Inledning: Magnetresonanstomografi är idag en vanlig undersökningsmetod för flera olika typer av undersökningar. Det är en känslig metod som under rätt förhållanden kan producera bilder av mycket hög kvalitet. Något som kan påverka bildkvaliteten är rörelse vilket kan göra att bilderna blir “suddiga” och “röriga”. Rörelse kan bland annat uppstå till följd av oro och rädsla vilket är vanligt förekommande hos barn. Barn behöver därav ofta sederas eller sövas vilket kan vara påfrestande och skadligt för dem. Det finns metoder som inte kräver läkemedel och i stället nyttjar förberedande aktiviteter. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa icke-farmakologiska alternativ till generell anestesi och/eller sedering för barn vid MRT-undersökningar. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt. 14 artiklar från databaserna Medline, Cinahl och Pubmed inkluderades i arbetet. Resultat: Resultatet visar på flera olika förberedande interventioner som minskar frekvensen av generell anestesi och sedering. Detta inkluderar filmer, böcker, mock scanners och mat-sömn-teknik. Slutsats: Det finns icke-farmakologiska alternativ som gör det möjligt för barn att genomföra undersökningar utan farmaka. Risker minimeras, och påfrestning för barn och anhöriga minskar. Även arbetsbelastning för personal och kostnader minskar, och patienten får ett snabbare vårdförlopp.

Introduktion: Computed Tomography (CT) är en effektiv och snabb undersökningsmetod. Den visar detaljrika bilder men har en relativt hög stråldos som kan orsaka skador på grund av upprepade undersökningar, till exempel leda till lungcancer. Därför är reducering av stråldos prioriterat inom radiologin. I dagsläget pågår forskning gällande stråldosreduktion med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) till exempel med så kallade Ultra Low Dose Computed Tomography (ULD-CT). Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för ultralågdosprotokolls tillförlitlighet vid detektion av lungnoduli. Metod: Studiens metod var en allmän litteraturöversikt. Efter en litteratursökning i Pubmed och Cinahl valdes åtta artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades och analyserades. Resultat: Resultatet baseras på analys av åtta vetenskapliga artiklar som visade att användning av ULD-CT är tillförlitligt samt bidrar till reducerad stråldos. AI och Iterativa Rekonstruktion (IR) kan reducera bildbrus samt ge ökad tillförlitlighet i bildkvalitet. Storlekar och nodulityp är av betydelse för detektion av lungnoduli med ULD-CT. Slutsatser: ULD-CT som är nytt inom radiologi är tillförlitligt för att detektera och diagnostisera lungnoduli under vissa omständigheter beroende av rekonstruktion, effektiv dos och storlek samt typ av lungnoduli. I dagsläget finns ett begränsat antal studier utförda inom området vilket indikerar behovet av fler studier.

Sammanfattning  Bakgrund: DT-kolografi används för att undersöka tjocktarmen och upptäcka patologiska förändringar såsom polyper och cancer. Denna metod kräver liknande förberedelser som vid koloskopi. Vid undersökningen ingår noggranna tarmförberedelser och tillförsel av CO₂ insufflation, vilket kan orsaka obehag och smärta hos patienterna. Dessa aspekter påverkar både patientens fysiska och psykiska tillstånd. Syfte: syftet med studien är att studera patientens upplevelse av DT-kolografi. Metod Systematisk litteraturöversikt genomfördes med datainsamling från databasen CINAHL. Studier som publicerades mellan 2012 och 2022 och sedan kvalitetsgranskas för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultaten av 14 vetenskapliga artiklar visar varierande patientupplevelser på olika tarmförberedelser inklusive fullständig och reducerad laxering samt låg fiber diet inför DTkolografi. Slutsats Patientens upplevelse under DT-kolografi är komplex och påverkas av flera faktorer, det är viktigt med fortsatt forskning och klinisk utveckling för att förbättra patientupplevelse och öka diagnostisk noggrannhet. Nyckelord: DT-kolografi, patientupplevelse, tarmförberedelser och CO₂ insufflation. / Summary  Patient’s experience av CT Colonography.  Background: CT Colonography is used to examine the colon and detect pathological changes such as polyps and cancer. This method requires similar preparations to colonoscopy. The examination includes thorough bowl preparations and the administration of CO₂ insufflation, which can cause discomfort and pain for patients. These aspects impact both the patients physical and psychological state. Purpose: The purpose of the study is to examine the patient’s experience of CT Colonography. Method : A systematic literature review was conducted with data collection from the CINAHL database. Selected studies were published between 2012 and 2022 and then quality assessed to address this study's purpose. Results: The results from fourteen scientific articles demonstrate varying patient experiences with different bowel preparations, including complete and reduced laxation, fiber diet, before CT colonography. Conclusion: The patients, experiences during CT Colonography are complex and influenced by multiple factors. Continued research and clinical development are crucial to improve patient experience and increase diagnostic accuracy. Keywords: CT colonography, patient experience, bowel preparations and CO₂ insufflation.

Inledning: Yrkesrollen röntgensjuksköterska är i konstant utveckling och brist på röntgensjuksköterskor och radiologer leder till ett ansträngt läge på radiologiska avdelningar runt om i Sverige. Vidareutbildningar mot en granskande ansvarsroll för röntgensjuksköterskan finns inte i Sverige men är beprövat i Europa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om yrkesrollen bildgranskande röntgensjuksköterska. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes via databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade på utmaningarna och fördelarna med den nya yrkesrollen som granskande röntgensjuksköterska samt rollens innebörd. Resultatet visade att granskande röntgensjuksköterskor bidrog med granskningskapacitet, hög kvalitet och visade på utvecklingspotential inom området. Röntgensjuksköterskor beskrev vidareutbildningen som utmanande men utvecklande. Resultatet visade på de åtgärder som användes för att säkerställa kvalitet och kompetens. Slutsats: Resultatet ger insikt i den nya yrkesrollen och dess konsekvenser för granskande röntgensjuksköterskor och kan vara användbart för sjukvårdsorganisationer som överväger att implementera denna yrkesroll. Detta skulle kunna leda till ökad motivation för röntgensjuksköterskor och generera ökad granskningskapacitet och minskade kostnader. Mer forskning inom området behövs och skulle kunna generera en bättre bild över hur en vidareutbildning i Sverige skulle kunna se ut.

Bakgrund: Bilddiagnostik har en central roll i dagens hälso- och sjukvård. Samtidigt som efterfrågan på radiologiska undersökningar alltjämt ökar råder det brist på röntgensjuksköterskor i Sverige. Att jobba under minskad bemanning kan leda till stress och andra faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Trots att detta problem finns över hela landet är kunskap kring sambandet mellan bristen på röntgensjuksköterskor och patientsäkerheten liten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer kopplat till bristen på röntgensjuksköterskor som kan påverka patientsäkerheten på röntgenavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes, vilka har kvalitetgranskats och analyserats utifrån studiens syfte. Resultat: Tre huvudfaktorer identifierades; arbetsbelastning, arbetsmiljö och kompetens. Resultatet visar att dessa tre huvudfaktorer påverkas av bemanningen av röntgensjuksköterskor, vilka i sin tur påverkar patientsäkerheten. Slutsats: Bristen på legitimerad vårdpersonal kan äventyra patientsäkerheten på flera olika sätt. Vidare är det önskvärt med ytterligare forskning inom området riktat mot röntgensjuksköterskor som yrkesgrupp, vilket kan leda till en ökad kunskap inom ämnet.

This dissertation focuses on women’s participation in mammography screening, which is a vital component of early detection and effective management of breast cancer. All Swedish women in the age group of 40-74 receive an invitation by mail at regular intervals of 18-24 months. However, about 20% of Swedish women fail to attend the mammography screening they were offered. The impact on mortality within a population is contingent on theparticipation rate, underscoring the importance of making efforts to attain a high level of participation. This thesis is an attemt to improve understanding and awareness of the women’s choices and actions that can influence life or death, especially considering that being a woman is the most significant risk factor for breast cancer. The overall aim of this thesis was to explore the phenomenon of women’s participation in mammography screening by exploring the reasons why women refrain from mammography screening from the perspective of non-attending women (Paper I) and factors that affect women’s participation in mammography screening in the Nordic countries. The research was conducted through qualitative and mixed studies review method studies. The data collection methods comprised ten personal interviews (Paper I), and 16 articles (Paper II). Qualitative content analysis was used to analyse the interviews in an indictive approach (Paper I). A deductive approach with segregated mixed research synthesis was used to analyse and summarise findings from articles in systematic review (Paper II). Health Promotion Model by N. Pender was used as a theoretical framework. Participation in mammography screening is a complex phenomenon that has many dimensions. The thesis results underscore the significance of comprehending the unique and subjective encounters of women in the context of mammography screening. These experiences hold substantial sway over their perspectives and actions regarding this procedure. Additionally, the research suggests that effective communication and prior experiences, whether positive or negative, play pivotal roles in shaping women's knowledge and attitudes towards mammography. These findings align with the biopsychosocial perspective, which underscores the intricate interplay of biological, psychological, and social factors in individuals' lives. Mammography screening, as demonstrated in Paper I, operates as a standardized system aimed at addressing the diverse and individual needs of women. Various factors, such as individual characteristics, past experiences, cognitive factors related to behavior, emotional aspects, competing priorities, and the organizational aspects of screening, collectively influence women's participation in both positive and negative ways (Paper II). Promotional efforts are essential to motivate women to actively engage in their healthcare.

Bakgrund: Lungemboli är en av de vanligaste dödsorsakerna för gravida kvinnor och symtomen är ofta diffusa. Korrekt tillämpad bilddiagnostik är centralt vid lungemboliutredning för att undvika över- och underdiagnostisering, vilka båda kan leda till allvarliga konsekvenser. De vanligaste modaliteterna för att utreda lungemboli är datortomografisk lungangiografi (DTLA) och lungscintigrafi med planar eller tomografisk bildtagning, så kallad single photon emission tomography (SPECT). Idag saknas konsensus om vilken metod som är bäst lämpad för gravida kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra de diagnostiska metoderna DTLA, planar lungscintigrafi och SPECT, vid diagnostik av lungemboli hos gravida kvinnor.  Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Urvalet bestod av 20 vetenskapliga artiklar som valdes ut via databaserna PubMed och CINAHL för att kunna besvara syftet. Willmans protokoll för kvantitativa studier har använts vid granskning av de artiklar som samlades in till denna litteraturstudie.   Resultat: Lungscintigrafisk undersökning gav lägre stråldos till den gravida kvinnan jämfört med DTLA i samtliga av de granskade artiklarna. DTLA var den metod som gav lägre stråldos till fostret i första och andra trimestern, medan lungscintigrafi gav lägre stråldos i tredje trimestern. Det diagnostiska utfallet från DTLA, planar scintigrafi och SPECT var likvärdigt. Slutsats: Vid jämförelse av de diagnostiska metoderna var lungscintigrafi med SPECT den metod som gav lägst stråldos till gravida kvinnor och var därför att föredra framför DTLA. Fler studier behövs inom området för att kunna avgöra vilken bilddiagnostisk metod som bör användas då det finns fler aspekter att undersöka.

Kontrast och brus är avgörande bildkvalitetsegenskaper i en magnetkamerabild. Valet av spole i samband med en magnetkameraundersökning påverkar hur bildkvaliteten kommer att bli och är av betydelse för den efterföljande radiologiska granskningen.I detta arbete har jag utforskat hur valet av spole för en knäundersökning påverkar bildkvaliteten i termer av signal-till-brusförhållande (eng. signal-to-noise-ratio, SNR) och kontrast. Två olika typer av spolar, vilka båda kan användas kliniskt, utforskades på fantom (in vitro) och 10 friska frivilliga (in vivo). Samtliga undersökningar genomfördes på en 1.5 Tesla magnetkamera och med en bildtagningssekvens som används i kliniska undersökningar. Spolalternativen utgjordes av en dedicerad knäspole och en flexibel ytspole.Resultaten visade att den dedicerade knäspolen hade en signifikant bättre SNR jämfört med flexibla ytspolen (p<0.0001) men det fanns inte någon signifikant skillnad i kontrast.Slutsatsen av studien är att den dedicerade knäspolen är att föredra framför den flexibla knäspolen vid knäundersökningar. Om flexibel ytspole används i stället så kommer inte bildkontrasten att ändras.

Umeå University Hospital has acquired a new treatment planning system, RayStation, for radiotherapy. It has a different set of dose calculation algorithms that require new planning strategies for stereotactic lung cancer treatments. This \paper{} has two parts and the first investigates the Monte Carlo algorithm, recalculating doses for 21 historical treatments, and finds that it is slow but fast enough to be used and that it reports dose coverage that is usually lower than that of simpler algorithms, particularly for small tumours in low density lungs. The second part investigates the performance of four alternative planning methods: a straight forward PTV/ITV based method, a method using density override of the PTV, an ITV based semi-robust method and a fully robust method treating both setup margins and breathing motion robustly. The new methods are tested on 12 historical cases and are compared, using robust evaluation, to each other and the original plans. The first three are found to all be viable alternatives, while the fully robust method, while impressive, is found not to be a practical alternative at this time. / Norrlands Universitetssjukhus har skaffat ett nytt dosplaneringssystem, RayStation, till radioterapin. Det har en annan uppsättning dosberäkningsalgoritmer som kräver en ny planeringsstrategi för stereotaktisk lungcancerbehandling. Den här rapporten innehåller två delar och den första undersöker Monte Carlo-algoritmen genom att räkna om doserna för 21 tidigare behandlingar. Den visar sig vara långsam men snabb nog för att vara användbar och den rapporterar lägre dostäckning än enklare algoritmer, särskilt för små tumörer i lungor med låg densitet. Den andra delen undersöker fyra alternativa planeringsmetoder: en baserad på PTV och ITV utan krusiduller, en dito med s.k. override av PTVs densitet, en ITV-baserad med robust hantering av setup-marginaler och en helt robust metod med robust hantering av både marginaler och andningsrörelser. De nya metoderna testas på 12 tidigare behandlingar och jämförs, medelst robust utvärdering, med varandra och originalplanerna. De tre första visar sig alla vara goda alternativ medan den helt robusta, som visserligen är imponerande, inte är praktiskt användbar än.

Inledning: Rörelseartefakter är patientrelaterade artefakter som uppstår på grund av patientens medvetna eller omedvetna rörelser vid magnetresonansundersökningar och anses vara den vanligaste typen av artefakter som försvårar diagnostiken och påverkar därmed patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika åtgärder för att minimera risken för uppkomst av rörelseartefakter i magnetresonans-bilder. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och CINAHL ingick i analysen. Resultat: Resultatet visade att utökad muntlig information är ett effektivt och lättillgängligt alternativ som skulle kunna bidra till minskning av rörelseartefakter. Spasmolytiska och sederande läkemedel anses vara effektiva åtgärder. Dock krävs det enhetliga rutiner kring användandet av dessa läkemedel. Tekniska interventioner som taktila återkopplingar ses som en lovande metod med ett brett användningsområde då interventionen kan användas ihop med musik och/eller VR. Slutsats: Studien visade att utökad information samt medicinska interventioner ledde till minskning av rörelseartefakter i MR-bilder. Tekniska interventioner anses vara lovande metoder som skulle kunna minska risken för uppkomst av rörelseartefakter. Dock kan installation av dessa utrustningar vara svårgenomförd på grund av tekniska och ekonomiska skäl. En slutsats kunde dras att den ångest och oro som patienten upplever i samband med MR-undersökning anses vara en övergripande faktor för uppkomst av rörelseartefakter.