Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten. Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys. Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras. Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten. / The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters. Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis. Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed. Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006). Vetenskapliga artiklar samlades in, genom sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och manuell sökning. Sjuksköterskors attityder gentemot psykisk sjuka patienter kan präglas av föreställningar att dessa patienter är aggressiva, opålitliga, introverta/apatiska och bisarra. Dessa attityder avspeglas i sjuksköterskornas omvårdnad och bemötande i negativ bemärkelse. Rädsla, fördömande, aggressivitet och avståndstagande är fyra olika förhållningssätt som sjuksköterskorna kan ha i omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Det är framförallt sjuksköterskor inom den somatiska vården som har mest negativa attityder gentemot psykisk sjuka. Attityderna har en negativ roll i bemötandet och omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och utbildning visar sig ha en positiv betydelse för omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. / The psychiatric reform act was passed in 1995 and this reform integrated patients back into their home communities and put them in contact with somatic care nurses on an outpatient basis. These changes put a high demand on the already limited resources of the municipality care profession. The objective was to determine if nurse´s attitudes influence the care for patients with mental illness. This review is based on additional science articles which were collected from the Cinahl and PsycINFO databases and manual search. The articles were analyzed with a method based on Friberg (2006). Nurses' attitudes towards mentally ill patients are influenced by perceptions that patients are aggressive, unpredictable, inward looking/apathetic and bizarre. These attitudes reflect negatively in the nurses' care and assessment. Fear, condemnation, aggression and distancing are four different approaches taken by nurses caring for mentally ill patients. In particular nurses within the somatic care have the most negative attitudes towards mentally ill patients. Misconceptions and negative attitudes have a negative impact on the care and treatment of the mentally ill. Nurses' experience combined with higher education has been demonstrated to have a positive impact.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fyra teman. Dessa teman är bristande delaktighet i omvårdnaden, familjelivet fokuserar sjukdomen, föräldrar emotionellt pressade och syskonrelationen förändras. I den här studien har det framkommit att anhöriga kände att de var bortkopplade i omvårdnaden och hade negativ inställning till omvårdnadspersonalen. Det är av stor vikt att anhöriga och omvårdnadspersonalen samarbetar med varandra vilket framkom i resultatet. Vår slutsats är att omvårdnadspersonalen behöver mer kunskap och utbildning om anorexia nervosa. Vår förhoppning är att denna studie ska ge sjuksköterskan mer inblick i familjesituationen kring sjukdomen anorexia nervosa så att sjuksköterskans omvårdnad kan underlätta för dem. / Anorexia nervosa is a mental disorder characterized by a fear of gaining weight or become fat. This disease involves the whole family that also feels a lack of hope. By nurses’ knowledge in medicine and mental nursing care and trough a professional behaviour the nurses can ease their situation. Our aim was to describe how the family’s experiences the situation when a family member has anorexia nervosa. The method in this consists of a literature review. The result shows four themes. These themes were lack of participation in nursing care, the family life focus on the illness, parent’s emotional strain and sibling’s relationship change. In this study it’s been found that relatives felt a distance to the nursing care and had a negative attitude towards the nursing staff. It’s by great importance that the relatives and the nursing staff cooperate which is shown in the result. Our conclusion is that the nursing staffs need more knowledge and education about anorexia nervosa. Our hope is that this study will give the nursing care more insight to the situation around anorexia nervosa so it could ease for the relatives.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom tillåtande klimat, arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt utbildning i kommunikation och teamarbete. Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård. / Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as permitting climate, work environment, organization and leadership, and education in communication and teamwork. Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats. / Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva viktiga aspekter i omvårdnaden av ungdomar med anorexia nervosa och deras föräldrar ur ungdomars, föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. De vetenskapliga artiklarna (n=16) hittades i databaserna Medline (PubMed), PsycInfo och Academic Search Elite (ASE) och samtliga genomgick en kvalitetsanalys. I resultatet framkom att det var viktigt att sjuksköterskor utvecklade goda relationsband med anorektiska ungdomar vilket låg till grund för en effektiv behandling. Genom motivation och stöttning kunde sjuksköterskor stärka anorektikerns självkänsla och på så vis lägga en bra grund för en verksam behandling. Sjuksköterskor behövde också sätta upp regler och vara kontrollerande för att hjälpa ungdomarna att hålla sig inom behandlingens ramar. Det framkom även att det var mycket betydelsefullt att involvera föräldrarna till anorektiska ungdomar i vården och behandlingen av deras barn. Många föräldrar hade bristande förståelse och insikt i sjukdomen, sjuksköterskor borde därför informera om sjukdomens natur och dess behandling. Det var vanligt att föräldrar lade skulden för sitt barns sjukdom på sig själva och mådde psykiskt dåligt, vilket i sin tur påverkade den anorektiske ungdomens välmående negativt. Det var därför viktigt att sjuksköterskor var ett stöd också för föräldrarna. / The purpose of this descriptive study was to describe important aspects in the care of adolescents who suffer from Anorexia Nervosa and their parents, out of adolescents, parents and nurses perspective. The scientific articles (n=16) was searched in the database Medline (PubMed), PsychInfo and Academic Search Elite (ASE) and a quality analysis of all articles was made. In the result it was concluded that it was important that nurses developed good relationship with young people with anorexia, which in turn lead to an effective treatment. Through motivation and encouragement the nurses could strengthen the self esteem of the anorectic person and in this a good foundation for an effective treatment was build. The nurses also needed to set up rules and to be controlling in order to help the young people to stay within the framework of the treatment. It appeared also that it was very important to involve parents to anorectic youths in the care and treatment of their children. Many parents lacked understanding and knowledge of the illness, nurses should therefore inform the parents of the nature of the illness and its treatment. It was not unusual that parents blamed themselves for their children´s illness and felt psychologically bad, which in turn affected the anorectic young people´s health in a negative way. For this reason it was important that the nurses were supportive also to the parents.

Bakgrund: Kroniska bensår definieras som sår som sitter på underbenen och/eller fötterna och läker väldigt långsamt. I Sverige lider ca 50 000 personer av bensår och det är främst äldre som drabbas. Vanligaste orsaken till bensår är cirkulatoriska rubbningar som arteriell rubbning och venös insufficiens. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Sökning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Patienterna upplevde bland annat svårigheter med att utöva fysisk aktivitet och ville ha mer stöd från sjukvårdspersonal. Patienterna upplevde att lukt och vätska från såren försvårade umgänge med andra och orsakade skamkänsla och oro. Smärta var ett stort problem och en ständig påminnelse om bensåren. Relationen till sjuksköterskan och upplevelsen av omvårdnaden kändes ibland otillräcklig och patienten önskade större förståelse. Diskussion: I mötet med en patient som lider av en kronisk sjukdom är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienten hanterar sin diagnos. Mer information och stöd från sjuksköterskan kan göra skillnad i patienternas copingstrategier. Slutsats: Resultatet visar tydligt att patienter med venösa bensår upplever stort lidande och att det som patienterna upplever vara jobbigast med bensåren är smärtan och de förändringar som de måste genomgå på grund av sjukdomen. Effektivisering av vården kan minska risken för nedstämdhet, öka chanserna för bättre följsamhet samt öka livskvaliteten. / Background: Chronic leg ulcers are defined as ulcers located on the lower legs and/or the feet and heal very slowly. In Sweden approximately 50 000 people suffer from leg ulcers and it is mainly elderly people who suffers. Most common cause of ulcers is circulatory disorders like arterial and venous insufficiency disorder. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with a leg ulcer. Method: Search and compilation of previous research. Results: Patients experienced particular difficulties in physical activity and wanted more support from health professionals. Patients experienced that the smell and exudate from the wounds complicated relations with others and caused a feeling of shame and anxiety. Pain was a major problem and a constant reminder of the leg ulcers. The relationship with the nurses and their knowledge felt sometimes inadequate and the patient desired a greater understanding. Discussion: In the meeting with a patient suffering from a chronic illness, it is important that nurses understand how patients manage their diagnosis. More information and support from the nurse can make a difference in how patients cope with their illness. Conclusion: The results clearly show that patients with venous leg ulcers experience great suffering and that what patients perceive to be hardest with having leg ulcers is the pain and the changes they must undergo because of the disease. Efficiency care can reduce the risk of depression, increase the chances of better compliance and increase quality of life.

No description available.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn som innefattar hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen innebär ett akut insjuknande som kräver omedelbar vård. Dessa personer får mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. Därför är tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbättras med tiden. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig på strokeavdelningen. Omvårdnaden ska vara individuell och utgå från ett gott bemötande. Syfte: Syftet var att belysa hur personer drabbade av stroke upplevde sjuksköterskans omvårdnad under vårdtiden på sjukhus. Metod: Studien är litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en artikel med både kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Fem kategorier sammanställdes, vilka var: information, tillgänglighet, beteende & förhållningssätt, tillit & relation samt värdighet & mänsklighet. Dessa kategorier var alla faktorer som ingick i sjuksköterskans omvårdnad. Slutsats: Stroke är en sjukdom som kan orska allvarliga men för livet. Under vårdtiden på sjukhus är dessa patienter beroende av omvårdnad och rehabilitering. Sjuksköterskan måste i omvårdnaden se hela människan och främja dennes autonomi och värdighet. Patienterna upplevde tidsbrist hos sjuksköterskorna, vilket de tyckte var negativt i omvårdnaden.