Lic.-avh. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2007. / Härtill 3 uppsatser. S. 45-53: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 9 uppsatser.

Bakgrund: Arbetet undersöker alternativa diagnostiseringsmetoder för lipödem – en kronisk sjukdom som drabbar fettvävnad. I nuläget är kunskapsbasen om sjukdomen bristande inom hälso- och sjukvården, och i Sverige finns varken behandlings- eller diagnoskriterier för lipödem. Syfte: Att skapa en förståelse för hur magnetisk resonanstomografi och ultraljud kan användas vid diagnostisering av lipödem. Metod: Detta är en litteraturstudie som granskar befintlig forskning om MR och ultraljud irelation till lipödem. Studien inkluderar sex vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och Scopus. Slutsats: MR och ultraljud kan användas för att hitta unika bildfynd som särskiljer patienter med lipödem från andra patientgrupper och friska kontrollpersoner. Fynden gäller bland annat fett- och vattendistribution, hudtjocklek, lymfkärl, lymfkörtlar och vätskeinfiltration. / Background: The report explores alternative diagnostic methods for lipedema – a chronic condition affecting the subcutaneous fat tissue. Currently, clinical knowledge about the condition is insufficient and in Sweden there are no diagnostic criteria for the disease. Objective: To better understand how magnetic resonance imaging and ultrasound can be utilized to diagnose lipedema. Method: A structured literature review was used to answer the research questions. A methodical search technique using the databases PubMed and Scopus yielded a total of six publications. Conclusions: MRI and ultrasound can be used to differentiate patients with lipedema from other groups of patients and healthy controls. Lipedema exhibits unique imagery regarding fat and water distribution, skin thickness, the lymphatic system and fluid infiltration. / <p>Examensarbete i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>

Bakgrund: Bilddiagnostik har en central roll i dagens hälso- och sjukvård. Samtidigt som efterfrågan på radiologiska undersökningar alltjämt ökar råder det brist på röntgensjuksköterskor i Sverige. Att jobba under minskad bemanning kan leda till stress och andra faktorer som kan påverka patientsäkerheten. Trots att detta problem finns över hela landet är kunskap kring sambandet mellan bristen på röntgensjuksköterskor och patientsäkerheten liten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer kopplat till bristen på röntgensjuksköterskor som kan påverka patientsäkerheten på röntgenavdelningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes, vilka har kvalitetgranskats och analyserats utifrån studiens syfte. Resultat: Tre huvudfaktorer identifierades; arbetsbelastning, arbetsmiljö och kompetens. Resultatet visar att dessa tre huvudfaktorer påverkas av bemanningen av röntgensjuksköterskor, vilka i sin tur påverkar patientsäkerheten. Slutsats: Bristen på legitimerad vårdpersonal kan äventyra patientsäkerheten på flera olika sätt. Vidare är det önskvärt med ytterligare forskning inom området riktat mot röntgensjuksköterskor som yrkesgrupp, vilket kan leda till en ökad kunskap inom ämnet.

Den senaste utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och djupinlärning (DL) har gjort bild- och funktionsmedicin till en högst trolig kandidat att tidigt anta tekniken. AI inom mammografiscreening syftar till hälsofrämjande effekter genom en förhoppning om säkrare bilddiagnostik. Röntgensjuksköterskans (RSS) arbete präglas av korrekt utförd bildtagning och ett aktivt aktualiserande av den egna yrkesrollen gällande såväl tekniska framsteg som förnyade arbetssätt. Litteraturstudien har upprättats i syfte att belysa potentiella effekter av AI på bilddiagnostik inom mammografiscreening. Genom manifest innehållsanalys av resultat erhållna ur ämnesrelevanta vetenskapliga studier publicerade i databaserna Cinahl och Medline under år 2019–2020 identifierades och beskrevs kategorier sammanställda av subkategorier med liknande innehåll. Effekter inom granskningsprocessen och diagnostisk säkerhet skildrar flera perspektiv gällande AI:s effekter på bilddiagnostik. Utöver en stundtals ökad förmåga till cancerdetektion vid AI-assistans har artificiell bildgranskning även visat sig kunna reducera arbetsbördan för radiologer i form av friskrivning av mammogram med låg sannolikhet för bröstcancer. Vid tillämpning av AI ses lovande effekter inom framförallt klassificering av bröstvävnad samt vid reducering av falska positiva svar. Forskningen förbehålls dock med kvarstående etiska dilemman och avsaknad av ett juridiskt ramverk, vilket lämnar utrymme för vidare studier. / Recent developments in artificial intelligence (AI) and deep learning (DL) have made diagnostic imaging a prime candidate to adopt the technology. AI in mammography screening aims at promoting health with hopes of higher diagnostic accuracy. The radiographers work is characterized by properly performed imaging and actively updating the profession regarding technical developments and renewed working methods. The aim of this systematic review was to illustrate feasible effects of AI on diagnostic imaging within mammography screening. Through manifest content analysis of results obtained from subject related scientific studies published 2019–2020 in the databases Cinahl and Medline the authors identified and described categories compiled by subcategories with similar contents. Effects within the image interpretation process and diagnostic accuracy describes several perspectives regarding the outputs of AI on diagnostic imaging. AI-systems have proven to be useful in both assisting with image interpretation and reducing the workload for radiologists by disclaiming mammograms with low probability of breast cancer. Most promising effects are seen in the classification of breast tissue and reduction of false positives, but research is challenged by ethical dilemmas and the need for a legal framework, which are areas suggested for future research.

Artificiell intelligens (AI) har de senaste åren gjort markanta framsteg. Det har öppnat uppför en marknad för AI inom sjukvården, där AI väntas växa betydligt inom de närmsta åren.Tidigare forskning visar att det inom sjukvård bedrivs mycket utveckling ochimplementationer för AI inom bilddiagnostik. Acceptansen av AI inom den svenskasjukvården har tidigare studerats för bland annat för sjuksköterskor. I takt med attutvecklingen går framåt är det av intresse att undersöka acceptansen hos läkare förbilddiagnostisk AI, eftersom läkare är den yrkesgrupp inom svensk sjukvård som tolkarbilddiagnostiska bilder och främst ställer diagnos. Syftet med studien är att skapa enförståelse kring vad som påverkar acceptansen hos läkare vid användning av bilddiagnostiskAI inom svensk sjukvård. En kvantitativ enkätundersökning skapad utifrån det teoretiskaramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) användes förundersökningen. Från resultatet fanns signifikanta positiva samband som påvisar attfördelarna för arbetsprestationen från användandet av bilddiagnostisk AI påverkadeacceptansen och avsikten att använda teknologin. Tekniskt och organisatoriskt stöd var ocksåen faktor som bekräftades påverka läkares användning och acceptans av bilddiagnostisk AI. / Significant progress has been made by Artificial Intelligence (AI) during recent years. It hasopened up a market for AI within healthcare and it is expected to grow considerably duringthe coming years. Previous research shows that a lot of development and implementations isbeing made for medical imaging within healthcare. The acceptance of AI within Swedishhealthcare has previously been studied for, among other things, nurses. Due to doctors beingthe main profession within Swedish healthcare to interpret medical imaging results and alsodiagnose, they are of primary interest to be examined. The purpose of the study is to create anunderstanding of what affects doctors’ acceptance of medical imaging AI within Swedishhealthcare. A quantitative survey was created based on the theoretical framework UnifiedTheory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). The results showed significantpositive conjunction that the benefits for work performance when using medical imaging AIinfluenced acceptance and the intention to use the technology. Technical and organizationalsupport was also a factor confirmed to influence doctors use and acceptance of imagediagnostic AI.

The pathological process behind abdominal aortic aneurysm (AAA) formation is poorly understood and difficult to study. The aim of the thesis was to study the pathophysiology of AAA formation with positron emission tomography (PET) technology, a molecular imaging technique, allowing in vivo studies of pathophysiological changes. In study I 18F-FDG, a glucose analogue, was tested. It had previously been reported as a useful tracer studying inflammation in AAAs. These studies included, however, foremost large, symptomatic, and inflammatory AAAs. In the present study on five small and seven large asymptomatic AAAs, no increase in 18F-FDG uptake could be revealed in vivo. In study II 11C-PK11195, a macrophage tracer, and 11C-D-deprenyl, an unspecific inflammatory tracer, previously never tested on asymptomatic AAAs, were tested in vivo on five and 10 AAA-patients respectively, without signs of increased levels of inflammatory activity in the aorta. In study III several tracers were screened in vitro through autoradiography on AAA tissue. [18F]fluciclatide, targeting the integrin αVβ3 receptor upregulated in angiogenesis, was the only tracer with an increased uptake. In study IV [18F]fluciclatide-autoradiography was performed on AAA tissue from five patients and non-aneurysmal aortic tissue obtained from five age and sex matched organ donors. The study showed a 56% increased specific uptake in AAA, although not significant (P=0.136). Immunohistochemical revealed inflammatory cell foci in close relation to the vessels. In conclusion, PET has potential to elucidate the pathophysiology of AAA formation. For the large group of small asymptomatic AAAs, 18F-FDG is not suitable, as the chronic inflammation in asymptomatic AAA is not sufficiently metabolically active. Furthermore, 11C-PK11195 and 11C-D-deprenyl were unable to show the chronic inflammation seen in asymptomatic AAA. The interesting finding with uptake of [18F]fluciclatide showed that angiogenesis may be imaged in large asymptomatic AAAs in vitro, through the integrin αVβ3 receptor. Thus, it is likely that future studies of the role of angiogenesis in AAA formation in vivo, in small AAAs, could use this target site. The development of an integrin αVβ3 receptor tracer, preferably with higher affinity, is in progress for further in vitro and in vivo studies.

Bakgrund: Konventionell röntgen, datortomografi (DT) och entrepreneurial operating system (EOS) är tre radiologiska undersökningsmetoder som kan användas för bilddiagnostik vid skolios av barn och ungdomar. Undersökningarna kan genomföras i en liggande eller stående positionering vid bedömning av ryggradens deformation. Dock avger dessa tre modaliteter joniserad strålning vid bildtagning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra konventionell röntgen, DT och EOS vid bilddiagnostik av skolios med fokus på barn och ungdomar. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med systematisk ansats. Studier söktes databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Två av tre studier påvisar att cobb-vinklen tenderar att minska från stående konventionella- och EOS-undersökningar till liggande DT-undersökningar. Vidare kan både DT och EOS generera 3D-rekonstruktioner för att underlätta bedömningen av deformationen. Den effektiva stråldosen går att reduceras för samtliga tre modaliteter men det finns en tendens att bildkvalitén försämras vid optimering. Slutsats: Konventionell röntgen, DT och EOS har för- och nackdelar avseende bilddiagnostik och stråldos. Samtliga tre modaliteter kan användas vid bedömning av ryggradens deformation och pre- och postoperativa bedömning, men det finns skillnader avseende stråldosen och bildkvalitén. Således krävs vidare forskning för att undersöka modaliteternas tillgänglighet och utifrån ett patientperspektiv. / Background: Conventional radiography, computed tomography (CT) and the entrepreneurial operating system (EOS) are three radiological examination methods that can be used for image diagnostics of scoliosis in children and adolescents. The examinations can be carried out in a lying or standing position when assessing the deformation of the spine. However, these three modalities emit ionizing radiation during imaging. Purpose: The purpose of this literature study was to compare conventional radiography, CT and EOS in imaging diagnostics of scoliosis with a focus on children and adolescents. Method: To answer the purpose, a systematic litteratur study was conducted. Literature were search for using the databases PubMed and Cinahl. Result: Two out of three studies showed that cobb-angle tends to decrsease from standning conventional and EOS examinations to lying CT examinations. Furthermore, both CT and EOS can generate 3D reconstuctions to facilitate the assessment of deformation. The effective radiation dose can be reduced for all three modalities, but there is a tendency for image quality to deteriorate during optimization. Conclusion: Conventional X-ray, CT and EOS have advantages and disadvantages in terms of imaging diagnosis and radiation dose. All three modalities can be applied for assessing spinal deformity and pre- and postoperative evaluations, but there are differences in image quality and radiation dose. Therefore, further research is required to investigate the accessibility of the modalities and their suitability from a patient perspective.

Introduktion Den artificiella intelligensens framsteg har kommit att spela stor roll vid användningen inom medicinsk bilddiagnostik. Frågor gällande bland annat tillämpning, diagnostik och behandling är ämnen som uppkommit vid diskussionen om den artificiella intelligensens användning inom radiografi. Syfte Syftet var att undersöka rådande kunskapsläge kring implementering av artificiell intelligens kopplat till röntgensjuksköterskans profession. Metod En allmän litteraturöversikt där nio granskade vetenskapliga artiklar valdes och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat Tre kategorier framträdde - bristande utbildning, oro för ny teknik och AI som diagnostisk framgång visade att röntgensjuksköterskans profession förändras när både utbildning och kompetens ständigt måste hållas uppdaterade för att möta det ökade patientflödet och den snabba teknikutvecklingen kopplat till AI. Slutsats De valda artiklarna visar att AI´s inverkan på röntgensjuksköterskans profession är mångfacetterad vilket kan ge ökad effektivitet men även ökade utmaningar och att detta i takt med den snabba utvecklingen ställer ökade krav på röntgensjuksköterskans kunskap och kompetensutveckling.