Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

Bakgrund: Internationellt humanitärt arbete är ett område där sjuksköterskor är aktiva. Att delta i internationella humanitära insatser innebär emellertid att arbeta i miljöer annorlunda från de normala med andra förutsättningar. Miljön där sjuksköterskan arbetar påverkar också omvårdnaden och det ingår tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön där arbetet äger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitära insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berättelser. Metod: Kvalitativ textanalys, enligt Holme och Solvang, av 18 narrativa artiklar skrivna av sjuksköterskor, eller i enstaka fall intervjuer med sjuksköterskor, som deltagit i internationella humanitära insatser. Resultat: Genom analys av de narrativa artiklarna framkom fyra huvudteman: Bristande resurser, Utsatthet, Emotionella möten, samt Coping. I temat Bristande resurser beskrivs miljön. Miljön präglades av resurssvaghet, något som påverkade sjuksköterskornas arbete. Utsatthet skildrar hur sjuksköterskorna utsattes för risker och faror under uppdragen. Under temat Emotionella möten återfinns sjuksköterskornas beskrivningar av betydelsefulla möten med lokalbefolkningen. Coping berör sjuksköterskornas beskrivningar av strategier för att hantera svårigheter, teamets betydelse samt hur uppdragen upplevdes som givande. Slutsats: Resursbristen i arbetet upplevdes som svår. Arbetet i de internationella uppdragen hade stora variationer. Kreativitet, flexibilitet och förståelse var viktiga för att hantera svårigheter i arbetet under uppdragen. Genom att sätta in resultatet av studien i en klassificeringsmodell av omvårdnadsvetenskapens områden kan internationellt humanitärt arbete konceptualiseras utifrån ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv. Klinisk betydelse: Resultatet från denna studie kan användas för att förbättra utbildningen för sjuksköterskor i internationella humanitära insatser. / Background: International humanitarian aid work is a field where nurses are active. Yet, to participate in international humanitarian action is to work in an environment different from what is normal with unlike circumstances. The environment where nurses work also has an effect on the nursing care and it is a part of the nurses’ professional knowledge to have insight of the environment in which the work takes place. Earlier research suggests that nurses feel inadequately prepared for the work in this context. Aim: The aim of the study was to explore in which way nurses’ experiences of the environment in international humanitarian aid work and how experiences of the work in such environment, are expressed in their own narrated texts. Methodology: Qualitative textual analysis, according to the way of Holme and Solvang, of 18 narrated articles written by nurses, or in a few cases interviews with nurses, whom have all participated in international humanitarian aid work. Result: Four main themes emerged from the analysis of the material: Lack of resources, Vulnerability, Emotional meetings, and Coping. The theme Lack of resources describes the environment. The environment was characterized by resource weakness, which affected the nurses' work. Exposure depicts how nurses were exposed to hazards and dangers during the missions. In the theme Emotional meeting the nurses descriptions of meaningful encounters with the locals is to be found. Coping relates to the nurses descriptions of strategies to address difficulties, the importance of the team and how the missions were experienced as meaningful. Conclusions: Lack of resources was perceived as difficult. The work of the international commissions had wide variations. Creativity, flexibility and understanding were important to address difficulties during the missions. By inserting the results of the study in a classification model of nursing science areas, international humanitarian aid work can be conceptualized from a nursing science perspective. Clinical impact: The results of this study can be used to improve education for nurses in international humanitarian aid work.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom som förekommer i alla åldrar och ökar hos den äldre befolkningen. Behandlingen och omhändertagandet av personer med hjärtsvikt har under de senaste decennierna strukturerats och förbättrats. Trots detta är hjärtsvikt associerat med ökat behov av sjukhusvård och höga sjukhuskostnader. Många personer med hjärtsvikt i Sverige är underbehandlade och når inte upp till den rekommenderade basbehandlingen. Det finns få hjärtsviktsmottagningar i primärvården, vilket är oroväckande. För att nå en effektiv behandling krävs patientens delaktighet, följsamhet och kunskap vilket möjliggörs med hjärtsviktsköterskans stödjande insatser. Samtidigt finns det lagar som förespråkar exempelvis patientens delaktighet, självbestämmande, tillgänglighet men även samverkan mellan olika aktörer, vilka är viktiga delar för ett strukturerat omhändertagande inom hjärtsviktsvården. Vidare visar forskning att personcentrerad vård främjar patientens delaktighet i sin vård och behandling samt minskar behovet av sjukhusinläggning och därmed sjukhuskostnader. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat med personer med hjärtsvikt i primärvården. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Sju sjuksköterskor som arbetade i hjärtsviktsmottagning i primärvården rekryterades i denna studie. Sjuksköterskorna intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och med en induktiv ansats. I resultatet identifierades sjuksköterskornas erfarenheter i fyra kategorier. Den första kategorin: ”Aspekter i mötet med patienten”, den andra kategorin: ” Patientens delaktighet”, den tredje kategorin: ” Personcentrerad vård som teamarbete” och den fjärde kategorin: ”Journalföringens betydelse för personcentrerad vård”. Först och främst var det viktigt att skapa en förtroenderelation med patienten i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna utgick från patientens berättelse för att identifiera patientens behov och resurser. Det var också viktigt att ha tillräckligt med tid avsatt till varje patient. Sjuksköterskorna betraktade patienten och dess anhöriga som partner i vården och tillsammans kom de överens om en gemensam vårdplan. För att öka patientens delaktighet i sin egenvård gav sjuksköterskorna egenvårdsinformation för att öka tryggheten och förbättra livskvaliteten. Sjuksköterskorna hade även nära samarbete med multidisciplinärt team för att tillgodose patientens komplexa behov. Det fanns dock olika journalsystem i primärvården och i hemsjukvården, vilket kunde försvåra kontinuiteten i vården. Slutsatsen blev att sjuksköterskorna ansåg sig arbeta på ett personcentrerat förhållningssätt vilket också belystes i denna studie. Detta tyder på att vården är på väg mot personcentrerad vård. Sjuksköterskorna främjade patientens delaktighet och arbetade i multidisciplinära team i syftet att tillgodose patientens komplexa behov och öka patientens trygghet, förbättra livskvalitet samt förebygga onödiga sjukhusinläggningar. / Heart failure is a complex syndrome that occurs in all ages and mostly increase in elderly population. The treatment and disposal of people with heart failure has been structured and improved in recent decades. Despite this, heart failure is associated with an increased need for hospital care and high hospital costs. Many people with heart failure in Sweden are under-treated and do not reach the recommended basic treatment. It is worrying that there are few heart failure office visits in primary care. In order to achieve effective treatment, the patient's involvement, compliance and knowledge are required, making it possible to support the heartfactor's supportive efforts. At the same time there are laws that advocate, for example, patient participation, self-determination, accessibility, but also interaction between different actors, which are important elements for structured care in heart failure. Furthermore, research shows that person-centered care promotes patient involvement in their care and treatment as well as reducing the need for hospitalization and thus hospital costs. The aim of this study was to illuminate nurses' experiences working person-centered with heart failure in primary care. The method used was qualitative and the design was an interview study. Seven nurses who worked in nurse-led heart failure clinics in primary care participated in the study. Nurses were interviewed, using a semi-structured interview guide. The interviews were analyzed by manifest content analysis and with an inductive approach. The nurses’ experiences were identified in four categories. The latter are respectively the following:” Aspects of the meeting with the patient", "Patient Participation", " Person-centred care as teamwork" and finally " " Importance of documentation in person-centred care". To start with, it was important to establish a relationship of trust in nursing work. Nurses went from the patient's story to identify the patient's needs and resources. Moreover, it was important to have enough time allocated for each patient. They considered the patient and his relative as a partner in the care and agreed on a joint care plan. In order to increase patient involvement in self-care, nurses provided self-care information to enhance safety and improve quality of life. Nurses worked closely with multidisciplinary teams to meet the patient's complex needs. However, there were different journal system in primary care and home healthcare, which could complicate continuity care process. The conclusion was that nurses consider utilizing a person-centered working care method; which was also illuminated in this study. This indicates that healthcare is heading towards person-centered care. Nurses promoted patient involvement and worked in multidisciplinary teams in order to meet the patient's complex needs, increase patient safety, improve quality of life and prevent unnecessary hospitalization.

Ambulanssjukvården har utvecklats från att tidigare varit en transportorganisation till att vara en enhet som utför specialiserad sjukvård. Vid ett hjärtstopp där patienten behöver snabb access av läkemedel är det idag vanligast att applicera en intravenös infart. För nästan 100 år sedan började den intraosseösa infarten att användas. Vid intraosseös access ges möjlighet att direkt in i benmärgskanalen tillföra läkemedel eller vätska. Det har visat sig i olika studier att intraosseös infart är både säkert och effektivt. I akuta situationer där det misslyckats med intravenös infart kan den intraosseösa infarten utgöra skillnaden mellan liv och död. Efter att användandet minskat har den nu åter börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att applicera intraosseös infart. Metoden var kvalitativ med intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård. Materialet spelades in och transkriberades för att sedan avidentifieras genom att namnet istället fick en siffra. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i följande kategorier: kunskapsnivå, medicinteknisk kompetens, prehospitala miljön, stöd av kollegor och erfarenhet. Dessa kategorier baseras på sex underkategorier: utbildning, praktiska färdigheter, osäkerhet, trygghet i arbetsmiljön, trygghet och tidigare erfarenhet. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna upplevde blandade känslor och tankar om upplevelsen av att applicera intraosseös infart. Det framkom att med erfarenhet kommer trygghet i handhavandet av intraosseös infart. Det framkom under intervjuerna även känslan av osäkerhet och betydelsen av att ha en mer erfaren kollega att ta hjälp av. Vissa ambulanssjuksköterskor upplevde ett behov av mer utbildning. Slutsatsen av denna studie är att de flesta ambulanssjuksköterskor inte upplevde applicering av intraosseös infart som något svårt. Det var några ambulanssjuksköterskor som upplevde osäkerhet och brist på kontinuerlig utbildning och därför ansåg att utbildningen i hantering av intraosseös infart skulle uppdateras kontinuerligt. Arbetsgivaren bör överväga att ha kontinuerliga och för arbetet väsentliga utbildningar vad gäller applicering av intraosseös infart. Huvudmannen skulle också återkommande kunna följa upp ambulanssjuksköterskornas kompetens i detta sällan förekommande moment, som kan vara livsavgörande för patienten.

Bakgrund: I Sverige är barnmisshandel olagligt, ändå förekommer det och skapar förödande konsekvenser för barnen. Sjuksköterskor har en skyldighet att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Trots detta är anmälningsbenägenheten låg. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och hantera situationer där ett barn misstänks bli utsatt för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I studien framkommer det fyra huvudkategorier som besvarar syftet. Svårt att bemöta föräldrarna, Svårigheter i att anmäla, Osäkerhet i identifiering, bedömning och definition samt Behov av stöd. Huvudfynden som framförs är en upplevd känslomässig påfrestning vilket försvårar arbetet runt fallet och att vara professionell. Även en osäkerhet och okunskap kring hur patientfallen ska hanteras. Slutsats: Den gemensamma upplevelsen var osäkerhet som är ett återkommande begrepp i sjuksköterskans upplevelser. Osäkerheten fanns både i att definiera, identifiera, bedöma samt anmäla. Det framkommer ett behov av bättre stöd från kollegor och tydligare riktlinjer för att stärka sjuksköterskan i att hantera situationen. / Background: In Sweden, child abuse is illegal, yet it still occurs and creates devastating consequences for children. Despite nurse’s obligation to report suspected child abuse, there is a low tendency to report. Aim: To shed light on the nurses’experience of responding to and handling situations where a child is suspected of being exposed to violence in close relationships. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Results: In the study, four main categories emerged. Difficult to meet the parents, Difficulties in reporting, Uncertainty in identification, assessment and definition and A need for support. The main findings that are presented are a perceived emotional strain which makes it more difficult to be professional in the situation. Also an uncertainty and ignorance about how patient cases should be handled. Conclusion: The common experience was uncertainty, which is a recurring concept in the nurses’ experiences. The uncertainty existed in defining, identifying, assessing and reporting. There is a need for a better support system including support from colleagues and clearer guidelines that focus on strengthening the nurse’s ability to handle situations of abuse

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

Bakgrund Varje år insjuknar 25 000-30 000 personer i Sverige med stroke. Stroke är ett samlingsbegrepp för hjärninfarkt och hjärnblödning som leder till syrebrist eller direkt skada i hjärnan. Hjärnskadorna kan leda till bestående eller övergående funktionsnedsättningar i varierande grad. Patienterna tas om hand av multidisciplinära team där sjuksköterskan ingår i alla leden i vårdkedjan. Sjuksköterskan utför omvårdnad för att stödja patienterna i deras återhämtning, vilket kan bidra till att förbättra prognosen för dessa patienter. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Metod Studiedesignen var en icke-systematisk litteraturöversikt. Studien baserades på 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare gjordes en kvalitetsgranskning av de 15 vetenskapliga artiklarnas kvalitet och trovärdighet. Slutligen användes en integrerad översiktsmetod som dataanalysmetod för att färdigställa resultatet. Resultat Litteraturöversikten sammanfattade sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke. Betydelsefulla aspekter och förhållningssätt som identifierades var att känna ett yrkesansvar, arbeta i multidisciplinära team, arbeta utifrån personcentrerad vård och sjuksköterskans relation med patientens närstående. Förbättringsområden inom strokevård var enligt sjuksköterskorna mer strokeutbildning, bättre samarbete i det multidisciplinära stroketeamet och med patientens närstående. Återkommande problem var tidsbrist och underbemanning. Slutsats Genom att studera och sammanfatta sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter som insjuknat i stroke kan betydelsefulla aspekter, förhållningssätt och förbättringsområden inom strokevården förstås. / Background Every year 25,000-30,000 people in Sweden take ill with stroke. Stroke is a collective term for cerebral infarction and cerebral hemorrhage that leads to a lack of oxygen or direct damage in the brain. Brain damage can lead to permanent or transient disabilities of varying degrees. Patients are cared for by multidisciplinary teams where the nurse is part of all stages of the care. The nurse performs nursing care to support patients in their recovery and can help improve prognosis for these patients. Aim The purpose of the literature review was to describe the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke. Method The design of the study was a non-systematic literature review. The study was based on 15 articles of both qualitative and quantitative design. The article searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Furthermore, a quality review was made of the quality and credibility of the 15 articles. Finally, an integrated overview was used as a data analysis method to complete the result. Results The literature review summarized the nurse's experiences of caring for stroke patients. Identified significant aspects and attitudes were as follows, to feel a professional responsibility, to work in multidisciplinary teams, to practice person-centered care, and the nurses' relationship with the patient's relatives. According to the nurses, areas for improvement in stroke care were more stroke training, and better collaboration in multidisciplinary stroke teams and with the patient's relatives. Recurring problems were lack of time and understaffing. Conclusions By studying and summarizing the nurse's experiences in caring for patients taken ill with stroke significant aspects, attitudes and areas for improvement in stroke care can be understood.

Bakgrund: Målet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten och lindra lidandet för patienten som har livshotande skador eller obotliga sjukdomar. Palliativ vård är uppdelad i två stadier: det tidiga och det sena stadiet. Palliativa insatser som syftar till att förlänga livet är vanliga i det tidiga palliativa vårdskedet. Patienten som får avancerad palliativ vård närmar sig slutet av sitt liv, vilket kan mätas i minuter, timmar, dagar, veckor eller månader.  Sjuksköterskor har ett ansvar att vårda och stödja patienten i palliativ vård så att de kan uppnå välbefinnande, livskvalitet och värdighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt användes, där nio kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman identifierades: betydelsen av relationen, betydelsen av kommunikation, betydelsen av delaktighet och betydelsen av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vården av patienten som närmar sig slutet av sitt liv. Inom den palliativa vården är god relation, gott bemötande, respekt och effektiv kommunikation avgörande för att uppnå en förhöjd livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. Det är också nödvändigt att sjuksköterskor är utbildade och kunniga om palliativ vård. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor i arbetet och i att övervinna hinder.

The number of elderly individuals is increasing and this means that more people are being treated in palliative care. Around 75 thousand people in Sweden require palliative care annually. Palliative care is an approach aimed at enhancing the quality of life and easing suffering in patients facing life-threatening diseases or conditions. Patients must be met with spiritual, social, psychological and physical needs if desired. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at the end of life at home. This was a literature study and was conducted based on qualitative research. Nine articles were identified and reviewed. The literature study identified two main themes and six sub themes based on the identified articles. These formed the foundation for the outcome. The results revealed different experiences of the nurses. The nurses experienced a lot of emotions in the form of negative and positive feelings. The nurses also described the importance of good teamwork and the importance of having a good relationship with the patients and their relatives. The studies concluded that nurses require additional time to be able to manage emotions and that teamwork leads to a higher perceived security. This then leads to improved palliative care. / 75 tusen människor i Sverige är i behov av palliativ vård årligen vilket innebär att både ge god vård och tillgodose värdighet samt livskvalitet i livets slutskede. Det bygger på en helhetssyn där patientens psykiska, sociala, fysiska och andliga behov ska mötas. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter palliativt i livets slutskede i hemmet och genomfördes som en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning. Studien gav två huvudsakliga teman och sex underteman. Med ett övergripande resultat att arbetet med palliativ vård som sjuksköterska väcks många känslor som är svåra att hantera och vikten av tillämpad kunskap, kommunikation och relation. Tillämpad kunskap utöver teoretisk för att känna professionell trygghet och kommunikation såväl mellan sjuksköterskor som mellan sjuksköterska och patient samt även patientens närstående för att kunna nå förtroende mellan varandra. Ett resultat som lett till slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer tid för att hantera sina känslor som uppstår i arbetet med palliativ vård samt en högre upplevd trygghet i sin profession kan härledas till välfungerande teamarbete vilket även leder till bästa möjliga palliativa vård i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slut innebär att främja välbefinnande och lindra lidande för patienten den sista tiden i livet. För att skapa bästa förutsättningar för palliativ vård är kommunikation nyckeln som skapar relationer mellan sjuksköterska, patient, närstående och vårdteam. Med god kommunikation kan sjuksköterskan bemöta, involvera, informera patienten och närstående om patientens sjukdomsprocess samt tillämpa bästa möjliga vård i livet slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen av resultatet består av fyra teman; (1) Samarbete i arbetsgruppen, (2) Samtal om existentiella frågor, (3) Kulturella faktorer och (4) Behov av kunskap och erfarenheter. Sammanfattning: Kommunikationen är sjuksköterskan viktigaste redskap. Med kommunikation byggs mellanmänskliga relationer med patienter, närstående och multidisciplinära teamet i livets slut. En god kommunikation ger förutsättningar för att leverera bästa möjliga vård i livet slut till patient och närstående. / Background: End-of-life palliative care promotes well-being, quality of life, and alleviates suffering for patients in the last days of their lives. In order to create the best possible conditions for palliative care to fulfill its function, communication is the key that creates relationships between the nurse, the patient, relatives and everyone else who is part of the care team. Based on good communication, the nurse can meet, involve, inform the patient and their relatives about the patient's disease process and apply the best possible care at the end of life. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication with patients at the end of life. Method: The method being used is a literature review based on ten articles selected from databases PubMed and Cinahl Complete. Fridbergs analysis model was used to analyze the articles. Results: The analysis of the results consists of four themes; (1) Collaboration in the work group, (2) Conversations about existential issues, (3) Cultural challenges and (4) The need of knowledge and experience. Summary: Communication is the most important tool that a nurse owns to build interpersonal relationships with the patient, relatives and multidisciplinary team in end-of-life care. Good communication provides the conditions for delivering the best possible end of life care to the patient and their loved ones.