Bakgrund: Trauma är den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen. Röntgen är en viktig del av traumavården för att snabbt och effektivt kunna diagnostisera skador. Speciell CT-undersökning, kallat whole-body computed tomography (WBCT) har utifrån detta designats och benämns i Sverige som trauma CT, och specificeras utifrån traumanivåerna 1 och 2. Röntgensjuksköterskan blir en del av traumateamet vid ett trauma nivå 1 och är delaktig i att utföra CT-undersökningen.  Syfte: Syftet med studien är att studera hur röntgensjuksköterskan upplever sin roll vid en nivå 1 trauma CT-undersökning och vilka utmaningar som finns vid denna typ av undersökning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjufrågor. Nio röntgensjuksköterskor intervjuades på plats i ett avskilt rum. Intervjuerna spelades in, materialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Röntgensjuksköterskans roll upplevs tydlig och röntgensjuksköterskan har ett ansvar innan, efter och under pågående undersökning att samarbeta med övrig traumapersonal för att kunna utföra CT-undersökningen effektivt. Det finns stressfaktorer och hinder i arbetsflödet som påverkar röntgensjuksköterskans arbete. Slutsats: Röntgensjuksköterskans roll följer kompetensbeskrivningen även vid trauma CT nivå 1. Ett samarbete med andra professioner och egna kollegor är avgörande för att utföra trauma CT-undersökningen optimalt. Förbättrade rutiner i förberedelser på traumarummet, inkluderande av röntgen i traumaövningar och placering av CT-kamera på traumarummet kan vara lösningar på de utmaningar röntgensjuksköterskan möter.

No description available.

Bakgrund: I Sverige finns flera röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund som har kontakt med patienter varje dag. Effektiv kommunikation är en viktig del inom hälso- och sjukvården men ibland finns det brister som kan hämma den effektiva kommunikationen mellan patienter och röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Därför är det viktigt att förstärka de olika faktorer som leder till en bra kommunikation genom kompetensutveckling och förbättringsförslag.  Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av kommunikation och informationsöverföring av röntgensjuksköterska med utländskbakgrund vid röntgenundersökningar.  Metod: En empiriskt kvantitativ enkätstudie analyserad med deskriptiv analys. Totalt analyserades 61 enkäter och enkäten bestod av 10 frågor som besvarade studiens frågeställningar. Urvalet av deltagare var inriktat mot patienter som gjorde en röntgenundersökning på röntgenavdelning.  Resultat: I studiens resultat framkom att kommunikationen mellan röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund och patienter fungerar väldig bra. Det var 96,7% av patienterna som inte upplevde några brister i kommunikationen i samband med undersökningar. Majoriteten av patienter (86,9%) kände sig delaktiga under undersökningar. Slutligen, visade enkätstudien att alla patienter (100%) som deltog i studien var nöjda med kommunikationen under undersökningsförloppet. Däremot var det (8,2%) av deltagarna som tyckte att de inte fick vara delaktiga. Slutligen hade deltagarna möjlighet att lämna förbättringsförslag på kommunikationen till röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund. Slutsats: Resultatet av enkätstudien visade att alla patienter som deltog i studien upplevde en bra kommunikation med röntgensjuksköterskor med utländskbakgrund under undersökningen. Denna bra kommunikation var grundat på patientsnöjdhet, informationsöverföring och patients behov.  Nyckelord: röntgensjuksköterskor med utländsk bakgrund, kommunikation, personcentrerad vård, patientsäkerhet

UK Biobank is a British clinical study containing over 40 000 Magnetic Resonance Images (MRI) with 100 000 MRI planned of participants aged 44-82 as well as a large amount of related medical data. Analyzing these images with a neural network to find relations between the information in an MRI image and various medical data could lead to interesting medical revelations. While other studies usually focus on improving the network architecture, we instead propose a method to get targeted information out of full body MRI images. This is done by sampling various sub-volumes of the full body images and making a collage specifically tailored to the problem at hand before feeding them to a ResNet50 based network. The images are further analyzed using saliency analysis in order to gain information on what regions the network found important. This method was attempted on a variety of medical data including age, kidney volume, liver fat percentage, and heart volume. The method is used both as a way to increase information density in the input images as well as restricting information, such that we can see how well the network can predict about some medical data point from only some part of the body.The collages are able to increase the information in the images while the more complex representation and non-continuous representation does not cause problems for the network. These collages are also conducive to getting clearer and sharper saliency maps, which may give interesting medical information by showing what regions the network considers relevant. This may reveal otherwise difficult to notice relations between the information in the MRI images and medical information.

Introduktion: På många sjukhus runt om i världen anses just röntgenavdelningen kunna förlångsamma arbets- och patientflöde och skapa så kallade flaskhalsar. Väntetiderna blir allt längre då kapaciteten för att skapa ett hanterbart flöde är bristfällig. Det skapar både dålig arbetsmiljö och frustration bland patienter och personal. Forskning om hur kvaliteten och effektiviteten kan förbättras har oftast genomförts med Lean och Six sigma metoder, då det har visats sig att metoderna är väl lämpade inom radiologin. Syfte: Att beskriva effekter av Lean och Six sigma implementering på röntgenavdelning. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa studier och tre artiklar med kvantitativ och kvalitativ design inkluderats. Resultat: Resultatet visar att metoderna Lean och Six sigma är lämpliga att använda inom radiologi och samtliga artiklar visade förbättringar av patientflödet. Kategorier som framkom i resultatet var omloppstider, effektiviseringsåtgärder, rutiner, samt personal- och patientnöjdhet. Slutsats: Utifrån det resultat som framkommit i denna studie är Lean och Six sigma är metoder som kan implementeras på röntgenavdelningen för att förbättra systemutveckling samt arbets- och patientflöde. På röntgenavdelningen skapar metoderna mer systematiska arbetssätt med noggrann planering och bättre förberedelser. Det effektiviserade patientflödet och förändrade rutiner medför att fler patienter kan bokas med samma personalstyrka.

Background The work as a radiographer includes both nursing care and technology, this means combining advanced technology with good nursing for patients. The work includes performing different technology modalities. This means being responsible for the technical equipment and the patient’s well-being. Purpose The aim in this study is to describe the radiographer’s need for further education seen from a radiographer’s perspective. Methods A qualitative approach with semi-structured interview questions was used to answer the aim of this study. Graneheim and Lundman (2008) description of analysis method was used in this study to process and analyze the content of the interviews. The study includes 11 radiographers from a university hospital in Sweden with participant with over five years of professional experience. Results Three categories where identified: conditions for further education, limited career opportunities and conditions for development, with seven subcategories. The identified subcategories where: opportunity for education, lack of time, lack of information, more specializations, unchanged working conditions, support available, interest available. These categories with the subcategories were identified from the analyzed interviews. The radiographer experienced a lack of career opportunities, lack of time and lack of information. All participants answered yes to the question “do you think a further education is needed”. There was a willingness in further education among all participant especially within intervention, radiation physics and leadership. ConclusionThis study resulted that the radiographer experiencing a lot of difficulties when it comes to further education. The participant also expressed the wishes to be able to get their own title after a further education. This is something that should be introduced and regulated by states where a status or title is guaranteed.

Bakgrund Höftfrakturer är en alvarlig åkomma som behöver ett snabbt omhändertagande och en röntgenundersökning vilket utförs via ambulans och vistelse vid röntgenkliniken. Vid att undersöka personen i sitt hem så kan båda personalbelastningar och patientlidandet reduceras om en välutformad mobilröntgentjänst kan utformas.   Syfte Syftet med studien är att undersöka om mobilröntgen kan implementeras som ett tillägg till ambulansens höftprocess, och hur en sådan funktion skulle påverka övriga kliniker och avdelningar.  Metod Metoden som används är en blandad metod där det är gjord både en kvantitativ datainsamling och en kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och innehållsanalys.  Resultat Resultaten från de kvantitativa data visar att mobilröntgen inte kan agera lika akut som en ambulans med dagens bemanningssituation, men vid optimal bemanning kan tjänsten utföra akuta undersökningar inom en akut tidsram. De kvalitativa data visar en önskan för en utökad mobilröntgentjänst men det kräver en bättre fördelning av röntgenpersonal och utökade rutiner och kommunikation med övriga kliniker.  Slutsats Mobilröntgen är en önskvärd tjänst i Östergötland som kan underlätta för akutmottagningen och ambulansen samt reducera patientlidandet, men mer röntgenpersonal krävs för att utveckla tjänsten.

Inledning: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. I Sverige erbjuds alla kvinnor i åldern 40 och 75 år regelbundna hälsokontroller med mammografiscreening. Dagens screeningverktyg för bröstcancer har en känslighet på 87 procent att upptäcka bröstcancer och de övriga 13 procent upptäcks inte vid mammografiscreening. Artificiell intelligens (AI) inom bröstcancerscreening kan bidra till säkrare bilddiagnostisk och minskar dödlighet i bröstcancer. Genom att röntgensjuksköterskor följer utvecklingen och får ökad förståelse för AI:s effekter inom mammografiscreening så kommer detta att bidra till fortsatt evidensbaserad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa AI:s effekter inom mammografiscreening. Metod: Denna studie genomfördes som en allmänlitteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tillvägagångssätt och beskrivning. Artikelsökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i 14 artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Resultatet av studien visar att AI kan minska antalet falska positiva och falska negativa svar. AI kan klassificera bröstvävnaden och urskilja maligna förkalkningar från benigna. Genom att AI används som stödverktyg under dubbelgranskning kan radiologerna upptäcka bröstcancer tidigare hos fler kvinnor. Röntgensjuksköterskornas arbetsbelastning kommer att minska i takt med minskat antal falskt positiva svar. Slutsats: Denna studie visade på flera positiva effekter av AI som ett verktyg inom mammografiscreening. Minskning av falskt positiva svar skapar förutsättningar för färre antal oroliga kvinnor i samband med undersökningarna. Minskning av falskt negativa svar kommer att öka tidig upptäckt av bröstcancer. Tidig upptäckt av bröstcancer minskar därmed dödligheten i sjukdomen, vilket är till patientnytta. AI kommer även bidra till förbättrat arbetsflöde, minskad psykisk påfrestning och därmed minskad utbrändhet för röntgensjuksköterskor. Genom att röntgensjuksköterskan uppdaterar sig kring den utveckling som sker i vården så kan detta medföra förbättrad vård, vilket i sin tur leder till säkrare och effektivare vård i samhället (SFR, 2012).

Kommunikationssvårigheter drabbar många människor, på grund av medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar. Svårigheterna kan gälla kognitiva-, syn- och hörselnedsättning samt språk-, röst- och talsvårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa metoder som röntgensjuksköterskan kan använda vid bemötande av patienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie övervetenskapliga artiklar ur databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades och inkluderades i studien. Resultat: Olika metoder framkom i resultatet och de kategoriserades i fem kategorier: Tal/röst, förhållningssätt, kroppsspråk, trepartssamtal och hjälpmedel. De flesta metoder kunde vara till fördel i bemötandet av patienter med kommunikationssvårigheter, men det framkom även metoder som kunde vara till nackdel vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Informationen till patienter med kommunikationssvårigheter behöver ofta anpassas och studien visar att metoder som exempelvis papper, penna och bilder är kostnadseffektiva, enkla hjälpmedel som röntgensjuksköterskan ofta har nära till hands.

Inledning: Lungemboli (LE) är den tredje vanligaste dödsorsaken bland hjärt- och kärlsjukdomar. Den dominerande strategin för kliniskt diagnostikstöd vid misstanke om LE är Wells kriterier och det senaste årtiondet har datortomografisk pulmonell angiografi (CTPA) varit den bilddiagnostiska guldstandarden. Dubbel energi (DE) CTPA kan göra det möjligt att urskilja patologi och använda datauppsättningar för att konstruera jodkartor som kan nyttjas i diagnostiken. Syfte: Granska bildkvalitet, stråldos och diagnostisk noggrannhet vid DE CTPA jämfört med enkel energi (SE) CTPA vid diagnostisering av LE. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt och behandlar tolv vetenskapliga artiklar av kvantitativ retrospektiv- och prospektiv metod. Resultat: DE ger en hög bildkvalitet som är likvärdig eller bättre än SE. Det finns ingen signifikant skillnad mellan DE och SE gällande den diagnostiska noggrannheten men i kombination med jodkartor och monokromatiska bilder från DE kan det detekteras LE som inte syns med SE. DE kan ge både högre och lägre stråldos jämfört med SE. Slutsats: CTPA med DE ger en hög bildkvalitet som är jämförbar eller bättre än SE. Den diagnostiska noggrannheten ökar med jodkartor och monokromatiska bilder. Beroende på metod och modell av DT varierar stråldosen mellan DE och SE.