Modern organizations within IT-developing needs to be prepared to face challengesthat are not necessarily connected to the mere technological aspects of softwares.These challenges might lie within e. g. communication between stakeholders, userinvolvement, organizational regulations, the need for standards and maintainability ofthe products. This study is investigating the software development at one of thevarious IT-departments at Swedish bank Nordea, in order to point out the mostinteresting areas of improvement. Many different tools, standards, organizationalprocesses and methodologies are available to the developers, whereof some of themmight be inhibitory rather than enhancing the effectiveness. Nordea is also having anoffshoring-oriented strategy, having development resources located in India. Thediscussion is concerned with modern methodologies such as Scrum and other agiledevelopment concepts, and their use in a geographically dispersed context and withina non-agile organization.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Den slutsats som fallstudien kommer fram till är att kunskap sprids vid sidan om utbildning och manualer genom att medarbetarna i urvalet frågar varandra och att de hanterar kunskap på olika sätt.

<p>A brand consists of more parts than the visible features such as names and logotypes. No matter in what industry a company is acting the brand in itself determines if the company will succeed or not. A successful brand is extremely hard to copy since two exactly similar brands do not exist. With a strong brand you create positive associations and form emotional relationships with customers.</p><p>The purpose with this paper was to investigate how banks in the Swedish market explain their brand identity and how they use their brand identity when positioning themselves. Furthermore the authors have investigated the differences in that matter between two of the leading banks in Sweden. This was done through a comparative case study with Nordea and SEB who are two of the leading banks in the Swedish market.</p><p>A qualitative method has been used to this thesis and in-depth interviews have been conducted to collect information that was suitable for our stated problem.</p><p>The results showed that both Nordea and SEB explain their brand identity according to the different aspects that the theory states and they understand the importance of brand identity. When building brand identity it is important to be aware of the different parts that the brand identity consists of. Both banks try to develop the different parts of the brand identity but there are differences in the amount of resources they put in each part. When positioning themselves, both Nordea and SEB are answering the questions in the theory concerning positioning and positioning a brand. The theory implies that the core identities are the foundation when positioning and both Nordea and SEB are well aware of their core identities and they are using them when positioning their brand.</p>

Denna kandidatuppsats ämnar att utreda ämnesområden motivation och belöningssystem påNordeas telefonbank i Uppsala. Undersökningen är gjord på anställda av den lägre nivån iorganisationshierarkin. För att få medarbetare engagerade till att nå företagets krav och målanvänder sig organisationer av system för att motivera och belöna sina medarbetare. Undersökningav de anställda på telefonbanken ska ta reda på huruvida de motivationstekniker ochbelöningssystem som enheten tillämpar verkligen motiverar. Undersökningen grundar sig påpersonliga intervjuer. Uppfattningen hos de intervjuade är att de generellt sett inte är motiverade.Vår avsikt är att utreda vilka brister telefonbankens belöningssystem. Till vår hjälp har vi formuleraten analysmodell särskilt anpassad för telefonbanken i syfte att finna specifika ämnesområden därdet kan tänkas behövas förbättringar. Variablerna som modellen beskriver är arbetsmiljö,arbetsuppgift och belöning.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna. Med hjälp av informationen kan medarbetarna på ett bättre sätt utföra arbetsuppgifterna och därmed utnyttja sin kompetens. Kultur inom organisationer har betydelse för hur mycket medarbetarna får vara med och påverka och ta beslut. Medarbetarna inom Nordea anser att de tillsammans med ledningen utformar företagets kultur vilket därför skapar förutsättningar för en bra arbetsplats. Medarbetarna är en central del i verksamhetsstyrning. Att utvecklas och få bidra med sin kompetens är viktigt för medarbetarna inom detta synsätt. Möjligheten att ta ansvar och fatta egna beslut är då elementärt. Medarbetarna på Nordea känner dock inte fullt ut att de har den möjligheten. Verksamhetsstyrning har inneburit att kunderna får en större betydelse och att företagen ska arbeta efter kundens behov. Nordea som företag stävar efter att uppfylla kundernas behov. Medarbetarna på Nordea känner att mycket av deras arbete utgår från att tillfredställa kundens behov. Det skapar på långsikt, nöjda och lönsamma kunder. Vilket är en förutsättning för en organisation att nå framgång.

<p>Problem: How has Nordea been adapted and influenced by the change of Basel II and how have the employees reacted on the new change?</p><p>Purpose: This essay has a purpose to study how Basel II has influenced the credit rating at Nordea. We also want to study how the employees have reacted to the new change.</p><p>Method: To receive the information that was necessary for this study interviews were performed with the employees at Nordea. The interviews were an effective way to start a discussion and by that we received important information.</p><p>Basel II is new capital cover rules that the Swedish banks have introduced. These new rules mean that it will become more important with safety when it comes to risk management and credit giving. Nordea is one of the largest banks in Sweden and they introduced Basel II in the beginning of 2007. This change means hard work for the management when they produce statistics and mathematics models. These models have a purpose to help the customer relation managers at Nordea with their daily work. The change can be seen as an imposed strategy because Basel II is an EU-directive which all banks have to comply to. The change can also be seen as a planned strategy. Nordea has been aware of the coming change and from this Nordea has been able to plan their strategy. An important factor with strategic change is the competence in the organization. It is important that the employees get the right education and information that is necessary to commit to the changes. The changes in Nordea are difficult to get an overview of because they are in the beginning of the implementation of Basel II.</p>

Bakgrund/Problemdiskussion Ämnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den. Metod/Teoretisk referensram/Analys Genom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet. Utifrån analys mellan teori och resultat har sedan slutsatser om hur individer upplever en IT-relaterad förändring samt vad som påverkar dessa individers upplevelser under förändringsprocessen kunnat dras. Slutsatser En slutsats som vi kunnat dra är att utbildningen har en stor inverkan på hur individer, i detta fall användarna av ett nytt kassasystem, upplever en IT-relaterad förändring. Detta gäller både det utbildningsmaterial som funnits tillgängligt men även hur pass väl den lokala förändringsledningen följt den existerande utbildningsplanen. Vidare har det framkommit att personer som fungerar som stöd vid installationsdagen av det nya kassasystemet är något som upplevs som positivt av individerna, då IT-relaterade förändringar ofta medför en oro för att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter lika bra som tidigare. Vad gäller förändringens efterarbete har vi kunnat se att det är viktigt att ta tag i alla problem och frågor som dyker upp under förändringsprocessen. Detta för att inte riskera en tillbakagång till gamla tankesätt. / Background/Problem The subject of change has been frequently discussed in the research field of organization theory, for instance the importance that those individuals that are outermost affected by the change in question are properly informed about it and the benefits that it will bring about, along with the involvement of these employees in the process of change in order to avoid skepticism and worry. Nordea Bank AB is introducing a new information system in all of its Swedish offices, in the shape of a new cash desk system: Teller. It is our intention to, by performing a case study at a number of Nordea offices, describe how individuals experience an information technology (IT) related change and to analyze what affects the experiences of individuals during the preparations, implementation and the work carried out after the implementation of an IT related process of change. Purpose The purpose of this study is to describe and analyze how a process of change, regarding the cash desk system of a bank, is experienced by the individuals that are outermost affected by it. Method/Theoretical framework/Analysis By studying existing theories concerning IT and organizational change, we have created an interview guide, which has been the foundation on which the empirical study has been conducted. The study in question consists of a case study which includes three Nordea offices where we have conducted interviews with members of the offices’ staff, more specifically staff members working at the cash desk and/or the customer service. The theoretical model that has been the foundation of this analysis is Lewin’s model for organizational change, where a process of change is divided into different phases for the preparations, the actual change and the work following the change. From analysis between theory and empirical results, conclusions have been drawn about how individuals experience an IT related change along with what it is that affect these individuals’ experiences through the process of change. Conclusions One conclusion that we have been able to draw is that the training has had a great impact on how individuals, in this case the users of a new cash desk system, experience an IT related change. This goes for both the training material as well as how well the local change management has followed the existing training guide lines. Furthermore it has been shown that persons acting as a support on the day of the implementation of the cash desk system, is something that was highly appreciated by the individuals. This due to the anxiety of not being able to conduct one’s work tasks as well as before the change in question, which often comes with IT related changes. When it comes to ending the change we have been able to see that, to prevent a regress to old habits and ways of thinking, it is important to see to the problems and questions that arise during the process of change.

Undersökningen syftar till att undersöka Handelsbankens och Nordbankens utlåning under åren 1982–1990 med fokus på kreditavregleringen 1985 och dess effekter på ekonomin. Detta görs genom att undersöka årsrapporter från de båda bankerna under perioden, samt även årsredovisningar från Uplandsbanken och Sundsvallsbanken i och med fusionen med Nordbanken 1986. Genom att analysera årsrapporterna och jämföra resultatet för Handelsbankens och Nordbankens utlåning kan man således få fram information om vilken av bankerna som var mest offensiv i utlånandet, samt hur bankerna påverkades av kreditavregleringen under den undersökta perioden. Resultatet av undersökningen påvisar att Nordbanken var den bank som var mest aggressiv när det kommer till utlåning. Utöver detta var Nordbanken även den bank i Sverige som drabbades värst under finanskrisen 1990. Sammantaget blev den nya svenska strukturen i ekonomin på 1980-talet en lärdom för Sveriges ledning, och ett ämne som än idag fascinerar en stor publik.

Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska banker använder retorik i sin miljöredovisning i hållbarhetsrapporter för att svara på externt tryck. Studiens ska ge läsare av miljöredovisning i hållbarhetsrapporter en bättre förståelse för hur svenska banker använder retorik i sina hållbarhetsrapporter för att återfå eller behålla legitimitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För att studera hur miljöredovisningen i svenska bankers hållbarhetsrapporter förändras från år 2015 till 2017 har en textanalys med retorisk orientering genomförts. Genom legitimitetsteorin och tidigare forsknings insatser har det erhållna resultatet kunnat tolkas. De olika argumentationsmedlen, det vill säga ethos, logos och pathos, används av de svenska bankerna för att svara på externt tryck beträffande bankernas indirekta miljöpåverkan. Däremot finns det, som svar på externt tryck, ingen enhetlig användning av de olika argumentationsmedlen ethos, logos och pathos i de svenska bankernas miljöredovisning i hållbarhetsrapporter. Retoriken ändras på olika sätt för att svara på externt tryck. Ethos-argumentation används av majoriteten av bankerna vid mindre tryck för att förhindra att legitimitetsgap uppstår och logos-argumentation används vid större tryck från media för att stänga legitimitetsgapet. Det tredje argumentationsmedlet, pathos, används när banken inte i hög utsträckning har arbetat med den indirekta miljöpåverkan. Studien utökar kunskapen i studieområdet genom att ha studerat retorik i hållbarhetsrapporter samt företag med indirekt miljöpåverkan, alltså banker. För vidare forskning hade det varit till fördel att jämföra banker som överhuvudtaget inte får tryck gällande sina investeringar med banker som får direkt tryck samt att studera ett längre tidsförlopp. / The purpose of this study is to describe how Swedish banks use rhetoric in their environmental disclosures to respond to external pressure. The study will give readers of environmental reports a better understanding of how Swedish banks use rhetoric in their sustainability reports to regain or retain legitimacy. The study is based on a qualitative research method. To study how the environmental disclosure in Swedish banks' sustainability reports changes from 2015 to 2017, a text analysis with rhetorical orientation has been carried out. The result obtained has been interpreted through legitimacy theory and previous research efforts.The various means of argumentation, ie ethos, logos and pathos, are used by the Swedish banks to respond to external pressure on the banks' indirect environmental impact. However, in response to external pressure, there is no uniform use of the different arguments of ethos, logos and pathos in the Swedish banks' environmental disclosure in sustainability reports. The rhetoric changes in different ways to respond to external pressure. Ethos argumentation is used by the majority of banks at less pressure to prevent legitimacy gaps from arising and logos argumentation is used at greater pressures from the media to close the legitimacy gap. The third means of argument, pathos, is used when the bank has not worked a lot with the indirect environmental impact. The study expands the knowledge in the study area by having studied the rhetoric in the sustainability reports of companies with indirect environmental impact, ie banks. For further research, it would have been advantageous to compare banks that invest sustainably with banks that do not invest sustainably and to study a longer time period.

<p><strong>Title</strong>: Nordea Life and Pension during financial crisis</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Subject: </strong>Business administration, Candidate thesis 15 p.</p><p> </p><p><strong>Authors:</strong> Seyithan Öngörur och Adnan Yari</p><p> </p><p><strong>Instructor: </strong>Peter Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Date: </strong>2010-01-13</p><p> </p><p><strong>Key words: </strong>Nordea, the financial crisis, advice, marketing, customer relationship</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study is to provide an understanding of how the financial crisis has affected Nordea Life and Pensions market growth based on market share. We also want to give an understanding of what factors may be responsible for the outcome that it may be helpful in future financial crises.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>A qualitative study was the basis for the study, where three interviews were carried out by the respondents from Nordea Life and Pension.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Theory: </strong>In this section we have focused on relevant theory and has divided them into different themes, advice, current legislation, marketing, consumption and buying behavior.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Conclusion: </strong>The study shows that Nordea Life and Pension had a positive growth during the financial crisis and a number of factors are presented that may be the basis for the outcome.</p><p><strong>Proposal for further research: </strong>Since this study was limited to one company it may be intresting to investigate and examine the consuling industry market as a whole affected by the financial crisis.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contributions: </strong>This paper has provided an understanding of how Nordea Life and Pensions affected during a financial crisis, based on market share and the factors that may have been the basis for this.</p> / <p><strong>Titel:</strong> Nordea Liv och Pension under finanskris</p><p> </p><p><strong>Ämne: </strong>Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp, C-nivå</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Seyithan Öngörur och Adnan Yari</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Peter Lindberg</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Datum: </strong>2010-01-13</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> Nordea, Finanskris, rådgivning, marknadsföring, relationsmarknadsföring</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med undersökning är att ge en förståelse för hur finanskrisen har påverkat Nordea Liv och Pensions tillväxt på marknaden, baserat på marknadsandelar. Vi vill också ge en förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom utfallet som därmed kan vara till hjälp vid framtida finanskriser.</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ studie har varit i grund för undersökningen, där tre intervjuer har genomförts av respondenter från Nordea Liv och Pension.</p><p><strong>Teori: </strong>I detta avsnitt har vi fokuserat på relevant teori och har delat upp dessa i olika teman, rådgivning, rådande lagstiftning, marknadsföring, konsumtions- och inköpsbeteende.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar att Nordea Liv och Pension haft en positiv tillväxtfas under finanskris och ett antal faktorer presenteras som kan vara till grund för utfallet.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Då denna undersökning begränsades till ett företag kan det vara idé att vidareforska och undersöka hur rådgivningsbranschen i sin helhet påverkats av den globala krisen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har gett en förståelse för hur Nordea Liv och Pension påverkats under en finanskris, baserat på marknadsandelar och vilka faktorer som kan ha varit till grund för detta.</p>