Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning. Studien utgick från tre övergripande aspekter; servicekvalitet, teknisk kvalitet och kommunikation. Vår avsikt var att kunna ge rekommendationer till berörda revisionsbyråer om eventuella förbättringsområden utifrån vad deras klienter anser att revisionskvalitet är. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter som berörts i studien är av betydande slag, dock i olika omfattning. Vi finner att servicekvalitet är högst rankad av de tre, tätt följt av kommunikation och teknisk kvalitet. Inom servicekvalitet visar resultatet att bestämningsfaktorerna tillgänglighet och försäkran är högst rankade bland revisionsklienterna medan de inom den tekniska kvalitetet lägger störst vikt vid bestämningsfaktorerna förmåga och rykte. Vad beträffar kommunikation, vilket är ett nytt inslag inom revisionskvalitetsforskningen, fann vi att klienten främst värdesätter trygghet i sin relation med revisionsbyrån. Rörande skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar finner vi att det förekommer skillnader i de tekniska aspekterna mellan olika branscher medan inga signifikanta skillnader återfinns i de servicekvalitativa aspekterna. Mellan små- och stora företag indikerar vårt resultat inga större skillnader. Det medför att vi rekommenderar revisionsbyråerna att fokusera på de tekniska bestämningsfaktorerna mellan olika branscher när de utformar sin tjänst och att de inte behöver göra skillnader mellan olika företagsstorlekar. De slutsatser vi kan dra är att alla studerade faktorer är av vikt för att upprätthålla god revisionskvalitet och att revisionsbyråerna bör lägga extra vikt vid bestämningsfaktorerna tillgänglighet, försäkran, förmåga och rykte. Samtidigt måste revisionsbyråerna upprätthålla en god kontakt med klienterna eftersom de värdesätter en trygg relation med sin revisionsbyrå.

Fortlevnadsprincipen är en redovisningsprincip som används när företag upprättar sina årsredovisningar, principen är ett grundlagt antagande. När en revisor inte finner betryggande bevis på att företag kommer att fortleva under nästkommande tolv månader ska en fortlevnadsvarning utfärdas. Tidigare studier tyder på att det föreligger skillnader i antal utfärdade fortlevnadsvarningar mellan revisionsbyråer beroende på om de tillhör Big 4 eller icke Big 4. En revisionsbyrå inom Big 4 hör till de fyra största revisionsbyråerna, icke Big 4 är resterande revisionsbyråer. Studien syftade till att studera om det förekommer skillnader i utfärdade fortlevnadsvarningar när konkursprediktionsmodellen Altmans Z-score indikerar på sådan. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign då flera fall i form av företag har studerats, där alla hanterats utifrån året 2019. För att begränsa studiens urval bestämdes populationen till små företag inom bygg-, design- och inredningsbranschen. De tre branscherna utgjorde tillsammans en passande urvalsstorlek för aktuell studie. Urvalet begränsades vidare till aktiva företag verksamma i minst tre år med en Zscore som indikerar på kommande konkurs. Med hjälp av deskriptiv statistik och chi2framkom att det inte förekommer någon skillnad i antalet utfärdade varningar mellan Big 4 och icke Big 4. Studien syftade även till att söka om det föreligger ett samband mellan indikationer i förvaltningsberättelsen och en ren revisionsberättelse. I studien genomfördes även en innehållsanalys med tillhörande kodning av den publicerade årsredovisningen, för att kunna genomföra statistiska tester. Testet genomfördes både deskriptivt och genom chi2-samt korrelationstest. Genom testerna har ett samband identifierats. Studiens slutsats blev således att det inte spelar en avgörande roll vilken tillhörighet revisionsbyrån har för om företag får en fortlevnadsvarning eller inte. Vidare inkluderar slutsatsen att det föreligger en korrelation mellan en ren revisionsberättelse och indikationer i förvaltningsberättelsen. / The principle of going concern is an accounting principle that is adopted when companies prepare their annual reports, the principle is a basic assumption. When an auditor does not find enough evidence to ensure that a company will survive for the next twelve months a going concern opinion should be issued. Previous studies indicates that there are differences in the number of going concern opinion that is issued depending on if the audit is implemented by a Big 4 or a non-Big 4-agency. An agency within Big 4 is an agency that belongs to the four biggest auditing firms, a non-Big 4 agency belongs to all other agencies. This paper aimed to study whether there are differences in issued going concern opinions when the model for prediction of bankruptcy, named Altman's Z-score, indicates such. The study was conducted with a cross-sectional design as several cases, companies,has been studied. They were all handled from the same year, 2019. The population was determined to small companies in three industries, construction-, design- and interior industry. The three industries together constituted a suitable sample size. The sample was also limited to companies that has been active for at least three years and which had a Z-score that indicates future bankruptcy. With both descriptive statistics and chi2 we found a test result that indicated that it may be no difference in issued going concern opinions between Big 4 and non-Big 4-agencys. The paper also aimed to search for whether there is a connection between indications in the management report and a clean audit report. Acontent analysis was also done with associated coding of the management report to be able to do statistical tests. The test was performed both descriptively and through chi2-and correlation. We have trough the tests found a connection. The conclusion of this paper was that it does not play a crucial role which audit firm the auditor represents whether companies receive a going concern opinion or not. Furthermore, the conclusion includes that there is a correlation between a clean audit report and indications in the management report.

Yes / This study aims to provide a better understanding of oversight the audit profession in Egypt, including its motivations, objectives and its working approach. Further, it reaches a better understanding of the Egyptian Big 4 partners’ perceptions of the new Audit Oversight Board (AOB). Previous studies have frequently examined the audit oversight system in developed countries (US and UK in particular), but little is known on how the system works on developing countries. We believe that facing different problems and challenges demands that audit regulators in developing countries follow different approaches in order to improve the quality of their audit markets. Lack of skilled auditors, lack of transparency and public accountability, and a high level of corruption are the main problems facing the audit profession in Egypt (Awadallah, 2006, Wahdan et. al., 2005: a). Our findings suggest that establishing an audit oversight board in Egypt has been motivated by the need to attract foreign investments and follow the global trend of auditing in developed countries. A number of legal changes are needed in order to improve the AOB’s efficiency.

Yes / This study aims to provide a better understanding of the role of the Financial Reporting Council (FRC) in restoring public trust in audit profession in the UK. It analyses the views of partners in the Big 4 audit firms on this role. This study identifies three main strategies to promote trust and enhance the choice of auditors in the UK audit market. These strategies are improving audit quality, increasing the transparency of the big audit firms and reducing the barriers to competition in the audit market. The findings suggest that partners of the Big 4 believe that the FRC's projects effectively participate in improving audit quality as well as providing wider information about the audit firms to the public. However, different actions need to be taken to enhance the choice in the market.

Cette thèse constituée de trois essais s’intéresse aux déterminants de la maturité de la dette des sociétés. Le premier essai examine le lien entre la structure de l’actionnariat et la maturité de la dette à partir d’un échantillon de sociétés françaises. Nos résultats montrent que le contrôle par la dette à court terme peut, dans une certaine mesure, se substituer aux mécanismes traditionnels de gouvernance tels que la structure de l’actionnariat. Le second essai étudie la relation entre la qualité de l’information financière et la maturité de la dette à partir d’un échantillon de sociétés européennes. Nous étudions particulièrement l’effet de la gestion des résultats sur la maturité de la dette. Nous montrons alors que la gestion des résultats a un effet négatif sur la dette à long terme dans la structure de dette des firmes. En outre, nous observons que le lien négatif entre la gestion des résultats et la dette à long terme ne tient que dans les pays de droit civil. Enfin, le troisième essai analyse dans le contexte français du co-commissariat aux comptes, si la présence d’auditeurs réputés dans le collège de commissaires aux comptes est associée à la maturité de la dette. Il ressort de cette étude que la présence des auditeurs du Big 4 est associée positivement à la dette à long terme. / This thesis consists of three essays aims to examine the determinants of corporate debt maturity. The first essay examines the link between ownership structure and debt maturity using a sample of French companies. Our results show that the monitoring by short-term debt can, to a certain extent, to be a substitute for traditional governance mechanisms such as ownership structure. The second essay examines the relation between financial reporting quality and debt maturity using a sample of European companies. We study specifically the effect of earnings management on debt maturity. We find that firms with high earnings management activities are associated with less long-term debt. In additional analysis, we observe that the negative link between earnings management and long-term debt holds only in code law countries. Finally, the third essay analyzes in the French context of joint audit, whether the presence of reputable auditors is associated with debt maturity. The study shows that appointing Big 4 auditors is positively associated with long term debt.

Dysfunctional auditor behavior has transformed into one of the biggest challenges for audit quality. The purpose of this study is to analyze the culture to the ethical decision process in the Swedish context. The study uses a self- administered questioner with 75 junior and senior auditors employed in Mid-East Sweden including Stockholm. The study finds that ethical firm culture has an important relationship to the decision-making process. Furthermore, the study shows that the components of the decision-making model; recognition, judgment, intention and RAQA reacts differently to ethical firm culture. Finally, the study finds a relationship when the data is grouped separately as big 4 and non-big 4 auditing firms. Big 4 firms show a negative relationship between ethical firm culture and RAQA, while non-big 4 firms show a positive relationship between ethical firm culture, intention and, recognition.

Abstract  Background & Problem: Risk assessment is a central part of the audit process. Previous audit failures have increased the importance further. Several suggested determinants of risk assessments have been explored within literature. However, literature has not up until now explored what reflection environmental uncertainty has on the risk assessment process. Due to the ongoing pandemic, COVID-19, the opportunity to explore the reflection of uncertainty has been made feasible.  Purpose: The purpose of this study is to explore how societal challenges reflect on auditors’ risk assessments of entities. The thesis is conducted using COVID-19 as an event signifying societal challenge.  Methodology: This thesis uses an exploratory and abductive research approach. With a qualitative strategy, empirical data has been collected through semi-structured interviews with authorized auditors as participants.  Findings: Our findings conclude that the four aspects being firm, environment, individual, and audit client together form the risk assessment. In contrast to literature, the audit client aspect was argued as more important. Further, environmental uncertainty is reflected in risk assessments through these four aspects and can affect each aspect individually in various ways.  Future research: Since this study explores reflections of a crisis, while it is still present, we would find it interesting to examine its aftermath. In line with previous literature and our empirical findings, we foremost would suggest future researchers to explore the impact of a societal challenge on audit quality and whether differences are present concerning audit firm size.

Revisionskvalitet är ett återkommande ämne i såväl forskning som i media. Forskare belyser olika faktorer som påverkar revisionskvalitet och den här studien fokuserar på resurser. Majoriteten av tidigare forskning om revisionskvalitet har Big 4 byråer som utgångspunkt. För att skapa bättre förståelse för hela revisionsprofessionen studeras därför en mindre byrå i den här studien. Syftet är att utforska resurser för revisorer på icke Big 4 byråer, utifrån ett revisionskvalitetsperspektiv. Studien har både deduktiva och induktiva inslag där det deduktiva inslaget utgörs av en teoretisk referensram som ligger till grund för studien. Det induktiva inslaget har gjort det möjligt att studera resurser dels utifrån tillgången till, men även bristen på och användningen av resurser i icke Big 4 byråer. Det har även gjort det möjligt att lägga till ett ytterligare perspektiv då empirin påvisade faktorer som inte identifierats innan datainsamlingen påbörjades. Studiens empiri består till stor del av primärdata från deltagande observationer, men även från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att revisorerna på Revisionsbyrå A har tillgång till, och använder, samtliga resurser som tidigare forskning visat påverka revisionskvalitet positivt. Resultatet visar även tre nyfunna resurser som tillhör det nyfunna kapitalet materiellt kapital, och även de resurserna har en positiv påverkan på revisionskvalitet. Slutsatsen är att revisorerna på Revisionsbyrå A, utifrån dess tillgång till resurser, kan leverera hög revisionskvalitet. Studiens resultat är baserat på empiri från en mindre byrå och det teoretiska bidraget kompletterar tidigare forskning om revisionskvalitet i Big 4 och icke Big 4 byråer. Resultatet av studien är även ett bidrag till revision och revisionskvalitet praktiskt och empiriskt. / Audit quality is a reoccurring field in both research and media. Researchers highlight different factors that affect audit quality and this study focuses on resources. The majority of previous research of audit quality have Big 4 firms as their starting-point. In order to gain a better understanding of the entire audit profession, a smaller firm is the focus of this study. The purpose is to explore resources for auditors in non-Big 4 firms, from an audit quality perspective. The study has both deductive and inductive characteristics; the deductive characteristics are visible through a theoretical framework that functions as a foundation for the study. The inductive characteristics have made it possible to research the resources through both the access to, yet also the lack of, as well as the use of resources in non-Big 4 firms. It has, moreover, made it possible to add another perspective since the empirical data showed factors that had not been identified before the data collection was initiated. The empirical data of this study consists to a large extent of primary data from observations, but also of data from semi-structured interviews. The results show that auditors at Audit Firm A have access to, and use, all the resources that previous research had shown to affect audit quality in a positive way. Moreover, the results show two new resources that belongs to the newly found capital called material capital, and these resources does also have a positive effect on audit quality. The conclusions drawn are that auditors at Audit Firm A can, with respect to their access to resources, deliver high quality audit. The results of the study is based on empirical data from a smaller firm and the theoretical contribution complements previous research of audit quality in Big 4 and non-Big 4 firms. Moreover, the results is also a contribution to audit and audit quality both practical and empirical.

Revisorerna upprätthåller en viktig funktion som oberoende bedömare av ekonomisk information som regleras genom lagar och förordningar. I dagens samhälle är det viktigt för företag att upprätta pålitliga årsredovisningar för sina intressenter. Det är ett komplext uppdrag för revisorer att göra en adekvat bedömning av företagets fortsatta drift om going concern-varningar skall utfärdads som inte får leda till felbedömningar. Detta eftersom effekterna av sådana medför stora konsekvenser för både företagen och revisionsbyråerna. Utfärdandet av going concern-varningar kan i sin tur resultera i så väl stora intäktsbortfall för revisionsföretagen som negativa signaler till företagets intressenter som kan medföra stora konsekvenser. Exempel på åtgärder är att företaget byter ut sina revisorer eller att företaget begärs i konkurs, det vill säga att den självuppfyllande profetian går i uppfyllelse. Uppsatsens syfte är att visa om det finns ett samband mellan de förlorade revisionsarvodena vid utfärdandet av en första going concern-varning av svenska revisorer. Dessutom skall uppsatsen visa om det existerar ett samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och sannolikheten för konkurs för de reviderade företagen.  Uppsatsen tillämpar en kvantitativ metod för att förklara sambanden. Detta sker genom att en testgrupp på 169 företag har selekterats som erhållit en första going concern-varning för bokslutsåret 2009. Testgruppen har jämförts med en kontrollgrupp på 169 företag som är lika finansiellt stressade men inte erhållit en going concern-varning. För att bevisa huruvida något samband existerar tillämpas statistiska beräkningar. Uppsatsens resultat fastställer att ett samband existerar mellan utfärdandet av en första going concern-varning och revisorsbyte. Ju längre ett revisorsuppdrag har pågått desto mindre är sannolikheten för att en going concern-varning skall utfärdas. Däremot visar undersökningen att det inte finns något samband mellan utfärdandet av going concern-varningar och företagskonkurser vilket också tyder på att det inte finns stöd för den självuppfyllande profetians existens. / The auditors maintain an essential roll as an independent authority for control of financial information governed by rules and regulations. In the modern society it’s crucial for the companies to present correct information within annual reports for the stakeholders. It’s a complex task for the auditors to make an adequate judgment of the companies ongoing business if an audit modified opinion should be issued which may not lead to any misjudgements. As the results of such a misjudgement will have huge consequences for both client and auditor. Issuing a going concern modified audit opinion may result in large loss of revenues for the auditors as well as negative information to the stakeholders of the company which may lead to serious consequences for the business of the company. As example on measures taken by the company is to replace their auditors or that the company files for bankruptcy, which means that the self-fulfilling prophecy is accomplished. The purpose of this paper is to show if it exists a correlation between the losses of auditors revenues when issuing a first going concern modified audit opinion by Swedish auditors. In addition this paper will prove if it exists a correlation between issuing a going concern modified audit opinion and the probability of bankruptcy for the revised company. This paper applies a quantitative method to explain the correlations. This analysis is made by the selection of a test group of 169 companies which have received a first going concern modified audit opinion during the financial year of 2009. The test group has been compared by a control group of 169 companies which are financial distressed but have not received a going concern modified audit opinion. To prove whether if it exist any correlations statistical calculations is applied. The results of this paper determine the existence of a correlation between issuing a first going concern modified audit opinion and audit switch. The longer the audit tenure has lasted the lesser is the probability that a going concern modified audit opinion to be issued. However this paper finds no evidence of any correlation between issuing of a going concern modified audit opinion and company bankruptcy which reject the existence of self-fulfilling prophecy.