SAMMANFATTNING Kirurgiska ingrepp ger symtom så som smärta. Smärta har en naturlig skyddsfunktion och kan samtidig fördröja läkningsprocessen. Således är smärtbehandling en viktig del inom vården och läkningsprocessen. Patienter brukar ombes att uppskatta upplevelsen i sin smärta. Att anpassa behovet av smärtstillande läkemedel bidrar till att den postoperativa smärtupplevelsen förbättras. I ett flertal studier undersöks upplevelsen av smärta och hur smärtupplevelsen kan ha påverkan av miljön. God postoperativ smärtlindring är även av ekonomiskt intresse. Forskningen visar att kommunikation och förberedelse inför en operation har stort inflytande på patientens postoperativa smärtupplevelse. Bara tanken på en sjukhusvistelse kan orsaka rädsla för smärta hos många patienter. En god kommunikation i hela vårdteamet är därför avgörande. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt. Kvalitativ metod valdes med användning av en semistrukturerad intervjuguide. Åtta sjuksköterskor, som har erfarenhet av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt, intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat i studien visade att det fanns faktorer som påverkar postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter. Inte enbart sjuksköterskans erfarenhet och möjligheten till att bidra med sina kunskaper i utveckling av smärtlindringsmetoder hade betydelse utan även hur kommunikationen mellan sjukvårdpersonalen fungerade. Särskilt viktig var om det fanns tydliga ordinationer från läkaren. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevelse i smärtlindringsprocessen var en viktig faktor vid kirurgiska ingrepp hos kvinnor. En viktig del i detta är att en bra kommunikation förekommer mellan patient och sjuksköterska och mellan olika yrkeskategorier. För att utföra omvårdnaden på bästa sätt är läkarens ordinationer av smärtlindring avgörande. På så sätt optimeras patientens säkerhet och tillfredsställelse. Resultaten understryker behovet av förändringar inom vården för att hantera smärta.

No description available.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. (1) Hur patienten ser ut, (2) Kommunikation, (3) Erfarenheter och (4) Smärtskattningsskalor. Ofta vägs flera av dessa kategorier in när sjuksköterskan bedömer smärta. Resultatet visar att sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan utifrån tidigare erfarenheter och det händer att de ibland undervärderar patientens smärtnivåer. Det framgår också att patientens verbala beskrivning om smärtupplevelsen är den mest tillförlitliga indikatorn i bedömningen av akut postoperativ smärta. / There has been a lot of research conducted on the subject matter of postoperative pain. It’s a complex subject matter with studies showing the presence of inadequate pain relief. The purpose of this study is to describe the methods and tools nurses use to assess acute postoperative pain, and the pros and cons of the various methods. A literature review was conducted and twelve articles where used for the results. Four categories describing how nurses assess postoperative pain were identified. (1) What the patient looks like, (2) Communication, (3) Previous experiences and (4) Pain rating scales. It’s common for multiple categories to be used by nurses assessing pain. Results show nurses have a tendency to assess pain from previous experiences, and in the process sometimes underestimating the patients’ true pain levels. Results also show that the most accurate indicator of a postoperative pain in patients is their own verbal expression of said pain.

BACKGROUND: A telephone nurse is a nurse that during most of its working time is engaged in healthcare advice via the telephone. The advent of the telephone healthcare advice has probably meant that individuals, who initially wouldn’t have sought help, if they needed to meet healthcare providers face to face, now actually have the confidence to turn to healthcare. For telephone healthcare advice is professional care to identify, assess and advise on individuals’ reactions to actual or potential health problems. AIM: The aim of this literature review was to illuminate how the nurses´ assessment was affected during giving telephone advice. METHOD: This literature review has a qualitative approach and was conducted through twelve analyzed articles which were from the nurses’ point of view. FINDINGS: Two categories emerged from analyzing the articles. These were ethical dilemmas and assessment tools. The first category deals with the ethical dilemmas the telenurses’ are facing while giving advice via the telephone. The second category present which tools the telephone nurses have available or needs for assessment. DISCUSSION: It seems like the telenurses’ are drawn between the limited accesses to healthcare, the care seekers’ agenda and the demands of how them as nurses’ are expected to act.  CONCLUSION:   Possessing coping strategies related to stress and responsibility are valuable factors for the telenurses’ assessment process. Future research is felt to be needed on the subject of how the nurse deals with stress and the feeling of responsibility. / BAKGRUND: En telefonsjuksköterska är en sjuksköterska som till största del under sitt arbete ägnar sig åt hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon. Framväxten av telefonrådgivning har troligtvis gjort att individer som inte skulle ha sökt vård om de behövt möta vårdgivaren ansikte mot ansikte, nu faktiskt vågar vända sig till sjukvården. När det gäller telefonrådgivning är professionell omvårdnad att identifiera, bedöma och ge råd kring individens aktuella eller potentiella hälsoproblem. SYFTE: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors bedömning vid telefonrådgivning. METOD: Denna litteraturöversikt har en kvalitativ ansats och bygger på tolv analyserade artiklar som har ett sjuksköterskeperspektiv. RESULTAT: Två kategorier framkom från analysen. Dessa var etiska dilemman och redskap för bedömning. Den första kategorin tar upp de etiska dilemman som telefonsjuksköterskor möter under telefonrådgivning. Den andra kategorin presenterar vilka redskap telefonsjuksköterskor har att tillgå eller behöver för sin bedömning. DISKUSSION: Det verkar som telefonsjuksköterskor dras mellan den limiterade tillgängligheten till hälso- och sjukvård, de vårdsökandes agenda och kraven på hur de i sin sjuksköterskeprofession förväntas agera. KONKLUSION: Stresshantering och känslan av ansvar anses som viktiga faktorer som kan påverka sjuksköterskors bedömning. Framtida forskning önskas om hur telefonsjuksköterskor kan hantera dessa faktorer.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom fyra teman; Betydelsen av fysisk försämring och förlust av kroppslig funktion, Betydelsen av stöd från familj, vänner och vårdgivare, Betydelsen av att leva i nuet och blunda för framtiden samt Betydelsen av att känna hopp och upprätthålla en positiv syn på livet. Det är angeläget att det genomförs fler kvalitativa studier som undersöker patienters individuella upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. / Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an incurable, neurological disease characterized by a progressive degeneration of the motor nervous system. The symptoms of the disease are progressive muscle weakness that eventually causes paralysis and respiratory failure. The survival time from the onset of the disease is two to five years. There is currently no cure for ALS and treatment consists of symptomatic relief. The aim of the study was to illuminate quality of life and well-being in patients with the incurable disease ALS. The method used was a literature review based on thirteen scientific articles that were analyzed and compiled. The results revealed four themes; the importance of physical deterioration and loss of bodily function, the importance of support from family, friends and caregivers, the importance of living in the present and ignore the future and the importance of feeling hope and maintain a positive outlook on life. It is significant that more qualitative studies are being made, studies that explore patients' individual experiences of living with the disease ALS.

No description available.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Artiklarna valdes ut ifrån databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet delades in i sju kategorier: meningen med livet, att längta efter barn, att känna utanförskap, att känna förändringar i förhållandet, att stötta och känna stöd och att gå vidare i livet utan barn. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på både likheter och skillnader bland kvinnor och mäns upplevelser av infertilitet. Längtan efter föräldraskap, en social press att skaffa barn och känslan av utanförskap var vanligt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse och kunskap om individers upplevelser och att de kan skilja sig åt. Det finns ett behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Background: According to Socialstyrelsen 10-15 % of all couples in Sweden is affected by involuntary childlessness. Common causes of infertility can be injuries on the fallopian tube or a low sperm count. Women and men can react differently to the information about the infertility. As a nurse it is important to have an understanding about how women and men perceive this problem. Aim: To illustrate the lived experience of involuntary childlessness among women and men. Method: In this literature study nine qualitative studies have been compiled and analyzed. The articles were chosen from CINAHL and PubMed data bases. Result: The result was sorted in seven categories: the meaning of life, to be longing for children, to feel exclusion, to feel changes in the relationship, to support and to feel supported and to carry on life without children. Conclusion: The result of the literature study indicated similarities and differences in the lived experience of infertility among women and men. Desire for parenthood, a social pressure to conceive a child and feelings of alienation was commonly mentioned. As a nurse, it is important to have an understanding and knowledge about how the experience of infertility can differ among individuals. Further research on the subject is needed.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Att beskriva vårdmiljön på sjukhus så som den upplevs av patienter som vårdats inneliggande. Metod: En litteraturstudie med sammanställning av kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Första temat upplevelse av vårdmiljöns betydelse för integritet och värdighet, med subtema en miljö som delas med andra och att vara i en miljö som gör patienten utsatt och i beroende till vårdpersonal. Andra temat upplevelser av vårdmiljöns betydelse för trygghet och gemenskap med subtema att kunna dela erfarenheter med andra, fysiska aspekter som kan skapa en lugn och trygg atmosfär och att vara i trygga händer. Slutsats: Både den fysiska och psykosociala vårdmiljön har betydelse för patienternas upplevelse. För att uppnå en optimal vårdmiljö och en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att se till patienternas individuella behov. / Background: The health facility environment has traditionally been design by architects. The approach to the patient has switched from a subject to an object, to once again look upon the patient as a subject. Designing and creating new types of health facility environments is an interest that has increased. Problem: Understanding how patients are effected by the health facility environment is necessary for nurses to be able to care for patients in a person-centered way and create conditions for a good health facility environment. Aim: To describe the health facility environment as it is experienced by patients admitted to a hospital ward. Method: A literature review with a compilation of qualitative studies. Results: Findings where categorized in two themes and five subthemes.  The first theme “Experiences of health facility environment and its importance for integrity and dignity”, describes sharing the environment with others and how the environment affect the patient to feeling exposed and addicted to the nursing staff.  The second theme “Experiences of health facility environment and its importance for security and fellowship”, describes how the patient is able to share experiences with others, physical aspects which can create calm and safe atmosphere and to feel safe in the hands of other people. Conclusion: Both the physical and psychosocial health facility environment has importance for the experiences of the patients. Respecting the patients individual needs were important to achieve person- centered nursing care and an optimal health facility environment.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär. Fem intervjuer genomfördes med studenter som deltagit i VFU i Indien. Därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Tre övergripande kategorier: "Lärdom om sin profession", "Lärdom om sig själv" och "Lärdom om olikheter" med respektive underkategorier skapades under analysprocessen. Studenterna fick en förståelse för vad omvårdnad är och betyder för deras profession. De upplevde en personlig utveckling i form av ökad självsäkerhet, ett kritiskt förhållningssätt samt att de blev mer öppna och ödmjuka inför det som är annorlunda. Studenterna har också insett hur viktigt det är med den kulturella kompetensen. Slutsats: Lärdomarna upplevdes vara av betydelse för sjuksköterskestudenternas framtida omvårdnadsarbete, varför det är viktigt att fler studenter får möjlighet att delta i VFU utomlands. / Background: Globalization makes cultural competence important for nurses. Studies have shown that nursing students who have been on an international exchange and participated in clinical practice abroad have developed a cultural awareness and increased their personal development. Few studies have described how exchange programs have influenced the professional development in the role as a nurse. The aim of this study was to describe nursing students' view on what they think they learned during their exchange abroad and how it will influence their role as nurses. Method: this study has a qualitative approach with a descriptive character. A systematic selection was made and five interviews were conducted with students that had been on internships in India. Subsequently, a qualitative content analysis with an inductive approach was implemented. Result: Three general categories: "Learning about profession", "Learning about oneself" and "Learning about differences" and additional subcategories were created during the analysis process. The students had gotten an understanding of what nursing is and means for their work as a nurse. They also experienced a personal development in terms of growing in confidence and critical approach. The students became more open minded and humble to things that are different. They also experienced how important it is with cultural competence. Conclusions: Nursing students' view is that these lessons will influence their role as a nurse; therefore it's important that more students get the opportunity to participate in an international exchange.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp. Resultat: Analysen resulterade i 14 subkategorier som i diskussionen sattes i syntes med omvårdnadens fyra metabegrepp. Slutsats: Analysen resulterade i ny kunskap som visar att den hemlöse lever i en miljö som innebär en stor risk för att vara i lidandets grepp och ha ohälsan som ständig följeslagare, även om den enskildes mål är hälsa. Den nya kunskapen har också visat att de hemlösa sitter inne med en paradoxal styrka och en vilja att skapa god relation med omvårdnaden. För att denna relation verkligen ska stödja den hemlöse mot hälsa, krävs av omvårdnaden att låta den hemlöse bli sedd, att bejaka den hemlöses människovärde och värdighet, samt från sin sida bygga relationen på etik, moral och ansvar; genom det hjälps den hemlöse till ett gott livssammanhang. / Background: From international research, there is knowledge about the perception of homeless people, their own experiences of their condition, their identity formation, their life situation, and about their lack of health care. Research in this field is deficient in the Swedish context. Objective: The purpose of this study was to describe homeless experiences of their everyday lives and experiences of care and attention - from the perspective of homeless and nursing perspectives, in a Swedish context. Method: An empirical study with a qualitative approach, based on conversations and dialogues with the homeless, and an interactive interview with a nurse who worked with homeless people. Deductive content analysis, modified by Malterud (2009), which was based on nursing meta-concepts. Results: The analysis resulted in 14 subcategories, and in the discussion the subcategories was put in relation to the four meta-concepts of nursing. Conclusion: The analysis resulted in new information showing that the homeless are living in an environment that poses a major risk to be in the grip of suffering and have poor health as a constant companion, even if the individual goal was health. These new findings have also shown that the homeless have a paradoxical strength and a willingness to create good relationship with nursing care. It is required of nursing, for this relationship to really support the homeless to health, to allow the homeless to be seen, to affirm the homeless human worth and dignity, and to build the relationship of ethics, morality and responsibility; and by this help the homeless to a good life.