Det finns många olika typer av tester som används i skolan för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever. Dessa tester saknar vetenskaplig grund men används ändå i skolan. Detta arbete har därför undersökt två tester, ett screeningtest – Läskedjor-2, och ett kartläggningstest – Kartläggaren. Dessa tester valdes specifikt för att de används i Linköpings kommun. Det är två olika typer av tester som undersöks i den här uppsatsen, men en del av förmågorna som testas är desamma för testerna och därför jämförbara. Materialet har analyserats med hjälp av en kritisk hermeneutisk analysmetod. Metoden är baserad på Phillips & Browns fem steg för kritisk hermeneutisk analys. Med hjälp av analysen blev många skillnader tydliga, men den största skiljelinjen mellan testerna är normeringen av testen och testernas höga respektive låga validitet och reliabilitet.

<p><em><p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion</p><p>(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste</p><p>symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i</p><p>forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De</p><p>psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med</p><p>föreliggande studie var att validera och normera formuläret.</p><p>Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945</p><p>gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens</p><p>analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade</p><p>som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes</p><p>avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god</p><p>reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett</p><p>gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas</p><p>signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de</p><p>symptomfrågor som rör tankar och känslor.</p></em></p> / <p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion</p><p>(KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most</p><p>common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire</p><p>has been used in research and in clinical contexts but its psychometric</p><p>properties have not yet been reported on. The aim with this study was</p><p>to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a</p><p>normal population comprising of 945 upper secondary school and</p><p>university students was gathered for the study's purposes. Records</p><p>from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical</p><p>comparison group. The collected material was examined with regards</p><p>to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability</p><p>and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff</p><p>value at 22 points for women. There were significant differences</p><p>between sexes, on the entire scale and on those symptom questions</p><p>concerning thoughts and feelings.</p>

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion (KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med föreliggande studie var att validera och normera formuläret. Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945 gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de symptomfrågor som rör tankar och känslor. / Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion (KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire has been used in research and in clinical contexts but its psychometric properties have not yet been reported on. The aim with this study was to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a normal population comprising of 945 upper secondary school and university students was gathered for the study's purposes. Records from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical comparison group. The collected material was examined with regards to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff value at 22 points for women. There were significant differences between sexes, on the entire scale and on those symptom questions concerning thoughts and feelings.

The present study aims to investigate the phonological development of typically developing monolingual Swedish speaking children aged three to four years. The result could be used in the standardization of a new phonological test material for clinical speech and language pathology assessments. One-hundred and thirty four children aged three and four years (73 girls and 61 boys) were assessed with the new material. The children were tested in kindergartens in three communities in southeastern Sweden. Their assessments were audio recorded, transcribed phonetically and analyzed with Percentage Phonemes Correct (PPC) and Percentage of Words Correct (PWC). An analysis of speech error patterns of substitutions of phonemes, reduction of consonant clusters and word structural deviations was conducted. The data recorded from the children were divided and analyzed in four semi-annual intervals and two annual intervals. The result shows a clear developmental trend with children in the older age group having a higher PPC and PWC than the younger children. Significant differences were found between the groups in annual intervals. Significant differences could only be demonstrated between the youngest age group and the other groups at semi-annual intervals. No significant gender differences were observed. Most of the errors of individual phonemes and consonant clusters among children in all age groups were distortions rather than substitutions, but the younger children simplified consonant clusters more often.

The aim of the present study was to examine students' text comprehension in grades 4 and 6. Participants were 61 students without documented or suspected reading and writing difficulties, in grades 4 and 6. The focus was on texts designed by Bishop and Adams (1992), containing two types of questions: literal and inference questions, and three different ways of presenting the text; listening, silent reading and silent reading with the text available when responding to the questions. The texts have been previously used in research and as a tool for clinical, qualitative estimate of reading comprehension in speech and language pathologists’ assessments. Investigation was also conducted for working memory, vocabulary, and phonological and orthographical decoding. The results show that students have a significantly higher score in terms of literal questions when the text is available in responding to the questions, versus listening and silent reading. The results also show that literal and inference questions do not differ. No differences between gender and grades were encountered. Conclusions are drawn that students with typical reading development in grades 4 and 6 do not have any difficulty in answering neither literal nor inference questions, concerning the three texts in this study.

With purpose of developing the knowledge of language change in the orthographic scientific field, this study maps out three of the orthographic changes that are penned down by Leopold in Afhandling om Svenska stafsättet year 1801. Here, introductions, acceptance and spreading of new spellings the Swedish language use during the end of the 18th and the first half of the 19th century and the reasons for them spreading are in focus. In the essay, changes in k-spelling, j-spelling and ä-spelling within sixteen French loanwords with connections to either music and theatre or the military are analysed in printed newspapers. All the words used in this piece of research are French loanwords which Leopold recommends to be adjusted in their spelling to fit the Swedish spelling system. The period of 1790 to 1849 is divided into two parts. The first one is from 1790 to 1809 and is referred to as the introduction period. The period after that, from 1810 to 1849, is the period of acceptance and spreading. The results consist of numbers of hits and paper publications digitalized by The royal library (´Kungliga biblioteket´).  The conclusions drawn by this study is that most of Leopold´s spellings get a dramatic and fast increase in usage in a period of a few years from year 1800, where the K-words get the largest percentual development. In that period Leopold´s spelling increase particularly from 1804 to 1807. During the 1810s and 1820s, the spellings that Leopold recommends and other spellings are used about as often and no greater changes happen to the k- and ä-spellings. Only the j-spellings get a greater development with an escalation in the use of some words between 1817 and 1818. From 1830 to 1849, Leopold´s spellings are used a lot more often than the other spellings in most cases. From the introduction of the new spellings, it takes between three to six years for the new language norm to break through and somewhere between 30 and 40 years for the norm to spread.  The reasons for these changes can be many different ones, but there is evidence that point to that the status of French, which is lost in Sweden during this period could be behind some of the changes together with an urbanisation which creates demands of higher language accessibility.

Andning, sväljning, tuggning, mimik och artikulation är delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, &amp; Asten, 2007). Oralmotoriken är viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) är ett screeningtest som används för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien är att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 år presterar på NOT-S, samt om det föreligger någon ålder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras föräldrar. Barnen var uppdelade i två åldersgrupper, varav 30 stycken sexåringar och 50 stycken sjuåringar. Testningen genomfördes i skolmiljö och föräldraintervjuer gjordes via telefon. Resultatet visade att barn i åldrarna 6:0- 8:0 år fick en totalpoäng på 1,44 ± 1,16 på NOT-S. Sexåringarna i studien fick en totalpoäng på 1,63 ± 1,16 och sjuåringarna fick en totalpoäng på 1,32 ± 1,15. Det fanns inga signifikanta ålders- eller könskillnader förutom på intervjudelen där en könskillnad mellan sjuåringar uppmättes. De sjuåriga pojkarna hade mer orofaciala problem än flickorna på intervjudelen. Resultaten kan användas som normvärden vid klinisk användning av NOT-S på studerade åldersgrupper. / Breathing, swallowing, chewing, facial expressions and articulation are aspects of orofacial function (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, &amp; Asten, 2007). Oral motor function is important for speech production as well as eating (Lundeborg Hammarström, 2010). The Nordic Orofacial Test –Screening (NOT-S) is a screening instrument for orofacial dysfunction (Bakke et al., 2007). The purpose of this study was to collect data about how typically developed children aged 6:0-8:0 years perform on NOT-S, and also to examine if there were any age or gender differences in the results. A total of 80 children and their caretakers participated in the study. There were 30 children aged six and 50 aged seven. The children were tested in their schools and their parents were interviewed by telephone. The results showed that children aged 6:0- 8:0 years had a mean score of 1,44 ± 1,16 on NOT-S. For children at age six the mean score was 1,63 ± 1,16 and for the children at age seven, the mean score was 1,32 ± 1,15. No significant age or gender differences were found in the results except in the interview section, where a significant gender difference between children at age seven was measured. Boys had more orofacial problems than girls. Results may be used as norm data when using the NOT-S in clinical practice.

Syftet med denna studie är att bättre förstå könsspecifika benämningar i ungdomsspråk, deras värde, hur situationskontexten förändrar värdet, hur de används och slutligen hur benämningarna kan relateras till identitetsskapande. Som metod används fokusgruppsamtal och enskilda intervjuer. Materialet genomgår en innehållsanalys utifrån det teoretiska ramverket, vilket består av kritisk diskursanalys och ett antal idéer från diskursteorin. I resultatet framkommer att ord för att benämna flickor/kvinnor, till skillnad från i äldre studier, inte är fler till antalet. Det framkommer även att kvinnobenämningarna såväl som kvinnliga stigman är mer befästa inom diskursen. Vidare får ord för att benämna flickor/kvinnor ofta en mer negativ värdering än maskulina motsvarigheter och de används oftare som svordomar. Flickorna intar, som en motreaktion på återupprepad interpellering med negativa subjektspositioner, identiteten rebell och i denna använder de bl.a. ord som hora om varandra. Ordets stigmatiserande effekt är dock fortfarande påtaglig och försök att neutralisera ordet tycks än så länge ha gett liten verkan. Materialet visar att många traditionella könsföreställningar fortfarande styr: kvinnan ska inte vara lösaktig och mannen ska inte vara sexuellt oerfaren. Det finns också många tecken på förändrade mönster. Bland annat tycks pojkarnas begränsningar ha närmat sig flickornas och normer ha utvidgas till att flickor kan vara maneaters i en positiv bemärkelse och pojkar mjukare identiteter som hjärtat och dreamyboy. Slutligen konstateras att situationskontexten är avgörande för benämningarna värde, att såväl flickor som pojkar anpassar sina beteenden av rädsla för att omtalas exempelvis hora eller fuckboy, och att olika identiteter hos ungdomarna kan relateras till att de omtalats på ett visst sätt.

Benämningsförmågan av verb och substantiv kan påverkas på skilda sätt vid neurologisk skada eller sjukdom och idag finns inget normerat verbbenämningstest på svenska. Syftet med föreliggande studie var att översätta och ta fram normvärden för friska vuxna personer på Action Naming Test (ANT), samt att undersöka huruvida ålder, kön, utbildnings- och kognitionsnivå påverkar resultaten. Målorden i ANT översattes från engelska till svenska genom omvänd översättning och 120 personer i åldrarna 20-83 år testades med detta. För möjlighet att undersöka inverkande faktorer på resultaten samlades information om utbildningsnivå in och deltagarna testades även med Irregularly Spelled Words (ISW) och Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Blockmönster. Resultaten visade att ålder, utbildning och kognition hade en inverkan på hur friska vuxna personer presterade på ANT. Yngre deltagare presterade signifikant bättre, liksom deltagare med hög utbildnings- och kognitionsnivå. Hänsyn bör tas till att anpassningar till svenska språket inte är fullständigt utförda, men då resultaten har ett stort underlag kan de ändå användas som normvärden vid testning av verbbenämningsförmåga hos personer med neurologisk skada eller sjukdom. / In case of brain damage the naming ability of verbs and nouns can be differently affected. Since there is no test of verb naming available in Swedish, the aim of this study was to translate and establish normative data for Action Naming Test (ANT). Further, the intention was to compare the results with respect to age, gender, educational and cognitive level. The words in ANT were translated from English to Swedish through back translation and 120 healthy participants, aged 20-83 years, were tested. To be able to study factors possible influence on the results, information about education was also collected and the participants were tested with Irregularly Spelled Words (ISW) and Wechsler Intelligence Scale for Children-III (WISC-III) Block Design. The result showed that age, education and cognition had a significant influence on the ANT results. Young participants performed better, as well as participants with high educational and cognitive level. Considerations should be taken that the adaptations to the Swedish language are incompletely, but since the result is based on a large sample it can be used to test verb naming in patients with brain damage.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs α = ,926 respektive α = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel. Dock fanns egenskaper hos båda populationerna som indikerade viss risk för statistisk instabilitet. Studien bör replikeras med större undersökningsgrupper samt ytterligare psykometriska tester för säkrare resultat och ökad generaliserbarhet.