingly dependent on negative emissions technologies (NETs) in order for the targets to be reached. This thesis is a cross country comparison, examining similarities and differences in the concepts used by seven countries to express their long-term climate targets, focusing on their plans for implementing NETs. The empirical material was collected from interviews with experts from each country. Concepts in long-term climate targets can have various interpretations and there are uncertainties about what emissions that are covered within the different concepts. NETs are crucial for achieving any type of net-zero target however they are in nascent stages, except for forest management, and there are several factors affecting the possibilities to implement NETs. It is important not to focus too much on NETs to comply with the long-term climate targets, NETs should function as a complement to emissions reduction and target the unavoidable emissions. We recommend that countries clarify what emissions are included within their concept, set out specific targets for NETs and lastly put a great effort into clarifying policy instruments related to NETs. / Ländernas långsiktiga klimatmål beskrivs av olika begrepp som är beroende av negativa utsläppstekniker för att målen ska nås. Denna avhandling är en jämförelse mellan sju länder där ländernas likheter och skillnader undersöks genom deras val av begrepp och även deras planer för att implementera tekniker för att nå negativa utsläpp. Det empiriska materialet samlades in från intervjuer med experter från varje land. Begrepp i de långsiktiga klimatmålen kan ha olika tolkningar och det råder osäkerhet om vilka utsläpp som täcks upp inom de olika begreppen. Negativa utsläppstekniker är avgörande för att uppnå alla typer av netto-nollmål men de befinner sig i väldigt tidiga faser av utveckling, förutom skog som redan finns på plats och det finns flera faktorer som påverkar möjligheterna att implementera negativa utsläppstekniker. Det är viktigt att inte fokusera för mycket på negativa utsläppstekniker för att uppfylla de långsiktiga klimatmålen, de bör fungera som ett komplement till utsläppsminskning och rikta in sig på de oundvikliga utsläppen. Vi rekommenderar att länder klargör vilka utsläpp som ingår i begreppen, fastställer specifika mål för negativa utsläppstekniker och slutligen satsar mycket på att klargöra policyinstrument relaterade till negativa utsläppstekniker.
|
| 54 |
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?Eriksson, Alva January 2007 (has links)
<p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p>
|
| 55 |
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?Eriksson, Alva January 2007 (has links)
Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.
|
Page generated in 0.027 seconds