Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (M Com (Accounting Sciences))--University of Pretoria, 2007. / Accounting / unrestricted

No description available.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, är ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg.  Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i åldersgruppen 10 år. Syftet var även att undersöka hur typiskt utvecklade 10-åriga barn, utan några strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. Medelåldern var 9:6 år. En bedömning av barnens förståelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes. Normeringen visar att barn i 10-årsåldern har god förståelighet och velofarynxfunktion. Resultatet tyder även på att barn i 10-årsåldern har få artikulations-, nasalitets- och klangavvikelser.

Många studier har påvisat en skillnad mellan förmågan att benämna verb respektive substantiv hos patienter med hjärnskada samt hos kontrollgrupper (Caramazza & Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). Samtidigt bedöms aktivitetsord utifrån vissa studier vara mer krävande att tolka, vilket kan vara en bidragande orsak till skillnader i benämningsförmåga (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009). Action Naming Test (ANT) är ett verbbenämningstest utformat av Obler och Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), vilket översattes till svenska och normerades av Lindahl och Oskarsson inom ramen för ett magisterarbete i logopedi (2011). I normeringen genererade vissa ord många felsvar och sågs som problematiska, och en reanalys av det insamlade materialet efterfrågades. Syftet med föreliggande studie är att genomföra en förnyad analys av insamlade data och ta fram en ny normering för ANT i en population svenska vuxna, efter exkludering av problematiska ord. I syfte att undersöka vilka ord som gav upphov till många felsvar och orsaker till detta, gjordes en ny genomgång av 120 tidigare insamlade testprotokoll, samt en felsvarsanalys baserad på Barth Ramsays och medarbetares utvecklade modell (1999). Efter genomgång av angivna svar, analys av felsvar och ordens användningsfrekvenser i svenska språket, exkluderades tolv ord.  Jämförelse av resultat mellan tre åldersgrupper (20-30år, 31-65år, 66-83år), två utbildningsnivåer (≤12 år, ≥13 år) och kön gjordes både före och efter borttagning av de tolvorden. I båda fallen återfanns signifikanta skillnader mellan den äldsta åldersgruppen och de två yngre grupperna. Likaså kvarstod en signifikant skillnad mellan de två utbildningsnivåerna. Ingen signifikant skillnad mellan könen fanns. Felsvarsanalysen tyder på att många av felsvaren berodde på feltolkning av bild, eller att de översatta orden hade mycket låg användningsfrekvens i det svenska språket. Även ord som efter översättning motsvarades av verbfraser i svenskan, istället för ett självständigt verb, gav upphov till svårigheter. Flera studier har dessutom visat på att verbbenämning förenklas vid filmklipp som stimuli (den Ouden, Fix, Parrish & Thompson, 2009; d’Honincthun&Pillon, 2005), eftersom tid och rörelse då ej går förlorade. Att översätta test är komplicerat, varför utformning av ett nytt svenskt verbbenämningstest, där val av stimuli beaktas, är att föredra. / Several studies have demonstrated a difference between the ability to name verbs and nouns in patients with brain injury and among control groups (Caramazza& Hills, 1991; Mätzig, Druks, Masterson &Vigliocco, 2009; Szekely et al., 2005). On the other hand,words explaining an activity are in some studies considered to be more demanding to interpret, which may be a contributing factor to the differences in the naming ability. (Liljeström et al., 2008; Mätzig et al., 2009). Action Naming Test (ANT) is a verb naming test designed by Obler and Albert 1979 (Barth Ramsay, Nicholas, Au, Obler & Albert, 1999), which was translated into Swedish andestablished to normative data by Lindahl and Oskarsson as part of a master’s thesis in Speech and Language Pathology (2011). In this study, some words generated severalincorrect responses and were considered as problematic;therefore, a re-analysis of the collected material was requested. The purpose of the present study was to make a new analysis of the collected data and develop new normative valuesfor ANT in a Swedish population of adults, without the problematic words. In order to investigate which wordsresulted in many incorrect responses and the reasons behind, a new review based on the model developed by Barth Ramsay and colleagues (1999)was madeof the 120 collected test protocols, as well as an analysis of the incorrect responses.Afterthisreview and analysis of the incorrect responses and the word’s frequency in Swedishwere made, twelve words were excluded. Comparison of results between three age groups (20-30 years, 31-65 years and 66-83 years), two levels of education (≤ 12 years and ≥ 13 years) and genders were made both before and after the removal of the twelve words. In both cases, significant differences were foundbetween the oldest age group and the two younger groups. Likewise,a significant difference between the two levels of educationremained. No significantgender differenceswere found. Throughthe analysis of incorrect responses,it appeared that many of them were due either to misinterpretation of the image, or to the very low frequency of use of the translated words. Words that were translated into verb phrases instead of independent verbs also resulted in difficulties. Several studies have shown that using a video instead of picture as stimuli simplifies verb naming (den Ouden, Fix, Parrish & Thompson, 2009; d’Honincthun & Pillon, 2005) because, then, the aspects of time and movement will not be lost. Since translating testsfrom other languages is complicated, designing a whole new Swedish verb naming test, where choice of stimuli is considered, is preferable.

<p>Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.</p>

Hämning (Behavior Inhibition) tycks utgöra en riskfaktor för olika typer av ångestsyndrom. Child Inhibition Scale (CIS) är ett föräldraformulär som mäter hämning hos barn. Syftet med studien är att normera samt att psykometriskt utpröva den svenska versionen av CIS mot ett föräldraformulär som mäter generell ångest hos barn och ungdomar Multidimensional Anxiety Scale for Children – Parent version (MASC-P). I studien ingår skolor från fem områden i Storstockholm. Deltagarna är 430 föräldrar/vårdnadshavare till barn i årskurs 2-9. Faktoranalys, Cronbachs alfa och korrelationer genomfördes. I resultatet framkom fyra faktorer samt en god reliabilitet och validitet för CIS. Signifikanta skillnader fanns avseende kön och geografiska områden. Flickorna hade högre medelvärde på delskalorna Räddhågsenhet och Fysiska symtom. Pojkarna hade högre på skalan Socialt undvikande vilket det skulle vara intressant att göra vidare studier på. Sammanfattningsvis visar utprövningen att CIS kan användas i kliniska sammanhang och forskning på en svensk population.

No description available.

The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students. / Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.

No description available.

Dyscalculia means that the individual has difficulties in acquiring arithmetic skills (i.e. addition, subtraction, division and multiplication). Even though dyscalculia affects 1.3- 10.3% of the population there is no national guidelines how dyscalculia should be investigated (SLL, 2015). The aim of this study is to standardize two tests and identify and compare any differences between genders and ages. The study includes 128 participants between school years 4-6 in central Sweden. To be included in this study the participants should have Swedish as their native language, fulfilled the tests and written informed consent from the caregivers. In this study two tests that measure parts of arithmetic ability were used; “Written multidigit calculation” and “Arithmetic fluency”. To standardize the tests descriptive statistics was made. Analysis of variance was computed to compare potential differences between gender and grades. Sidak Post hoc test was made to analyze the differences between grades. The results of the study were that school year 4 performed lower than school year 5 and 6 (p = &lt; .05). Further we found that girls performed lower than boys on the test “Arithmetic fluency - subtraction” (p = .01). No differences between genders were found on the other tests. / Dyskalkyli innebär att individen har svårigheter att tillägna sig aritmetiska kunskaper (dvs. addition, subtraktion, division och multiplikation). Trots att dyskalkyli drabbar 1,3-10,3 % av befolkningen finns det idag inga nationella riktlinjer om hur det bör utredas (Stockholms läns landsting [SLL], 2015). För att bidra till mer kunskap om utredning av dyskalkyli är studiens syfte att normera testerna “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Ett annat syfte är att undersöka eventuella köns- samt åldersskillnader i mellanstadiet. Den slutgiltiga studiegruppen bestod av 128 mellanstadieelever från tre grundskolor i mellersta Sverige. Endast deltagare vars modersmål var svenska, fullföljt hela testningen samt fått skriftligt informerat samtycke från vårdnadshavare inkluderades i studien. Under testningen användes två tester som mäter delar av den aritmetiska förmågan; “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Normering för testerna togs fram genom deskriptiv analys. För att signifikanspröva eventuella skillnader mellan kön och årskurs gjordes en variansanalys. Sidak Post hoc test gjordes för att analysera skillnaderna mellan årskurserna. Studien visade att årskurs 4 presterade sämre än årskurs 5 och 6 (p = &lt; 0,05). Vidare fann vi att flickor presterade sämre än pojkar på testet “Aritmetiskt flöde - subtraktion” (p = 0,01). Inga könsskillnader fanns på övriga deltester (p = &gt; 0,05).