Studiens övergripande syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan transformativt och transaktionellt ledarskap och hur dessa korrelerar med stress och socialt stöd. Den avser även att undersöka hur stress och socialt stöd korrelerar med varandra och om det finns könsskillnader. Det utfördes en kvantitativ undersökning med en webbenkät som innehöll tre delar, stress, socialt stöd och ledarskap. Analysen utfördes i SPSS där det gjordes en korrelationsanalys och t-tester. Resultatet från studien visade att transformativt och transaktionellt ledarskap korrelerar med varandra och att dessa korrelerar med stress och socialt stöd. Analyserna visade även att stress korrelerade med socialt stöd och att det inte finns några könsskillnader. Slutsatsen från studien är att det är magnituden snarare än typen av ledarskapsstil som är av vikt för den upplevda stressen och sociala stödet hos medarbetare. / The overall aim of this study was to examine the difference between transformational and transactional leadership and how those correlated with stress and social support. The aim of the study was also to examine how stress and social support correlate with each other and if there are any gender differences. A quantitative study was made with a webquestionnaire containing three parts, stress, social support and leadership. The analys was carried out in SPSS were a correlationanalys and t-tests were made. The result of the study showed that transformational and transactional leadership correlated with each other and that they also correlated with stress and social support. The analyses also showed that stress correlated with social support and that there were no gender diffrences. The conclusion of the study is that the magnitude rather than the type of leadership that is important for the precived stress and the social support for the employees.

La Turquie figure parmi les Etats les plus condamnés du Conseil de l’Europe : on compte ainsi pratiquement trois mille décisions la concernant. Ce contentieux est à l’origine d’évolutions, à la fois pour la Turquie qui, grâce aux décisions de la Cour, adapte sa législation et sa pratique aux standards européens mais également pour la Cour puisque les nombreuses affaires turques ont contribué à élaborer et faire évoluer sa jurisprudence et ses méthodes dans des domaines qu’elle n’aurait pas, ou dans une moindre mesure, eu à traiter sans la Turquie. Au-delà du volume et du contenu des affaires, le contentieux turc a des particularités qui montrent que la Turquie a organisé sa pratique de la Cour européenne. La Cour, en parallèle, a dû s’adapter à ce contentieux et à ses particularités. Ainsi, la Cour et la Turquie ont-elles chacune mis en place des stratégies judiciaires. Si la Cour, astreinte au principe de subsidiarité, évolue dans un constant mouvement de balancier pour assurer le respect effectif des droits de l’Homme tout en ménageant la susceptibilité des Etats, la Turquie, elle, s’efforce de se rapprocher des exigences européennes tout en protégeant sa souveraineté. Ces stratégies accordent une place à la négociation, laissant parfois envisager une approche « transactionnelle » des droits de l’Homme. Cette recherche, à partir du cas de la Turquie, permet d’appréhender comment les droits de l’Homme, réputés universels et, pour certains d’entre eux, intangibles et indérogeables, peuvent être l’objet de « stratégies » et de « transactions ». / Turkey is among the more condemned states within the Council of Europe, with almost three thousand decisions. This case-law leads to changes: it permits Turkey to adapt its legislations and practices to the European exigencies and it gives the Court the possibility to elaborate and refine its jurisprudence and its methods with cases that she would never have without Turkey. Beyond the decisions’ volume and content, the Turkish case presents particularities bringing to light that Turkey has organised its practice of the European Court. In parallel, the Court has to adapt its answers to this case and its particularities. Both Turkey and the Court set up juridical strategies. The Court, who has to comply with the principle of subsidiarity, oscillates between firmness and restraint, so as not to offend the States’ sensibilities while reaching its goal of maintenance and realization of Human Rights. Turkey wavers between the will to conform to the European exigencies and the will to protect its sovereignty. These strategies make way for negotiations and even for a transactional approach of human rights. This research, based on the Turkish case, leads to wonder how human rights, which, for some of them, are universal and inviolable, can be the object of “strategies” and “negotiations”.

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är Att undersöka samband mellan ledarskap och god psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare.För att svara på studiens syfte har syftet brutits ned till tre frågeställningar enligt nedan. 1. Vad ser ledare på företag med god psykosocial arbetsmiljö som ett gott ledarskap respektive mindre bra ledarskap? 2. Vad gör ledaren på ett företag med god psykosocial arbetsmiljö för att göra individen motiverad i sitt arbete? 3. Hur kännetecknas ledarskap på de olika förtagen med god psykosocial arbetsmiljö? Metod – Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där teori och empiri samlats in och jämförts analytiskt under arbetets gång. Teorin samlades in med hjälp av litteraturstudier. Den insamlade data sammanställdes utifrån fem olika intervjuer med fem olika ledare från varje utvalt företag. Intervjuerna transkriberades och därefter utfördes en kodningsprocess för att välja ut det mest relevanta till analysdelen. Resultat – Uppfattningen var att flera av ledarna hade utvecklats i sin roll och verkade ha gått från ett transaktionellt ledarskap mot ett transformativt, då det transformativa ofta bygger på ett transaktionellt ledarskap. Vad som kan tydas efter analysen är att det krävs motivationsfaktorer som till exempel uppmuntran/uppmärksamhet, relation till chef och kollegor, samt personlig utveckling i främsta led för att ha en god psykosocial arbetsmiljö. För att kunna ha fokus på motivationsfaktorerna är faktiskt hygienfaktorerna en viktig del för att kunna uppnå denna anda. Det transformativa ledarskapet var beskrivet hos alla företag, vissa med den bemärkelsen, andra med liknande men beskrivningen var densamma. Fokus ligger på medarbetarens behov och ledarskapet utgår därefter. Slutsatsen som dras i den här studien är att det transformativa ledarskapet kan verka som det självklara ledarskapet, men faktum är att det inte alltid passar i alla lägen. Ett situationsanpassat ledarskap varar längst och ger individerna möjlighet till att motiveras och utvecklas anpassat efter deras behov. Därav är ett flexibelt ledarskap det som borde eftersträvas. Implikationer – Studiens praktiska bidrag är hur ett flexibelt ledarskap bäst utvecklar motivationen bland medarbetare. Trots olika bakgrunder kan en gemensam bild av ett gott ledarskap uppnås med olika vägar dit. Det teoretiska bidraget är att studien har funnit en relation mellan transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap, där det transformativa är det som övergripligt bör användas i ett ledarskap. Begränsningar– Studiens är begränsad till företag med mer än 600 medarbetare, samt enbart tillverkande företag. Inga medarbetare har blivit intervjuade i studien vilket begränsar studien till ledares perspektiv. Nyckelord– Transaktionellt ledarskap, tranformativt ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap, motivation, arbetstillfredsställelse / Abstract Purpose – The purpose with the study is “To investigate the relationship between leadership and good psychosocial work environment with employees”. To answer the purpose with the study, the purpose has been broken down to three questions as below. 1. What do leaders in companies with good psychosocial work environment see as a good leadership and less good leadership? 2. What does the leader of a company with a good psychosocial work environment do to make the individual motivated in their work? 3. How is leadership characterized by the different companies with good psychosocial work environment? Method – The study is a qualitative interview study with an inductive approach where theory and empirical data are collected and compared analytically during the process. The theory was collected using literature studies. The collected data was compiled from five different interviews with five different leaders from selected companies. The interviews were transcribed, and a coding process was performed to select the most relevant parts for the analysis. Findings – The perception was that several of the leaders had developed in their role and seemed to have gone from a transactional leadership to a transformative, since the transformative is often based on the transactional. What can be explained after the analysis is that motivation factors such as encouragement/ attention, relationship with manager and colleagues are required, as well as personal development at the forefront of having a good psychosocial work environment, but in order to be able to focus on the motivational factors, the hygiene factors are actually an important part to be able to achieve this spirit. The transformative leadership was described by all companies, some by that sense, others by similar but the description was the same. The focus is on the employee's needs and the leadership is based on that. The conclusion drawn in this study is that the transformative leadership may seem like the obvious leadership, but the fact is that it does not always fit in all situations. Situational leadership lasts the longest and gives individuals the opportunity to be motivated and developed according to their needs. Hence, flexible leadership is what should be pursued. Implications – Practical contribution from the study is how flexible leadership best develops motivation among employees. Despite various backgrounds, a common image of good leadership can be achieved with different ways to do so. The theoretical contribution is that the study has found a relationship between transactional, transformational and situational leadership, where the transformative is what should be used broadly in a leadership. Limitations – The study is limited to companies with more than 600 employees, and only manufacturing companies. No employees have been interviewed in the study, which limits the study to the leaders' perspective. Keywords – Transactional Leadership, Transformational Leadership, Psychosocial Work Environment, Situational Leadership, Motivation, Job Satisfaction

Att undersöka ledarens påverkan på privat och offentligt anställdas motivation är aktuellt med tanke på den pågående diskussionen inom svensk politik rörande privatiseringen av offentliga tjänster. Dessutom leder världens ökande globalisering, organisationers utveckling och individens förändrade arbetskultur till att uppfattningen om ledarskap och motivation är i ständig förändring. Tidigare forskning har präglats av ett stort fokus på själva ledaren, men har på senare år riktat större uppmärksamhet mot följderna av ledarskapet. Det är även utgångspunkten i denna studie, vars syfte är att förklara hur ekonomers motivation påverkas av ledarskapsstil och ledarens personlighet, modererat av sektor. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och undersöker kvantitativt hypoteser kring ledarskapsstil, personlighet och motivation genom en enkätundersökning riktad till ekonomer. MätinstrumentenMultifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Inventory och Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale användes för att utforma enkäten och mäta de tre huvudkomponenterna. Studien undersökte även faktorerna kön, ålder, arbetslivserfarenhet och sektortillhörighet. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning genom att påvisa ett starkt signifikant samband mellan såväl transformativ ledarskapsstil och inre motivation, som transaktionell ledarskapsstil och yttre motivation. Vidare fann studien ett signifikant positivt samband mellan egenskaperna Sympatiskhet, Öppenhet och Extraversion och inre motivation samt mellan egenskaperna Samvetsgrannhet och Neuroticism och yttre motivation. Studien kunde däremot inte bekräfta den effekt som sektortillhörighet väntades ha på sambanden mellan ledarskap och motivation, eftersom den modererande effekten antingen var obefintlig eller motsatt det förväntade. Det finns därmed ett behov av mer forskning på området ledarskap med fokus på sektorns effekt på den anställdas motivation. / Investigating leaders’ influence on private and public employee motivation is relevant given the ongoing discussion within Swedish politics regarding the privatization of public services. Furthermore, the world's increasing globalization, the development of organizations and the individual's changed work culture cause the perception of leadership and motivation being in constant change. Previous research has been characterized by focusing on leaders, but has in recent years focused more on the consequences of leadership. Consequently, the purpose of this study is to explain how leadership style and the leader’s personality affects economists' motivation, moderated by sector. The study has a deductive approach and quantitatively examines hypotheses about leadership style, personality and motivation through a questionnaire directed towards economists. The measuring instruments Multifactor Leadership Questionnaire, Ten-Item Personality Traits and Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale were used to design the survey and to measure the main components. The study also examined gender, age, work experience and sector affiliation. The results of the study confirm previous research by demonstrating a significant relationship between transformative leadership and internal motivation, and between transactional leadership and external motivation. Furthermore, the study found a positive correlation between the traits Openness, Agreeableness and Extraversion and internal motivation, and between the traits Conscientiousness and Neuroticism and external motivation. The study however, could not confirm the effect that sector affiliation was expected to have on the relationship between leadership and motivation, since the moderating effect was either non-existing or opposite the expected. There is therefore a need for more research in the area, with focus on the sector's effect on motivation.

Le premier chapitre soutient que dans ces économies om la qualité institutionnelle des lois sur les garanties et les faillites est faible, la collatéralisation excessive rend la prise de risque sous-optimalement plus couteuse pour les emprunteurs. Cela décourage le potentiel entrepreneurial et entrave ainsi la croissance potentielle de jeunes entreprises ayant un impact important sur la création d’emplois dans l’économie.Le deuxième chapitre met l’accent sur le canal de «déconnexion». La région du MENA est caractérisée par une proportion inhabituellement élevée d’entreprises qui n’ont pas besoin de financement. Ces entreprises sont moins susceptible de considérer l’accès au crédit comme une préoccupation majeure, sont moins susceptibles d’avoir acquis des immobilisations, et sont moins susceptibles de prévoir une opération de développement.Ces résultats tiennent également en tenant compte de l’ensemble des caractéristiques standard des entreprises. Nous étudions ensuite comment la politique de collatéralisation impact les performances des entreprises à travers le canal de «déconnexion». Dans le troisième chapitre, je passe à un échantillon de pays de l’OCDE. Une littérature croissante souligne le rôle du commerce avec les économies émergentes, en particulier la Chine, dans la destruction des emplois dans le secteur manufacturier comme le processus de désindustrialisation des les économies avancées. Cependant, pour quantifier la pertinence de l’exposition aux importations en provenances des marchés émergents, nous devons démêler le canal commercial du canal de productivité traditionnel. Dans ce chapitre, nous développons un modèle simple du changement structurel dans une économie ouverte pour en déduire des implications empiriques que nous analysons pour un échantillon de pays de l’OCDE. Dans les économies ouvertes, lorsque la croissance de la productivité de l’industrie nationale est plus rapide que celle des services,mais plus lente que celle de l’industrie étrangère, alors la part industrielle peut diminuer dans les économies avancées, tant en valeur ajoutée qu’en emploi. Nous appelons ce phénomène «double désindustrialisation». Nous trouvons des effets significatifs et quantitativement pertinents du commerce sur le changement structurel dans les économies avancées. En outre, alors que de nombreuses études étudient l’accélération de l’ampleur des importations en provenance de Chine depuis 2000 pour expliquer le modèle de désindustrialisation dans les économies avancées, nous soulignons que le changement de la composition des exportations chinoises vers les secteurs des technologies d’information et de communication et la naturante changeante du progrès technologique dans les économies émergentes pourrait contribuer à la compréhension du phénomène de désindustrialisation de l’après 2000. / This thesis investigates the role of collateral environment and trade exposure on the allocation of employment across firms and sectors. The first chapter argues that, in these economies with poor institutional quality of collateral and bankruptcy laws, aggressive collateralization makes the risk-taking behavior of borrowers suboptimally more costly. This discourages entrepreneurship and thus impedes the growth potential among young firms with a potentially high impact on job creation in the economy.Second chapter stresses the "disconnection" channel on the performance of firms when stringent collateral environment impedes the access of firms to financial system. Studying the 6 economies in MENA we observe region is characterized by an unusually highshare of firms that do not need external finance. These firms are less likely to view access to finance as a major concern, are less likely to have purchased fixed assets, andare less likely to plan further expansion. These findings also hold after accounting fora standard set of firm characteristics. In the third chapter, I move to a sample of OECD countries. A growing body of literature emphasizes the role of trade with emerging economies, especially with China, in job destruction in the manufacturing sectors andin the deindustrialization process currently seen in advanced economies. However, to quantify the relevance of exposure to imports from emerging markets, the trade channel needs to be disentangled from the traditional productivity channel. Developing asimple model of structural change in an open economy, I derive empirical implicationsto analyze for a sample of OECD countries. The model illustrates when productivity growth of domestic manufacturing is faster than that of services but slower than that of foreign manufacturing, the share of manufacturing in advanced economies may fall,both in terms of value added and of employment. I call this phenomenon "twin deindustrialization".My empirical results indicate significant and quantitatively relevant effects of trade on structural change in advanced economies. Furthermore, while many studies investigate the accelerating volume of imports from China post 2000 to explain the pattern of deindustrialization in advance economies, I stress that the shift in the composition of Chinese exports towards the ICT sectors and the changing nature of technological progress occurring in emerging economies are important considerations in understanding the pattern of deindustrialization in the post 2000 period.

Millennialgenerationen utgör i dagsläget en väsentlig del av arbetsmarknaden och kommer i framtiden att utgöra dess majoritet. Tidigare forskning har visat att de tidigare generationerna och Millennials skiljer sig i ledarskap, organisationsstrukturer och motivationsfaktorer. Denna generation skiljer sig vida från tidigare generationer och detta märks speciellt av inom arbetsmarknaden och i relationerna mellan anställd och ledare. För att lyckas att effektivt styra denna ambitiösa generation krävs det att ledareanpassar gängse ledarskapspreferenser. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka faktorer inom ledarskap som Millennials föredrar och hur de moderna ledarna kan anpassa sig för att på ett bättre sätt möta sina unga anställda. För att uppnå syftet genomfördes undersökningen i två delar, en riktad mot Millennials och en mot ledare med medarbetaransvar där preferenser kring ledarskap identifierades samt i vilken utsträckning ledarskap var transformativt eller transaktionellt. Undersökningen genomfördes via enkätundersökningar i Sverige och kom att ligga till grund förundersökningens analys. Resultaten från undersökningen visar på att Millennials föredrar ett ledarskap av typen transformativt och att de värderar variabler som feedback, arbetsförhållande och inflytande högt från deras ledare. Undersökningens mest intressanta resultat var att det inte räcker med en hög nivå av feedback och goda arbetsförhållanden utan att ett högt inflytande från ledaren är direkt avgörande för att utöva ett bra ledarskap. Arbetet bidrar med kunskap om hur de moderna ledarna på ettbättre sätt bör anpassa sitt ledarskap för att få ut det mesta av den stora generationen Millennials. / Millennial generation represents a substantial amount of the total population and will in the future represent the majority of the labor market. Previous research has shown that previous generations and Millennials differ in their management, organizational and motivational preferences. The fact that the Millennial generation differs from previous generation is a specially noted factor within the workplace and the manager-employee relation. In order to efficiently manage this ambitious generation, the modern manager has to adapt to the specific management preferences that they have. The purpose of this study is to examine what management factors the Millennials have and prefer as well asassess how the modern manager can adapt their leadership to successfully cope with this generation. The study will investigate whether the preferred and executed leadership is transformational or transactional. The purpose was tested with data collection using surveys focused on two different groups, the Millennials and theleaders. The results show that the Millennial generation prefers the transformational leadership and highly value factors of management that pursue meaningful feedback, good work relations and allow high involvement. However, the modern leader cannotjust implement a management style with feedback and good work relations, the factor of being influential and using empowerment is a crucial factor in achieving great leadership. The study contributes with knowledge of how the modern leader should adapt their leadership in order to maximize the potential of Millenials.

Studiens syfte var att undersöka om det gick att predicera personalomsättningen utifrån typen av ledarskap. Ledarskapsstilarna som undersöktes var transaktionellt och transformativt. En enkät med 27 ledarskapsfrågor och skickades ut till medarbetare med en chefsposition på en offentlig organisation. Enkäten behandlade påståenden rörande olika dimensioner av transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap samt laissez- faire ledarskap. Endast en dimension av transaktionellt ledarskap användes vilket var contingent reward. De två dimensionerna av transaktionellt ledarskap som inte användes i analysen var active management by exception samt passive management by exception. De två prediktorerna contingent reward och transformativt ledarskap korrelerade och därmed genomfördes en enkel regression med transformativt ledarskap som prediktor och personalomsättning som utfallsvariabel. Studiens resultat visade ett signifikant samband mellan högre transformativt ledarskap och lägre personalomsättning. Studiens slutsats var att transformativt ledarskap kan predicera personalomsättningen. / The purpose of this study was to examine if the type of leadership could predict the personnel turnover. The leadership styles that were included in this study was transactional leadership and transformational leadership. A questionnaire was designed with 27 questions regarding leadership and were sent to employees with a chief position within a public organization. The questionnaire covered claims regarding different dimensions within transactional, transformational and laissez-faire leadership. Only one dimension was used within the transactional leadership which was contingent reward. The two dimensions that was excluded was active management by exception and passive management by exception. The two predictors contingent reward and transformational leadership correlated and therefore a simple regression was used with transformational leadership as predictor and personnel turnover as outcome variable. The outcome of the study showed a correlation between increased transformational leadership and decreased personnel turnover. The conclusion of the study was that transformational leadership could predict personnel turnover.

Bakgrunden till denna studien tar avstamp i de ständigt ökade regleringarna inom den finansiella sektorn, särskilt inom bank och försäkring. Denna sektor har upplevt tyngre regleringar sedan Enron skandalen 2001 vilket kulminerade till Sarbanes-Oxley Act 2002, som fortfarande är aktivt reglerad idag. Under 2018 tillkom två nya regleringar som trädde i kraft för den svenska finansiella sektorn, nämligen “Markets in Financial Instruments Directive II” (MiFID II) och Lagen (2018:1219) om Försäkringsdistribution (LFD). Dessa tillkomna regleringar kan ha en inverkan på chefer och deras ledarskap på verksamheter inom bank och försäkring. Syftet med denna studie är att illustrera potentiella indikatorer om, och hur, nya finansiella regleringar kan inverka på chefers ledarskap. Studien har därav ämnat sig till att använda transaktionell respektive transformativ ledarskapsteori för att tolka och analysera tio chefers upplevelser av de ökade regleringarna. Den empiriska data som har samlats in från en organisation, verksam inom bank- och försäkring, indikerar på att regleringarna kan ha påtagliga effekter på chefers ledarskap. Cheferna återgav ett ökat bruk av transaktionellt ledarskap genom direkt kontroll. Detta då de behövde säkerställa om medarbetarna efterlevde de nya regleringarna. Några av cheferna uttryckte framträdande förändringar i ledarskapet efter att de nya regleringarna trätt i kraft. Detta resulterade i ett mer kontrollerande och transaktionellt ledarskap, då den större delen av tiden spenderades på kontroller och lämnade således mindre utrymme för det transformativa ledarskapet. Vid införandet av en administrativ roll avlastades stora delar av det administrativa arbetet för cheferna, så de återigen kunde återvända till deras tidigare utövade ledarskap. Studien konkluderar att det finns indikationer på att regleringar kan påverka chefers ledarskap men kan till stor del bero på hur verksamheten väljer att delegera det administrativa arbetet. Det finns även indikationer som visar att nya regleringar kan gynna vissa ledarskapsstilar. Vid ökade kontroller indikerar det, som ovannämnt, ett ökat bruk av direkt kontroll, ett typiskt drag hos det transaktionella ledarskapet. Å andra sidan indikerar avskaffandet av kontingentbelöningar inom försäljning, ett ökat användande av ett transformativt ledarskap. / The background of this study originates in the expanding regulation of the financial sector, specifically within the banking and insurance business. This sector has experienced heavier regulations since the Enron scandal in 2001 which culminated in the Sarbanes-Oxley Act of 2002, and is still being actively regulated today. During 2018, two new regulatory frameworks were added to the Swedish financial sector, namely Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) and the Insurance Distribution Directive (IDD). This, and any other new addition to the legal framework, may affect managers and their leadership within an organization which operates within the banking and insurance business. The purpose of this study is to illustrate how new financial regulations may affect managers’ leadership. The study has therefore employed the use of transactional and transformative leadership theory to analyze ten managers’ personal experiences of the increased regulatory framework. The empirical data gathered from an organization currently operational within the banking and insurance sector suggest that regulations may have tangible effects on the managers employed there. The managers reported an increased use of direct control, whereby they would examine if their subordinates were compliant with the new regulations or not. Some of the managers expressed significant alterations in their leadership when the new frameworks were first introduced which resulted in a more controlling and transactional leadership, as most of their time was spent assuring employee compliance. However, upon the implementation of an administrative role that relieved the managers of most of the compliance control, they could once more return to their favored leadership style. The study concludes that there are indications of the regulations affecting managers’ leadership but that it’s heavily dependent on how an organization chooses to delegate the compliance work. There are also certain indications that the nature of new regulations could favor certain leadership styles. An increase in compliance work also suggests an increase in the use of direct control, a common trait in transactional leadership. On the other hand, the abolishment of contingent rewards for sales indicates an increase use of transformational leadership.

L’exécution de programmes paralléles demande à établir un compromis entre le temps de calcul (nombre de threads) et le temps de synchronisation. Ce compromis dépend principalement du nombre de threads actifs. Un haut degré de parallélisme (beaucoup de threads) permet généralement de diminuer le temps de calcul, mais peut aussi avoir pour conséquence d’augmenter les surcoûts de synchronisation entre threads. De plus, le placement des threads sur les cœurs peut impacter les performances du programme, car le temps pour accéder aux données en mémoire peut varier d’un cœur à l’autre en raison de la contention sur la la hiérarchie mémoire. Ainsi, la performance d’un programme peut être améliorée en adaptant le nombre de threads actifs et en plaçant correctement les threads sur les cœurs de calcul. Cependant, il n’existe pas de règle universelle permettant de décider a priori du niveau de parallélisme optimal et du placement de threads d’un programme, en particulier pour un programme avec les changemets de comportement dynamique. D’ailleurs, un paramétrage hors ligne est moins précis. Cette thèse présente un travail sur la gestion dynamique du parallélisme et du placement de threads. Cette thèse s’attaque au problème de gestion de threads utilisant de la mémoire transactionnelle logicielle (Software Transactional Memory, STM). La mémoire transactionnelle logicielle constitue une technique prometteuse pour traiter le problème de synchronisation en évitant les verrous.Le concept de calcul autonomique offre aux programmeurs un cadre de méthodeset techniques pour construire des systèmes auto-adaptatifs ayant un comportementmaîtrisé. L’idée clé est d’implémenter des boucles de rétroaction afin de concevoir des contrôleurs sûrs, efficaces et prédictibles, permettant d’observer et d’ajuster de manière dynamique les systèmes contrôlés, tout en minimisant le surcoût d’une telle méthode. La thèse propose de concevoir des boucles de rétroaction afin d’automatiser le gestion de threads à l’exécution avec comme objectif la réduction du temps d’exécution des programmes. / Parallel programs need to manage the trade-off between the time spent in synchronisation and computation. The trade-off is significantly affected by the number of active threads. High parallelism may decrease computing time while increase synchronisation cost. Furthermore, thread placement on different cores may impact on program performance, as the data access time can vary from one core to another due to intricacies of its underlying memory architecture. Therefore, the performance of a program can be improved by adjusting its parallelism degree and the mapping of its threads to physical cores. Alas, there is no universal rule to decide them for a program from an offline view, especially for a program with online behaviour variation. Moreover, offline tuning is less precise. This thesis presents work on dynamical management of parallelism and thread placement. It addresses multithread issues via Software Transactional Memory (STM). STM has emerged as a promising technique, which bypasses locks, to tackle synchronisation through transactions. Autonomic computing offers designers a framework of methods and techniques to build autonomic systems with well-mastered behaviours. Its key idea is to implement feedback control loops to design safe, efficient and predictable controllers, which enable monitoring and adjusting controlled systems dynamically while keeping overhead low. This dissertation proposes feedback control loops to automate management of threads at runtime and diminish program execution time.

Mettre à jour des applications durant leur exécution est utilisé aussi bien en production pour réduire les temps d’arrêt des applications que dans des environnements de développement interactifs (IDE pour live programming). Toutefois, ces deux scénarios présentent des défis différents qui font que les solutions de mise à jour dynamique (DSU pour Dynamic Software Updating) existantes sont souvent spécifiques à l’un des deux. Par exemple, les DSUs pour la programmation interactives ne supportent généralement pas la détection automatique de points sûrs de mise à jour ni la migration d’instances, alors que les DSUs pour la production nécessitent une génération manuelle de l’ensemble des modifications et manquent d’intégration avec l’IDE. Les solutions existantes ont également une capacité limitées à se mettre à jour elles-mêmes ou à mettre à jour les bibliothèques de base du langage ; et certaines d’entre elles introduisent mêmle une dégradation des performances d’exécution en dehors du processus de mise à jour.Dans cette thèse, nous proposons un DSU (nommé gDSU) unifié qui fonctionne à la fois pour la programmation interactive et les environnements de production. gDSU permet la détection automatique des points sûrs de mise à jour en analysant et manipulant la pile d’exécution, et offre un mécanisme réutilisable de migration d’instances afin de minimiser les interventions manuelles lors de l’application d’une migration. gDSU supporte également la mise à jour des bibliothèques du noyau du langage et du mécanisme de mise à jour lui-même. Ceci est réalisé par une copie incrémentale des objets à modifier et une application atomique de ces modifications.gDSU n’affecte pas les performances globales de l’application et ne présente qu’une pénalité d’exécution lors processus de mise à jour. Par exemple, gDSU est capable d’appliquer une mise à jour sur 100 000 instances en 1 seconde. Durant cette seconde, l’application ne répond pas pendant 250 milli-secondes seulement. Le reste du temps, l’application s’exécute normalement pendant que gDSU recherche un point sûr de mise à jour qui consiste alors uniquement à copier les éléments modifiés.Nous présentons également deux extensions de gDSU permettant un meilleur support du développement interactif dans les IDEs : la programmation interactive transactionnelle et l’application atomique de reusinages (refactorings). / Updating applications during their execution is used both in production to minimize application downtine and in integrated development environments to provide live programming support. Nevertheless, these two scenarios present different challenges making Dynamic Software Update (DSU) solutions to be specifically designed for only one of these use cases. For example, DSUs for live programming typically do not implement safe point detection or insistance migration, while production DSUs require manual generation of patches and lack IDE integration. These sollutions also have a limited ability to update themselves or the language core libraries and some of them present execution penalties outside the update window.In this PhD, we propose a unified DSU named gDSU for both live programming and production environments. gDSU provides safe update point detection using call stack manipulation and a reusable instance migration mechanism to minimize manual intervention in patch generation. It also supports updating the core language libraries as well as the update mechanism itself thanks to its incremental copy of the modified objects and its atomic commit operation.gDSU does not affect the global performance of the application and it presents only a run-time penalty during the window. For example, gDSU is able to apply an update impacting 100,000 instances in 1 second making the application not responsive for only 250 milliseconds. The rest of the time the applications runs normally while gDSU is looking for a safe update point during which modified elements will be copied.We also present extensions of gDSU to support transactional live programming and atomic automactic refactorings which increase the usability of live programming environments.