Kundrelationer har alltmer uppmärksammats av företag sedan 80-talet eftersom det lönar sig förföretagen att ha långsiktiga relationer med sina kunder. Relationsmarknadsföringen har växt framför att underlätta för företag att skapa långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Dennamarknadsföring är en motsats till den traditionella marknadsföringen som har fokus påtransaktionsutbyte. Enligt relationsmarknadsföringens perspektiv krävs det av företagen att varakundorienterade och kunna tillfredställa kundens behov, förväntningar och önskemål medanpassade produkter/tjänster. Kunderna behandlas vanligtvis inte individuellt utan segmenterastill olika kundgrupper med gemensamma faktorer i relationsmarknadsföringen. I takt medrelationsmarknadsföringens utveckling behandlas kunderna allt mer individuellt för att förbättravarje relation genom anpassad kommunikation och produkter/tjänster utefter varje kundsspecifika behov. Denna extrema relationsmarknadsföring kallas One to One marketing. Denindividuella lärande kundrelationen i One to One Marketing kan förbättra företagenskonkurrenskraft och bidra till företagens överlevnad.Det företag som vi har valt att studera är tjänsteföretaget Nordea i Borås. Banken Nordea arbetarmed att ständigt utveckla kundrelationer. När vi genomförde vår kvalitativa undersökning utgickvi från en personlig intervju med bankens Senior Relationship Manager, Periklis Mountzias, föratt ta reda på hur Nordea i Borås arbetar med kundrelationer.I vår uppsats har det framgått att banken segmenterar sina kunder till olika grupper. Inom dessasegment har Nordea olika relationer till sina kunder, vilket leder till att bankens fokus sätts påantingen transaktionsutbyte eller relationsutbyte med dessa kunder. Utifrån bankens olika fokussköts dessa kundrelationer med olika marknadsföringsinsatser. / Uppsatsnivå: C

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>

<p>Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna. Med hjälp av informationen kan medarbetarna på ett bättre sätt utföra arbetsuppgifterna och därmed utnyttja sin kompetens.</p><p>Kultur inom organisationer har betydelse för hur mycket medarbetarna får vara med och påverka och ta beslut. Medarbetarna inom Nordea anser att de tillsammans med ledningen utformar företagets kultur vilket därför skapar förutsättningar för en bra arbetsplats.</p><p>Medarbetarna är en central del i verksamhetsstyrning. Att utvecklas och få bidra med sin kompetens är viktigt för medarbetarna inom detta synsätt. Möjligheten att ta ansvar och fatta egna beslut är då elementärt. Medarbetarna på Nordea känner dock inte fullt ut att de har den möjligheten.</p><p>Verksamhetsstyrning har inneburit att kunderna får en större betydelse och att företagen ska arbeta efter kundens behov. Nordea som företag stävar efter att uppfylla kundernas behov. Medarbetarna på Nordea känner att mycket av deras arbete utgår från att tillfredställa kundens behov. Det skapar på långsikt, nöjda och lönsamma kunder. Vilket är en förutsättning för en organisation att nå framgång.</p>

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar. Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.

This thesis concerns the Swedish credit card market to a younger public and specifically Nordea as a card editor. The purpose is to investigate whether a Swedish bank can, and want to build long term relationships with a young public through credit cards, and if so, how they do this. The theoretical background formulated by researchers Bendapundi and Berry consists of four key factors of relationship maintenance; trust, dependency, dedication and constraint. These key factors are also assembled in an analytical framework. The empirical findings mainly consist of interviews with three employees at Nordea. They describe a recent segmentation of the bank’s customers with the issuing of a new credit card; Mastercard Silver. This card was developed to be more simplistic in comparison to the bank’s premium card VISA Gold, and was developed to be the card user’s first credit card. The analysis leads to the conclusion that there are factors inclining both that the credit card could, and could not be an important tool for relationship maintenance, in a constraint based as well as a dedication based relationship, although the card seems to play an important part in maintaining the customers that really desire such a product. / Uppsatsen behandlar den svenska kreditkortsmarknaden för en yngre målgrupp och mer specifikt Nordea som kortutgivare. Syftet är att undersöka om en svensk bank kan och vill knyta långsiktiga relationer med en yngre målgrupp med hjälp av kreditkort, samt hur man i så fall försöker genomföra detta. Den teoretiska bakgrunden av Bendapundi och Berry ger fyra nyckelfaktorer för relationsuppehåll; förtroende, beroende, vilja och hinder, vilka sammanställs i en analysmodell. Det empiriska materialet som främst består i intervjuer med tre Nordeaanställda visar en bild av en nytillkommen segmentering av bankens kunder i form av det nya kreditkortet Mastercard Silver. Detta är utformat som ett enklare kreditkort än bankens äldre premiumkort VISA Gold och är tänkt att fungera som ett första kreditkort. Analysen resulterar i konklusionen att det finns faktorer som talar både för och emot kreditkortet som ett effektivt verktyg för relationsuppehåll, både hinder- och viljebaserat sådant. Dock tycks kortet ha en avgörande roll att spela för att behålla de kunder som verkligen efterfrågar ett kreditkort i sitt bankengagemang.

A brand consists of more parts than the visible features such as names and logotypes. No matter in what industry a company is acting the brand in itself determines if the company will succeed or not. A successful brand is extremely hard to copy since two exactly similar brands do not exist. With a strong brand you create positive associations and form emotional relationships with customers. The purpose with this paper was to investigate how banks in the Swedish market explain their brand identity and how they use their brand identity when positioning themselves. Furthermore the authors have investigated the differences in that matter between two of the leading banks in Sweden. This was done through a comparative case study with Nordea and SEB who are two of the leading banks in the Swedish market. A qualitative method has been used to this thesis and in-depth interviews have been conducted to collect information that was suitable for our stated problem. The results showed that both Nordea and SEB explain their brand identity according to the different aspects that the theory states and they understand the importance of brand identity. When building brand identity it is important to be aware of the different parts that the brand identity consists of. Both banks try to develop the different parts of the brand identity but there are differences in the amount of resources they put in each part. When positioning themselves, both Nordea and SEB are answering the questions in the theory concerning positioning and positioning a brand. The theory implies that the core identities are the foundation when positioning and both Nordea and SEB are well aware of their core identities and they are using them when positioning their brand.

Problem: How has Nordea been adapted and influenced by the change of Basel II and how have the employees reacted on the new change? Purpose: This essay has a purpose to study how Basel II has influenced the credit rating at Nordea. We also want to study how the employees have reacted to the new change. Method: To receive the information that was necessary for this study interviews were performed with the employees at Nordea. The interviews were an effective way to start a discussion and by that we received important information. Basel II is new capital cover rules that the Swedish banks have introduced. These new rules mean that it will become more important with safety when it comes to risk management and credit giving. Nordea is one of the largest banks in Sweden and they introduced Basel II in the beginning of 2007. This change means hard work for the management when they produce statistics and mathematics models. These models have a purpose to help the customer relation managers at Nordea with their daily work. The change can be seen as an imposed strategy because Basel II is an EU-directive which all banks have to comply to. The change can also be seen as a planned strategy. Nordea has been aware of the coming change and from this Nordea has been able to plan their strategy. An important factor with strategic change is the competence in the organization. It is important that the employees get the right education and information that is necessary to commit to the changes. The changes in Nordea are difficult to get an overview of because they are in the beginning of the implementation of Basel II.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

No description available.