Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter. För att få fram mätbara resultat fick eleverna före och efter interventionen läsa samt lyssna till uppläst text för att sedan göra egna sammanfattningar.  Efter interventionen genomfördes en elevenkät som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.   Resultatet av interventionsstudien ger indikation på att i stort sett samtliga elever i studien på något sätt har gynnats av undervisningsperioden med reciprok undervisning. Elevernas förmåga att sammanfatta har ökat och indikerar därmed på ökad textförståelse. Flera elever upplever själva att de har utvecklat sina kunskaper kring strategianvändning. De starkare ordavkodarna som grupp kan ha gynnats något mer av metoden i jämförelse med de mindre starka ordavkodarna. Vår studie visar inte på någon större skillnad mellan flickors och pojkars resultat.

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne. Resultatet av studien visar att kommunikation i matematikklassrum är av betydelse främst vid begreppsförståelsen för att kunna tyda matematisk text. Vi har även sett att det kommuniceras mer än vad tidigare studier visat. Därför anser vi, i likhet med lärarna i examensarbetet, att kommunikation är betydelsefullt för kunskapsinhämtning i matematikundervisningen.

Sammanfattning   Bakgrund I ett utvecklingsprojekt i en glesbygdskommun i norra Sverige utarbetades under läsåret 2015–2016 en arbetsmodell för tidiga intensiva insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet oavsett orsak. I tidigare studier har meta-kognitiva strategier och träning på ordförråd visat sig ha positiv effekt på textförståelse och man valde därför att inkludera följande element i interventionen; förutspå vad som kommer att hända, identifiera obekant och bearbeta deras betydelse, ställa frågor till texten, och sammanfatta berättelser med egna ord. Syfte Syftet med studien var att utvärdera interventionens effekt på textförståelse genom att undersöka om resultat på tester som speglar textförståelse skiljde sig åt mellan elever med svag textförståelse som genomgått intervention och elever med svag textförståelse som inte tagit del av intervention. Metod I studien deltog 17 elever i årskurs 2, 11 pojkar och 6 flickor med svag textförståelse. För att utvärdera effekten av intensivundervisningen i förståelsestrategier och ordförråd användes en mixad faktoriell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp som oberoende mellangruppsfaktor, inledande mätning och uppföljande mätning som inomgruppsfaktor och narrativ förmåga (återberättande av fabel) samt textförståelse mätt med DLS, som beroende variabler. Resultat Både interventionsgrupp och kontrollgrupp höjde sina resultat från inledande mätning till uppföljande mätning av narrativ förmåga och DLS textförståelse. Någon effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. Slutsats Resultatet från studien väcker frågor om hur insatser för att främja textförståelse hos elever i språklig sårbarhet ska läggas upp. / Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i senare skolår

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse. Trots det känner majoriteten av respondenterna inte till att det finns forskningsbaserade läsförståelsestrategier som bevisligen ger ökad läsförståelse, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd.

The study’s aim was to examine reading ability in secondary school students. The participants; 30 grade 7 students (13 years old) and 30 grade 8 students (14 years old) without literacy problems, and eleven grade 8 students whom either had documented literacy problems or received special education for it, were selected through convenience sample. Text comprehension was tested by three texts which are called the Skobigotexts. Three reading settings were applied: listening, silent reading and silent reading with textsupport. Following the texts, literal and inference questions were asked. The first text was read out loud to each participant, the next text was read silently and the last text was also read in silence but the participants were allowed to have the text in front of them whilst answering the questions. Further, phonological awareness and decoding ability was examined. Whether the comprehension differed within and between the groups regarding reading setting and type of question was looked upon. The results showed that all groups were benefited by silent reading with textsupport and performed better on literal questions. Furthermore, it was found that participants without and with literacy problems performed equivalent regarding text comprehension. However did grade 7 and 8 perform significantly worse than standard average for grade 6. Although the study generated low scores, a conclusion was drawn that secondary school students without or with literacy problems didn’t have any substantial difficulties to interpret and answer questions regarding these texts. Due to the fact that the participants without and with literacy problems performed equally on the Skobigotexts, does not the authors of this study consider these texts as clinically reliable for investigating literacy problems in secondary school students. / Syftet med studien var att undersöka läsförmåga bland högstadieelever utan och med lässvårigheter. Deltagarna rekryterades efter bekvämlighetsurval. Dessa var 30 elever i årskurs 7 samt 30 elever i årskurs 8 utan läs- och skrivsvårigheter och elva elever i årskurs 8 med antigen dokumenterade läs- och skrivsvårigheter eller som erhöll specialundervisning för detta. Textförståelse undersöktes genom tre texter som kallas Skobigotexterna. Texterna presenterades genom tre olika lässätt och efter varje text fick deltagarna svara på tillhörande fakta- och inferensfrågor. Den första texten fick deltagarna uppläst, nästa text fick de läsa tyst och den sista texten fick de också läsa tyst men ha kvar framför sig som stöd vid besvarande av frågor. Vidare undersöktes fonologisk medvetenhet och avkodningsförmåga. Huruvida förståelsen skiljde sig åt mellan och inom grupperna vad gällande lässätt och frågetyp undersöktes. Resultaten visade att samtliga grupper gynnades av tyst läsning med textstöd och presterade bättre på faktafrågor jämfört med inferensfrågor. Vidare konstaterades att deltagare utan respektive med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på textförståelsetestet. Vidare var normeringsgruppernas medelvärde signifikant lägre än normerat medelvärde för årskurs 6. Trots att textförståelsetestet genererade låga poäng drogs en slutsats om att högstadieelever utan respektive med läs- och skrivsvårigheter ej hade några väsentliga svårigheter att tolka samt svara på frågor om texterna. Eftersom deltagarna utan och med läs- och skrivsvårigheter presterade likvärdigt på Skobigotexterna anser författarana av föreliggande studie att dessa texter ej är tillämpliga vid utredning utredning av läs- och skrivsvårigheter av högstadieelever.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik.Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik.

The aim of the present study was to examine students' text comprehension in grades 4 and 6. Participants were 61 students without documented or suspected reading and writing difficulties, in grades 4 and 6. The focus was on texts designed by Bishop and Adams (1992), containing two types of questions: literal and inference questions, and three different ways of presenting the text; listening, silent reading and silent reading with the text available when responding to the questions. The texts have been previously used in research and as a tool for clinical, qualitative estimate of reading comprehension in speech and language pathologists’ assessments. Investigation was also conducted for working memory, vocabulary, and phonological and orthographical decoding. The results show that students have a significantly higher score in terms of literal questions when the text is available in responding to the questions, versus listening and silent reading. The results also show that literal and inference questions do not differ. No differences between gender and grades were encountered. Conclusions are drawn that students with typical reading development in grades 4 and 6 do not have any difficulty in answering neither literal nor inference questions, concerning the three texts in this study.

Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera.

I matematikundervisningen på gymnasieskolan går den mesta tiden åt till elevernasenskilda arbeten med övningsuppgifter, uppgifternas innehåll är till stor del enbartmatematiska symboler med olika svårighetsgrader. Övningsuppgifterna går ut på atteleverna ska träna upp olika färdigheter och matematiska förmågor. Syftet med minstudie är att undersöka gymnasieelevers arbete med matematiska uppgifter i textform,vad eleverna har för svårigheter/brister i arbetet med dessa uppgifter. Eleverna somdeltog i studien fick lösa fyra textuppgifter, liknande textuppgifter finns i läroboken,därefter besvarade eleverna en enkät och slutligen intervjuades några av eleverna.Resultatet visar att eleverna har begränsade räknefärdigheter och har svårt att välja utinformation ur texten. Förutom dessa brister har eleverna problem med textuppgifternaberoende på deras lässtrategier, de lägger uppmärksamheten på symboler, uttryck ochsignalord istället för helheten. Resultatet visar att eleverna i allmänhet inte har svårt attförstå den språkliga aspekten av textuppgifterna, men de har svårt att förstå innebördenav matematiska begrepp och uttryck, för att kunna välja lämplig lösningsmetod.