Yes / Heel pressure ulcers can cause pain, reduce mobility, lead to longer hospital stays and in severe cases can lead to sepsis, amputation, and death. Offloading boots are marketed as heel pressure ulcer prevention devices, working by removing pressure to the heel, yet there is little good quality evidence about their clinical effectiveness. Given that evidence is not guiding use of these devices, this study aims to explore, how, when, and why these devices are used in hospital settings. To explore how offloading devices are used to prevent heel pressure ulcers, for whom and in what circumstances. A realist evaluation was undertaken to explore the contexts, mechanisms, and outcomes that might influence how offloading devices are implemented and used in clinical practice for the prevention of heel pressure ulcers in hospitals. Eight Tissue Viability Nurse Specialists from across the UK (England, Wales, and Northern Ireland) were interviewed. Questions sought to elicit whether, and in what ways, initial theories about the use of heel pressure ulcers fitted with interviewee's experiences. Thirteen initial theories were refined into three programme theories about how offloading devices are used by nurses 'proactively' to prevent heel pressure ulcers, 'reactively' to treat and minimise deterioration of early-stage pressure ulcers, and patient factors that influence how these devices are used. Offloading devices were used in clinical practice by all the interviewees. It was viewed that they were not suitable to be used by every patient, at every point in their inpatient journey, nor was it financially viable. However, the interviewees thought that identifying suitable 'at risk' patient groups that can maintain use of the devices could lead to proactive and cost-effective use of the devices. This understanding of the contexts and mechanisms that influence the effective use of offloading devices has implications for clinical practice and design of clinical trials of offloading devices. How, for whom, and in what circumstances do offloading devices work to prevent heel pressure ulcers? Tissue viability nurses' perspectives. / CG conducted this review as part of her PhD at the University of Leeds which was funded by a Charitable Grant from https://leedscares.org/LeedsHospitalsCharity (https://www.leedshospitalscharity. org.uk/) and Smith and Nephew Foundation.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor som jobbar prehospitalt möter många patienter med många olika sjukdomar och livssituationer. En patientkategori som specialistsjuksköterskan träffar och vårdar är de patienter som är påverkade av droger eller alkohol, och denna grupp upplevs många gånger som svår att handlägga. Denna patientgrupp utsätts även för diskriminering av samhället och vården. Syfte: Syftet med studien var att inom den prehospitala sjukvården undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att vårda narkotikapåverkade patienter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med åtta specialistsjuksköterskor inom prehospital sjukvård. Intervjuerna genomfördes på ambulansstationer i Norrbotten samt Skåne län. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att känna känslor av utsatthet och otillräcklighet, att värdera kunskapsläget, att reflektera över tankar och risker, att bedöma och handlägga samt att finna hjälp i vårdandet. Majoriteten av deltagarna ansåg att ett ökat säkerhetstänkande var något av de viktigaste vid larm där narkotikapåverkan förekom. De ansåg att bristande kunskap och svårigheter att få tillräckligt med information gällande patienten, drogen och miljön starkt påverkade handläggningen av dessa patienter. Brist på resurser från samhällets andra aktörer skapade frustration. Slutsats: Det finns ett ökat behov av kunskap, utbildning och samverkan för att specialistsjuksköterskor ska kunna handlägga denna patientgrupp optimalt och minimera säkerhetsrisker.

Licentiatavhandlingens övergripande syfte var att studera konsekvenser av ökad akademisering och akademiskt lärande inom Svensk specialist-sjuksköterskeutbildning efter genomförande av ny utbildningsreform enligt Bologna. Bakgrund: Specialistsjuksköterskor förväntas i dagens hälso– och sjukvård att kunna bedriva en patientsäker och evidensbaserad vård, vilket kräver akademisk kompetens. Utbildningen till specialistsjuksköterska fördes i och med Bolognaprocessens införande i Sverige 2007 till avancerad utbildningsnivå. Både yrkesexamen och akademisk examen (magisterexamen) skulle inkluderas och integreras i samma utbildning. Detta medförde en förändring från en ämnesinriktad (samlingskodsinriktad) läroplan till en läroplan som syftar till att integrera ämnen (integrationskodsinriktad). Förutom ämnesintegrering skulle yrkesspecifika mål integreras med akademiska mål. Metod: Artikel I genomfördes i form av ett didaktiskt aktionsforskningsprojekt som pågick under 2½ år. En projektledningsgrupp (n=15-18) från fem lärosäten bildades. Denna grupp har aktivt deltagit i hela aktionsforskningsprocessen och vid projektmöten. Vid varje lärosäte utsågs en projektansvarig som ansvarade för den lokala aktionsforskningsprocessen. Dessa personer samlande in data i form av kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar, minnesanteckningar från lärarmöten och möten med vårdverksamheter samt minnesanteckningar från forskargruppensmöten. Analys har gjorts med hjälp av konstant komparativ analysmetod. I artikel II användes konstruktivistisk Grounded Theory för att samla in och analysera data. Datainsamlingen påbörjades utifrån specialistsjuksköterskestudenters svar på en enkäts öppna fråga (n=120) i samband med utbildningens avslutning 2009 och 2010. Enkätsvaren reste frågor om specialistsjuksköterskans akademiska lärande. För att inhämta en djupare förståelse genomfördes intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=12) som yrkesarbetat mellan 5 och 12 månader efter sin examen. Intervjuerna genomfördes från juni till oktober 2011. Avslutningsvis jämfördes svaren på den öppna enkätfrågan med analysen av intervjuerna. Resultat: Vid utbildningsreformens införande fanns pedagogiska motsättningar och didaktiska svårigheter som gav upphov till spänningsförhållanden mellan vårdutveckling, forskning, yrkesspecifika mål och akademiska mål. Spänningsförhållanden framkom också när specialistsjuksköterskorna inte erfor att deras akademiska kompetens tillvaratogs och värderades i vårdverksamheten. När stöd inte fanns för akademiskt lärande uppkom villrådighet och specialistsjuksköterskorna blev ambivalenta över om akademiskt lärande var meningsfullt. För att främja meningsfullt akademiskt lärande framhåller deltagarna betydelsen av samverkan och gemensamma arenor mellan lärosäten och vårdverksamhet där nyttoaspekten med akademiskt lärande tydliggörs. De spänningsförhållanden som framkommer var av både positiv och negativ karaktär.

Psykisk ohälsa ökar bland unga vuxna och därtill behovet av att olika aktörer samverkar. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med barn- och ungdomar som har psykisk ohälsa. Ungdomar som är i behov av fortsatt psykiatrisk vård överlämnas till vuxenpsykiatrin efter 18års ålder. Överlämningen från barn- och ungdomspsykiatrin tenderar att bli särskilt svår för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om överlämning från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Totalt intervjuades åtta sjuksköterskor yrkesverksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin. Intervjuerna analyserades med konventionell innehållsanalys och manifest ansats. Resultat: Tre kategorier som svarade på syftet identifierades, nämligen oklara direktiv, vuxen på en dag och en god process. Slutsats: Bristande överlämning var en återkommande uppfattning bland sjuksköterskorna men också en oro över att ungdomarna inte var redo för överlämningen vid 18års ålder. Ökat samarbete från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin var önskvärt av samtliga sjuksköterskor för att säkerställa patientsäkerheten. / Mental illness is increasing among young adults and the need for different actors working together. Child and adolescent psychiatry work with children and adolescents who have mental illness. Young people who need continued psychiatric care are transmitted to adult psychiatry after 18 years of age. The transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry tends to be particularly difficult for adolescents with neuropsychiatric disabilities. Aim: The aim was to examine nurse’s perceptions of the transition from child- and adolescent psychiatry to general adult psychiatry. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted. In total, eight nurses working in child and adolescent psychiatry or adult psychiatry were interviewed. The interviews were inductively analysed with conventional content analysis and a manifest approach. Result: Three categories that responded to the aim were identified; unclear directives, adult in one day and a good process. Conclusion: Deficient transition was a recurring opinion among nurses, but also a concern that young people were not ready for transition at the age of 18. Increased collaboration from child- and adolescent psychiatry to adult psychiatry was desired by all nurses in order to ensure patient safety

Akutmottagningen spelar en central roll inom vården och samverkar med flera aktörer. På en akutmottagning arbetar olika professioner med patienter drabbade av akut sjukdom eller skada. Arbetet på akutmottagning sker ofta i team, och en specialistsjuksköterska inom akutsjukvård skall verka för god samverkan i team och främja en säker vård. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete på akutmottagning.  Litteraturöversikt användes som metod och 15 artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innehåller tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna belyser teamarbetes komponenter, teamarbetes konsekvenser och faktorer som påverkarteamarbetet. Slutsatsen är att ledarskap, kommunikation och tydliga roller är viktiga komponenter inom teamarbete enligt sjuksköterskor. Bra teamarbete ger ett effektivt arbetssätt men påverkas av arbetsbelastningen. Teamarbete är av stor vikt för akutsjukvård då detta påverkar patientsäkerheten och arbetstillfredsställelsen hos medarbetare. Teamarbete kommer dock inte av sig själv utan behövs övas på. / The emergency department plays a central role in healthcare and collaborates with several actors. In an emergency department, various professions work with patients affected by acute illness or injury. The work in the emergency department often takes place in teams, and a specialist nurse in emergency care must work for good collaboration in teams and promote safe care. The purpose was to shed light on nurses' experiences and experiences of teamwork in the emergency department. Literature review was used as a method and 15 articles were analyzed using qualitative content analysis. The results state contains three categories and ten subcategories. The categories that emerged were teamwork components, teamwork consequences and factors that influenced teamwork. The conclusion is that leadership, communication and clear roles are important components in teamwork according to nurses. Good teamwork provides an efficient way of working but is affected by the workload. Teamwork is of great importance for emergency care as this affects patient safety and job satisfaction among employees. However, teamwork does not come by itself but needs to be practiced.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

This thesis deals with the knowledge of processes and practical skills of cardiopulmonary resuscitation among nurses working in the field of anesthesia and intensive medicine. The theoretical part of this paper defines the notion of cardiopulmonary resuscitation, deals with its history, changing definitions, and the latest recommendations. It also describes and specifies terms such as competence, knowledge of the processes and the role of the nurse in the system. The empirical part, using a questionnaire survey, assesses orientation of nurses and nurses specialists in the latest recommendations in cardiopulmonary resuscitation and the related knowledge and competences in the use of resuscitation itself. The questionnaire survey was answered by 152 respondents from 3 large hospitals in Prague. There were also the results of its investigation, compared with the results of research conducted by Václav Kukol in 2010 - 2011 as part of their thesis. In the final discussion paper evaluates the confirmation of the hypotheses. Then attach the recommendations for practice.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

This diploma thesis investigates the issue of urostomy aids from the perspective of the patients with a urostomy and stoma nurse specialists. A urostomy is a surgical procedure which diverts the normal flow of urine from the kidneys and ureters into a specially created stoma. It is one of the techniques of solving urine derivation after the surgical removal of the bladder. The most common indications for this surgery is indisputably a malignant tumour of the urinary bladder. Creating a urostomy is the fundamental turning point and change in the patient´s life. The patient has to learn how to live with a urostomy not only from a physical point of view, but also from the perspective of its great psychological response significance. The right choice and correct use of urostomy aids is crucial for the patients with a urostomy and significantly affects quality of their life. Given these circumstances, the patient with a urostomy should be provided with wide range of urostomy aids. The thesis is divided into the theoretical and empirical part. The theoretical part is described in seven chapters. The empirical part of the thesis includes qualitative research. Data were collected from semi-structured interviews with the patients with a urostomy and stoma nurse specialists. For each group of respondents, several categories and subcategories were formed. These were further described in detail. The collected data were presented in diagrams. Three objectives were defined in the thesis. The first objective examined the level of patient´s knowledge of urostomy aids. The second objective investigated the patient´s possibilities concerning the use of urostomy aids. Based on the initial results of the research, the third objective focused on development of an educational plan specializing in urostomy aids and its verification in practice. This plan will be dedicated to the urostomy nurse specialists when working with the patients. Following these objectives, four research questions were formed. Research question no. 1: What is the level of patient´s knowledge of urostomy aids? Research question no. 2: What are the possibilities of the use of urostomy aids by the patients with a urostomy? Research question no. 3: What is the level of nurse´s knowledge of urostomy aids? Research question no. 4: How the urostomy nurse specialists educate the patients with a urostomy? The results of the qualitative survey demonstrate that the level of patient´s knowledge of urostomy aids is insufficient, despite the contrary opinion provided by the stoma care nurses. Lack of their knowledge is however not related to their contact with the stoma nurse specialist. The results did not confirm that the patients with a urostomy frequenting stoma nurse specialists for regular checks would be better informed than those who do not follow the regular checks. Furthermore, the survey reveals that possibilities of the use of urostomy aids by the patients are very limited. Stoma nurse specialists do not introduce urostomy aids supplied by all companies on our market to the patients and thus they do not provide an option for individual choice of these aids. This situation occurs despite the fact that stoma nurse specialists demonstrated a very good knowledge of urostomy aids. The results of this investigation also confirm that the education carried out by stoma nurse specialists is acceptable and understandable for the patients with a urostomy. The proof is demonstrated by their satisfaction with this education. The outcome of this thesis focuses on the educational plan designated for stoma nurse specialists caring for the patients with a urostomy. The given educational plan was developed based on the results of the research and is particularly focused on the presentation of all available urostomy aids within the postoperative education.

Qualified nurses cannot perform tasks and procedures with confidence due to ineffective mentoring by a clinical nurse during training. Effective mentoring by the clinical nurse, with an additional accredited qualification in his/her field should assist in the development and confidence of the student nurse. The purpose of this study was to explore the learner’s experience of mentoring and facilitation by the clinical nurse, challenges and their view of the clinical nurse, and if this could be a predictive factor to their level of an independent nurse practitioner at the end of training. A non-experimental, descriptive qualitative design was used to identify the experience of the students and newly qualified nurses regarding the amount and quality of facilitation given by the clinical nurse in practice. The research population consisted of all categories of student nurses currently in training as well as qualified nurses within the past year from different facilities. An online semi-structured questionnaire survey was distributed among 45 participants and feedback received by 32 anonymous participants in the public and private sector. The findings of the study indicated that not all newly qualified nurses are able to practice as independent nurses, there’s a lack in mentoring and facilitation by clinical nurses during training and that a clinical nurse should have an additional qualification to better the learner experience. / Health Studies / M.A. (Nursing science)