Title: Nordea Life and Pension during financial crisis   Subject: Business administration, Candidate thesis 15 p.   Authors: Seyithan Öngörur och Adnan Yari   Instructor: Peter Lindberg   Date: 2010-01-13   Key words: Nordea, the financial crisis, advice, marketing, customer relationship   Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how the financial crisis has affected Nordea Life and Pensions market growth based on market share. We also want to give an understanding of what factors may be responsible for the outcome that it may be helpful in future financial crises.   Method: A qualitative study was the basis for the study, where three interviews were carried out by the respondents from Nordea Life and Pension.   Theory: In this section we have focused on relevant theory and has divided them into different themes, advice, current legislation, marketing, consumption and buying behavior.   Conclusion: The study shows that Nordea Life and Pension had a positive growth during the financial crisis and a number of factors are presented that may be the basis for the outcome. Proposal for further research: Since this study was limited to one company it may be intresting to investigate and examine the consuling industry market as a whole affected by the financial crisis.   Contributions: This paper has provided an understanding of how Nordea Life and Pensions affected during a financial crisis, based on market share and the factors that may have been the basis for this. / Titel: Nordea Liv och Pension under finanskris   Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp, C-nivå   Författare: Seyithan Öngörur och Adnan Yari   Handledare: Peter Lindberg   Datum: 2010-01-13   Nyckelord: Nordea, Finanskris, rådgivning, marknadsföring, relationsmarknadsföring   Syfte: Syftet med undersökning är att ge en förståelse för hur finanskrisen har påverkat Nordea Liv och Pensions tillväxt på marknaden, baserat på marknadsandelar. Vi vill också ge en förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom utfallet som därmed kan vara till hjälp vid framtida finanskriser. Metod: En kvalitativ studie har varit i grund för undersökningen, där tre intervjuer har genomförts av respondenter från Nordea Liv och Pension. Teori: I detta avsnitt har vi fokuserat på relevant teori och har delat upp dessa i olika teman, rådgivning, rådande lagstiftning, marknadsföring, konsumtions- och inköpsbeteende. Slutsats: Studien visar att Nordea Liv och Pension haft en positiv tillväxtfas under finanskris och ett antal faktorer presenteras som kan vara till grund för utfallet. Förslag till fortsatt forskning: Då denna undersökning begränsades till ett företag kan det vara idé att vidareforska och undersöka hur rådgivningsbranschen i sin helhet påverkats av den globala krisen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en förståelse för hur Nordea Liv och Pension påverkats under en finanskris, baserat på marknadsandelar och vilka faktorer som kan ha varit till grund för detta.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra branscher. Internationell etablering med förvärv är generellt snabbare och innebär fler konkurrensfördelar än en organisk tillväxt. Dock tilltalar många studier att en extern tillväxtmetod sällan är lönsam och organisk tillväxt bör följaktligen föredras. Erkända forskare hävdar även att finansiella nyckeltal även inte förbättras i de flesta fall. Dock tas ingen hänsyn till om målen bakom M&A är direkt finansiella eller ej. Syfte: Att identifiera de effekter som uppstår vid internationella förvärv och sammanslagningar, mätt i finansiella nyckeltal samt att skapa en fördjupad förståelse för vilka bakomliggande faktorer, motiv och målsättningar anses vara viktigast för Handelsbanken och Nordea vid valet av att utföra en internationellt horisontell M&A. Metod: Metodtriangulering tillämpats vilket innebär att både en kvalitativ- samt kvantitativ ansats appliceras. Samtliga globala M&A mellan 1995-2013 har observerats och bearbetats med kvartalsrapporter i kvantitativ metod, där ROE, ROA, ETA samt ETR beräknats med kvartalsrapporter. Öppna intervjuer med väsentliga respondenter från Handelsbanken och Nordea tillämpas för att besvara delsyftet med kvalitativ metod. Slutsats: Inom Sveriges storbanker kan det inte med säkerhet konstateras att varken aktieägare eller ledningen gynnas av M&A. Räntabiliteten på det egna kapitalet och tillgångarna tenderar att avta snarare än tillta, samtidigt som det motsatta förhållandet upplevs inom kostnadseffektivisering. Ses bankerna över individuellt står Nordea för den större delen av en försvagning i nyckeltalen, men detta är eftersom Nordea prioriterar en starkare förhandlingsstyrka och större marknadsandelar, vilket innebär tillväxtförklaringar som önskad synergi och följaktligen är målen mer långsiktiga än Svenska Handelsbankens där dessa önskar en finansiell förbättring omedelbart. Generellt förbättras kostnadseffektiviteten men inte räntabilitet på eget kapital samt tillgångar i samband med M&A. Individuellt skiljer dock resultaten åt p.g.a. bankernas olika strategier. De banker som dock förbättrar nyckeltalen avsevärt är SEB samt Swedbank. / Background: It is becoming increasingly common for banks to turn on acquisitions and mergers for global growth. Since banks are acting much more than only financial intermediary, while globalization is making large companies even greater, the demands are becoming higher on banks where they develop towards being universal, including broader range of products and customer segments. Great banks are central to the financial state and are tightly monitored and complex creatures. Acquisitions and mergers are likely to possess a large impact on a major bank, which later can affect the community in a greater degree than in other industries. International establishment of acquisition is generally faster and offers a more competitive edge than organic growth. However, many studies and scholars claim that an external growth method is rarely profitable and organic growth should therefore be preferred. Many scholars also argue that financial ratios do not improve in most cases. However, no consideration is taken if the goals behind M&A are directly financial or not. Purpose: To identify the effects that arise in international M&A, measured in financial ratios and to create a deeper understanding of the underlying factors, motives and objectives that are considered to be most important for Handelsbanken and Nordea in the choice of performing an internationally horizontal M&A. Method: Method triangulation is applied, which means that both a qualitative- and quantitative approach is applied. Global M&A between 1995-2013 preformed by Swedish banks have been observed and processed with quarterly reports in the quantitative method, in which ROE, ROA, ETA and ETR are calculated quarterly. Open interviews with essential respondents from Handelsbanken and Nordea are applied to answer the second aim in the study with a qualitative method. Conclusion: In Sweden's major banks, it cannot be stated with certainty that shareholders or management benefit from M&A. The return on equity and assets tend to diminish rather than grow, while the opposite occurs in the cost efficiency. If we analyse the banks individually, then Nordea stands for the most of a weakening in the financial ratios, but this is because Nordea prioritize a stronger bargaining power and a larger market share. This means growth explanations is the desired synergy effects and therefore financial targets are more long term than the Swedish Handelsbanken's where they want a financial improvement immediately. Generally, the cost efficiency does improve, but not the return on equity and assets. Individually, however, the results differ due to the banks different strategies and goals. However, the banks that improve the ratios most significantly are SEB and Swedbank.

Bankers internetverksamhet har öppnat nya möjligheter för tredjepartsaktörer inomfintechbranschen som nu kan skapa innovativa ekonomi- och betalningslösningar genom attdirekt interagera med bankkonton. Ett problem för fintechbolagen är att det inte finns någontydlig information om vilka tekniker de kan använda sig av för att integrera med bankernastjänster samt vilken teknik som är mest fördelaktig för deras verksamhet och ändamål.I det här arbetet har de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB ochSwedbank undersökts, i syfte att identifiera vilka integrationsmöjligheter tredjepartsaktörerhar. I undersökningen fastställdes att fintechbolag kommer kunna eller kan använda sig avnågon av de tre teknikerna SFTP, REST eller webbautomatisering. En testmiljö för de treteknikerna utvecklades för att simulera verkliga användningsfall för fintechbolag. Processor-,RAM- och nätverksanvändning samt total operationstid mättes för de tre teknikerna. För attskicka information var REST den effektivaste tekniken vid mindre datavolymer medan SFTPvar effektivast vid större datavolymer. REST var effektivast för att hämta information,oavsett datavolym. Webbautomatisering var minst effektivt i jämförelse med de andra tvåteknikerna. / Banks internet activity have opened new possibilities for third party actors within the fintechindustry who can now create innovative economy and payment solutions by directlyinteracting with bank accounts. A problem for the fintech companies is that there is noavailable information about what technologies are available for them to use to get access tothe banks services and which technology is the most advantageous for their purpose.In this work, the four biggest swedish banks Nordea, Handelsbanken, SEB and Swedbankhave been examined to find out what options third party actors have to integrate with thebanks services. The examination showed that fintech companies will be able to or are able touse one of the three techniques SFTP, REST or web automation. A test environment for thethree technologies was developed to simulate real use cases for fintech companies. CPU-,RAM- and network usage as well as total operating time was measured for the threetechnologies. For sending information REST was the more effective technology when it cameto lower data volumes while SFTP was the most efficient with bigger data volumes. RESTwas the most efficient for retrieving information, no matter the data volume. Web automationwas the least efficient compared to both the other technologies.

Bakgrund: Penningtvätt är ett stort problem i dagens samhälle och ett problem som den finansiella sektorn jobbar med dagligen. Inriktningen på vår studie är att undersöka hur bankanställda uppfattar att de blir styrda av regler i det förebyggande arbetet mot penningtvätt.  Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera hur bankanställda inom Nordea Rådgivning Kalmar uppfattar att de styrs av regler inom ramen för det förebyggande arbetet med penningtvätt. Studien bidrar därmed till ökad kunskap kring hur regler kan implementeras som styrmekanism i komplexa tjänsteorganisationer.  Metod: Metoden för den här studien är baserad på en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer för den empiriska datainsamlingen. Studien är av kvalitativ karaktär och har en induktiv ansats med deduktiva inslag. Slutsats: De anställda uppfattar att de blir styrda av regler genom ett hierarkiskt system där riktlinjer från huvudkontoret förmedlas ut till de anställda genom den compliance- ansvarige. De blir även styrda av både explicita och implicita regler i form av krav på vilken kompetens och kännedom de måste inneha för att kunna genomföra det förebyggande arbetet mot penningtvätt.

<p>Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of the link between internal marketing and customer relationship management by conducting a case study of one Nordea call center.</p><p>Background: Keeping existing customers is less expensive than acquiring new ones. Nowadays, up to sixty percent of marketing budgets are being dedicated towards retaining customers. So forth customer relationship manage-ment is slowly beginning to penetrate the banking industry as sustaina-ble relationships between organizations and their customers are becom-ing more evident.</p><p>Theory: The case study is based on an internal marketing model by Bansal et al. (2001) which shows how managers can influence the job satisfaction of their employees through six dimensions. Based on the previously men-tioned model, customer relationship management theory and the service marketing triangle by Kotler et al. (2002), the researchers present their our own model, at the end of the theoretical section, which seeks to en-hance the understanding of the link between internal marketing and cus-tomer relationship management.</p><p>Method: Since there was lacking theoretical evidence in how to link internal marketing to customer relationship management, the study was of exploratory nature. Qualitative data was collected by conducting two fo-cus groups (independently of each other) at one Nordea call center. The first focus group was composed of five managers and the second focus group of three frontline employees.</p><p>Conclusion: Nordea has been used as an example to illustrate that customer relation-ship management, such as using sales opportunities to strengthen rela-tionships with customers, is dependent on managers‟ ability to “sell” the organization‟s customer relationship management ideas to its front-line employees. Moreover managers have the ability through the six dimensions of internal marketing to affect job satisfaction which in turn will determine how frontline employees make use of the sales opportu-nities provided by Nordea‟s content management system (CMS).</p>

<p> </p><p>This thesis examines the subprime crisis in a Kindleberger framework as well as how the major banks in Sweden were affected. The thesis ties different events to the framework of Kindleberger and follows the stages he sees in a financial crisis, from the origination of the crisis due to speculation to suggested structural changes in the financial market. The effects upon Swedish banks are followed through the crisis and the effects upon the banks. Conclusions drawn are that the Kindleberger model is applicable to the subprime crisis in terms of components and not always chronologically. Swedish banks have regarding the magnitude of the crisis faired well, the problems causing the crisis are related to Moral hazard problems, regulators and rating institution.</p><p> </p>

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>

<p>Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.</p>

Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-inträde och en stark ekonomisk tillväxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig långsiktigt i konkurrensen på den estniska marknaden krävs en tydlig positionering av dess varumärke. ICA och Nordea är två företag med starka varumärken på den svenska marknaden, vilka dessutom är etablerade på den estniska marknaden. Syfte: Syftet är att jämföra ICAs respektive Nordeas varumärkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krävs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. Avgränsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kärnverksamhet. Inga kulturella aspekter kommer att beröras. Genomförande: Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer inom respektive företag. Resultat: Fallföretagens respektive varumärkespositionering är relativt standardiserad. Dock anpassas företagens strategier något efter rådande marknadssituation i Estland.

Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of the link between internal marketing and customer relationship management by conducting a case study of one Nordea call center. Background: Keeping existing customers is less expensive than acquiring new ones. Nowadays, up to sixty percent of marketing budgets are being dedicated towards retaining customers. So forth customer relationship manage-ment is slowly beginning to penetrate the banking industry as sustaina-ble relationships between organizations and their customers are becom-ing more evident. Theory: The case study is based on an internal marketing model by Bansal et al. (2001) which shows how managers can influence the job satisfaction of their employees through six dimensions. Based on the previously men-tioned model, customer relationship management theory and the service marketing triangle by Kotler et al. (2002), the researchers present their our own model, at the end of the theoretical section, which seeks to en-hance the understanding of the link between internal marketing and cus-tomer relationship management. Method: Since there was lacking theoretical evidence in how to link internal marketing to customer relationship management, the study was of exploratory nature. Qualitative data was collected by conducting two fo-cus groups (independently of each other) at one Nordea call center. The first focus group was composed of five managers and the second focus group of three frontline employees. Conclusion: Nordea has been used as an example to illustrate that customer relation-ship management, such as using sales opportunities to strengthen rela-tionships with customers, is dependent on managers‟ ability to “sell” the organization‟s customer relationship management ideas to its front-line employees. Moreover managers have the ability through the six dimensions of internal marketing to affect job satisfaction which in turn will determine how frontline employees make use of the sales opportu-nities provided by Nordea‟s content management system (CMS).