No description available.

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania. Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania. Intervjuerna transkriberade s och analyserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Sjuksköterskans uppfattning av vårdandet och Utmaningar som sjuksköterskan möter i den palliativa vården. I dessa redovisas bland annat; betydelsen av relationer i vården, patientens behov, sjuksköterskans beskrivning av brister och hur tro kan påverka vården samt krav som ställs i mötet med patienter och närstående. Diskussion: Sjuksköterskornas reflektioner på relation och kommunikation di skuteras, tillsammans med synen på god relation och god vård. Sjuksköterskans invändningar på de anhöriga i vården kontra hur deras egen tro påverkar vården, samt reflektioner kring fokuseringen på fysiska symtom i relation till övriga behov gjordes. Studiens utförande diskuterades också. / Background: In Africa, the need for palliative care is high after the prevalence of HIV, cancer and other diseases. The aim of palliative care is to improve quality of life for patients and families, to relieve suffering and to treat pain. World Health Organizati on launched a project to develop palliative care in Africa, a project that wishes to d evelop the perception ofpalliative care, to integrate in treatmentprograms and improve access to medicine and education. The nurse is playing a major part in palliative care therefor their relationship becomes important for the patient. For the nurse the meeting with the palliative patient could be both painful and stressful, and create strong emotions. Purpose: To describe nurses experiences of palliative care in Tanzania. Method: An empirical study and datacollection in the form of semi-structured interviewswere conducted with eight nurses in Tanzania. The interviews were transcribed and then analyzed according to qualitative content analysis. Resultat: The results are presented in two main categories: Nurses perception of caring and Challenges that the nurse is facing in palliative care. These are, among others; the importance of relations, patient needs, nurse description of shortcomings in palliative care and how faith can affect the care, and also demands that is expected in contact with patients a nd relatives. Discussion: In the discussion nurses reflect on relations and communication together with their vision on good care. Nurses thoughts about the relatives and how their own beliefs affect the care, and reflections about focus on physical symto ms in relations to other needs were discussed. The study design was also discussed.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

Bakgrund: PDMS, Patient Data Management System, är ett kliniskt informationssystem som är speciellt utvecklat för intensivvård som genererar stora mängder patientdata. Systemet samlar automatiskt in patientdata från övervakning och medicinskteknisk apparatur och presenterar informationen på ett överskådligt sätt. Tidigare forskning belyser framförallt användbarheten, den minskade dokumentationstiden samt fördelar med läkemedelshanteringen men visar motsägelsefulla resultat vad gäller vad den frigjorda tiden används till. Syfte: att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att använda PDMS i vårdarbetet. Metod: kvalitativ intervjustudie med intensivvårdssjuksköterskor som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: i resultatet framträder fem kategorier; patientnära vårdande, evidensbaserad vård, olika former av kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Dessa kategorier återger intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta med PDMS och resultatet visar tydligt att PDMS ökar patientsäkerheten på flera sätt. Konklusion: Ökad vårdkvalitet, minskad dokumentationstid, mer lättförståeligt kontinuerligt lärande för personalen, möjlighet till uppföljning och forskning samt säkrare läkemedelshantering anses vara de största vinsterna med PDMS. Sammantaget bidrar samtliga faktorer till en ökad patientsäkerhet. / Background: PDMS, Patient Data Management System, is a clinical information system specially developed for intensive care which generates a large amount of patient data. The system automatically collects patient data from monitoring and medical equipment and presents the information in a clear overall view. Previous research highlights especially usability of the system, reduced time spent on documentation and benefits with handling medications but shows contradictory results in terms of what the released time is used for. Aim: to highlight intensive care nurses experiences of using PDMS in nursing. Method: qualitative interview-study with intensive care nurses which was analyzed with qualitative content analysis. Results: five categories came forward in the result; close-to-patient care, evidece-based care, different forms of quality developement, safe care and informatics. These categories reflects the experiences of working with PDMS among intensive care nurses and the results clearly demonstrate that PDMS increases patient safety for several reasons. Conclusion: increased quality of care, reduced documentation time, more easy-to-understand continuous learning for the staff, opportunity to follow-up and posibility for reasearch and safer handling with medications are considered the biggest gains with PDMS. Overall, all factors contribute to increased patient safety.

Bakgrund: Besöksantalet på akutmottagningar i Sverige har senaste åren ökat och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande. Stort patientantal, för få vårdplatser och långa väntetider leder till stress hos sjuksköterskor och att patientsäkerheten minskar. Sjuksköterskor på akutmottagningar upplever att de är överansträngda och att de ej klarar av att ge den vård de önskar.   Syfte: Belysa hur sjuksköterskor upplever att patienter påverkas av arbetsmiljön på en akutmottagning.   Metod: En kvalitativ studie med 12 sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema “Arbetsmiljön skapar brister i vården” med två kategorier “Risk för skada hos patienten” och “Negativ upplevelse för patienten”. När arbetsbelastningen är hög blir det brister i omvårdnad, kommunikation och triagering. Resurserna räcker inte till och patienterna får vänta på läkemedel. Patienterna känner sig inte sedda och upplevs vara till besvär. Integriteten blir bristande när arbetsbelastningen är hög och patienterna upplevs få utstå stress och oro av miljön.   Slutsats: Det finns risker för patienterna som söker hjälp på akutmottagningar. Sjuksköterskorna är stressade, glömmer och ger bristfällig vård och behandling. Arbetsmiljön behöver förbättras för att sjuksköterskorna ska ha möjlighet att ge den vård de vill samt den vård som patienterna förtjänar. Riskerna för patienterna är belysta från sjuksköterskornas perspektiv och fortsatt forskning behöver utgå från patienters egna upplevelser. Fortsatt forskning behövs kring rutiner för hur omvårdnaden kan förbättras på akutmottagningar. / Background: The number of visits to emergency departments in Sweden has increased in recent years and high workloads are common. Large patient numbers, lack of care places and long waiting periods lead to stress in nurses and patient safety decreases. Nurses in emergency department feel that they are overworked and unable to provide the care they wish. Objective:  The aim of this study is to clarify nurses’ experiences of how patients are affected by the working environment in an emergency department. Method: A qualitative study of 12 nurses working at an emergency department was interviewed through semi-structured interviews. The analysis has been conducted through a qualitative latent content analysis.   Result: The result is based on a theme "The working environment creates shortages in care" with two categories; "Risk of injury to the patient" and "Negative experience for the patient". When the workload is high, the nursing, communication and triage is lacking. Resources are not enough and patients can wait for medicines. Patients feels unseen and experience they are in the way. The result shows that integrity becomes insufficient when the workload is high and the nurses experience that patients feels stressed and anxious because of the environment.   Conclusion: There are risks for the patients seeking medical care at the emergency department. Nurses are stressed, forgets and provides insufficient care and treatment. The working environment needs to be better for the nurses in order to provide the care they want as well as the care that patients deserve. The risks to the patients are highlighted from the nurse's perspective and continued research needs to be based on the patient's own experiences. Continued research is needed on routines for improving nursing care at emergency departments.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Background: Violence in a close relationship refers to various acts that can be repeated and systematic, it occurs through physical, mental, financial, sexual violence and abuse. the suffering. Communication is the basis for all meetings, this means listening, understanding and getting closer and being able to receive the affected woman's report of violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who are exposed to violence in close relationships.  Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of and attitudes towards meeting women who have been subjected to violence in a close relationship.  Method: Literature review performed through 10 selected qualitative scientific studies. The studies were analyzed according to Friberg's method. Scientific articles were retrieved from two database Cinahl Complete and Pubmed.  Conclusion: The results of this literature review have been themed on the basis of four themes; (1) exposure to violence eats away at the nurse's strengths, (2) finding the balance between personal values and the nurse's professional role, (3) feeling understanding and hesitation in meeting women who have been subjected to violence & (4) lack of support and room for maneuver in the organization  Results: nurses described that it was difficult to meet abused women. Nurses described that it was not obvious how they would act in that situation. This was because the nurses did not understand the situation correctly, they had prejudices, fears or defense mechanisms. A conflict between themselves and their role, organizational constraints or uncontrolled stress made it difficult to work.

Bakgrund: En procent av Sveriges befolkning har någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården för dessa patienter har förbättrats med ökad medellivslängd vilket medför ett ökat behov av vård. Tidigare forskning visar att såväl patienter som anhöriga upplever brister och missförstånd i vården. Sjuksköterskor får under utbildningen grundläggande kunskap av att vårda patienter oavsett sjukdom och ålder men lite undervisning ges om patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Två teman med tillhörande fem subteman: personliga förutsättningar med subtemana behovet av att utbildas, att besitta erfarenhet och att lära känna patienter samt temat organisationens förutsättningar med subtemana inverkande personalresurser och samverkan i team. Slutsats: Påvisade förutsättningar inverkade både hindrande och främjande för sjuksköterskor i vården av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet indikerar därtill ett ökat behov av kunskap om att vårda patienter med intellektuell funktionsnedsättning under sjuksköterskeutbildningen vilket anses skulle bidra till en förbättrad vård för dessa patienter.

Bakgrund Förekomsten av diabetes typ-2 har ökat dramatiskt och cirka en halv miljard människor världen över har diabetes. Prediabetes är en av de riskfaktorer som ökar risken för att utveckla diabetes typ-2. Många studier har visat att livsstilsförändringar kan minska risken eller fördröja uppkomsten av diabetes typ-2. Syfte: Diabetessköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med metoder och insatser inom primärvården för att förhindra utveckling av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade att screening och remittering till diabetessjuksköterskor för samtal med levnadsvanor och uppföljningar användes. Fem kategorier identifierades utifrån deras erfarenheter av förebyggande arbete: 1-upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete. 2-Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete. 3-Rådgivning och stöd nämndes som mycket viktig del i deras patientarbete med livsstilsförändringar.4-Att ha verktyg underlättar preventionsarbete. 5-Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter i patientkommunikation- och information Slutsatser: Studien visade diabetessjuksköterskor hade olika erfarenheter avseende preventionsarbete utifrån de organisatoriska förutsättningar och förhållande de hade samt hur deras patientklienter såg ut vilket skulle kunna påverka deras preventionsarebete. Resursbrist och avsaknad av rutiner försvårade deras arbete. Därför är det viktigt att diabetessköterskor arbetsförhållande förbättras. Även utbildningar om befintliga rekommendationer eller riktlinjer avseende hälsofrämjande åtgärder är nödvändiga. / <p>Betyg i Ladok  210625.</p>

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ta hänsyn till patientens fysiska, psykologiska behov och att lindra lidandet Tidigare forskning förklarar att det är viktigt att se till att patienters behov blir tillfredsställda genom att ge trygghet, symtomlindring och säker vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter som vårdas palliativt. Metod: En allmän Litteraturöversikt Resultat: Det identifierades tre teman i analysen, Brist på kunskap hos sjuksköterskor, Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård och Sjuksköterskor relation till patienter. Det framgick det att sjuksköterskor som hade brist på kunskap och kompetens upplevde otrygghet i sitt vårdande medans sjuksköterskor som hade goda kompetenser inom vårdandet upplevde trygghet i sitt vårdande och kunde leverera en god vård. Sjuksköterskor upplevde också att det är viktigt att de skapar en god relation till patienter för att kunna ge en hög kvalité av vård. Slutsats: Sjuksköterskor som hade brist på kunskap ska bli fortbildade för att kunna ge en säker och tryggvård till patienter med svåra sjukdomar och även bli tryggare i sin roll. Sjuksköterskor ska lägga mer tid på att skapa en god relation till patienter för att kunna tillfredsställa deras behov. / Background: Palliative care means taking into account the patient's physical and psychological needs and alleviating suffering Previous research explains that it is important to ensure that patients' needs are met by providing security, symptom relief and safe care. Purpose: The purpose is to describe the nurse's experience of caring for patients who receive palliative care. Method: A general literature review Results: Three themes were identified in the analysis, Lack of knowledge among nurses, Nurses' competence in palliative care and Nurses' relationship to patients. The results showed that nurses who had a lack of knowledge and competence experienced insecurity in their care, while nurses who had good competence in care experienced security in their care and were able to deliver good care. Nurses also felt that it is important that they create a good relationship with patients in order to provide a high quality of care. Conclusion: Nurses who had a lack of knowledge must be further trained to be able to provide safe and secure care to patients with severe illnesses and also become more confident in their role. Nurses must spend more time creating a good relationship with patients in order to satisfy their needs.