No description available.

Personer med demens är en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen påverkar de kognitiva funktionerna, uppstår ofta etiska svårigheter inom omvårdnaden. Syftet med studien var därför att belysa orsaker till etiska svårigheter i den professionella omvårdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist på kunskap, brist på tid och resurser, begränsad fysisk vårdmiljö, hotad autonomi, värdighet och integritet samt bristande kommunikation. Hälso- och sjukvårdspersonalens brist på kunskap om demens medförde svårigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvårdnad. När det fanns för lite tid och resurser kunde det innebära att patienterna begränsades mer än nödvändigt. I sjukhusmiljö riskerade patienterna att bli överstimulerade på grund av stimuli från flera olika håll. Då demens kan påverka förmågan att kommunicera, medför det på olika sätt svårigheter att bevara patienternas autonomi, värdighet och integritet. Demens är en komplex sjukdom och slutsatsen är därför att det krävs goda kunskaper om sjukdomen samt anpassning av den fysiska och psykiska miljön. Mer forskning behövs om vilken påverkan tids- och resursbristen har på patienter med demens, eftersom det idag förekommer stora besparingar och personalneddragningar inom hälso- och sjukvården. Då det är brist på hälso- och sjukvårdspersonal med kunskap om demens behöver olika utbildningar utvecklas för att kunna möta det behov som finns ute i verksamheterna. / People with dementia is a category of patients that nurses often meet. The disease affects the cognitive functions and because of that there may appear frequent ethical difficulties in nursing. Therefore the purpose of this study was to highlight the causes of ethical difficulties within professional nursing care of patients with dementia. The study was conducted as a literature review and the results consisted of five themes: lack of knowledge, lack of time and resources, restricted physical care environment, threatened autonomy, dignity and integrity and lack of communication. Health personnel’s lack of knowledge about dementia caused difficulties in identifying the various symptoms and because of that perform a professional nursing care. As a consequence of lack of time and resources, the patients were limited more than necessary. In a hospital environment patients were at risk of becoming over-stimulated due to stimuli from many directions. Since dementia may affect the ability to communicate, there were difficulties in preserving patients autonomy, dignity and integrity. The conclusion is that good knowledge about the disease is required and an adaption of the physical and psychological environment. More research is needed about the impact of time and lack of resources regarding patients with dementia, because of today’s great savings and staff reductions in health care. There is a lack of health personnel with knowledge about dementia and educations have to be developed to meet the needs that arise in the organizations.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår varierande arbetsuppgifter. Omvårdnad är ett omsorgsyrke där patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman av sjuksköterskans upplevelser hittades. Fysiska konsekvenser för sjuksköterskan, psykiska konsekvenser för sjuksköterskan och sjuksköterskans upplevelse av direkta konsekvenser för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att stress i omvårdnadsarbetet gav negativa konsekvenser. Patientsäkerheten minskar då sjuksköterskor stressar i sitt arbete och inte får tid att tillämpa individuell patientomvårdnad. Teoretisk kunskap om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnadskvalitén bör inhämtas för att minska konsekvenserna för både sjuksköterskor och patienter. / Background: The nurse's work includes varied duties. Nursing is a caring profession where the patient's different needs should be met while the administrative data and the medical discipline must be maintained. Nurses are confronted with stressful situations in their daily nursing work. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of stress-related consequences of nursing care. Method: A literature review was made, based on twelve scientific articles. Results: Three main themes of the nurses' experience was found. Psychological consequences for nurses, mental health consequences for nurses and nurses' experience of direct consequences for patient safety. Conclusion: The nurses felt that stress in nursing gave negative consequences. Patient safety is reduced when nurses stress in their work and when they don´t have the time to apply individual patient care. Theoretical knowledge and how work-related stress affects the quality of care should be obtained to reduce the consequences for both nurses and patients.

Bakgrund: Antalet personer över 80 år kommer att öka dramatiskt under de närmaste decennierna. Allt fler äldre blir beroende av vård på äldreboende. Joyce Travelbees omvårdnadsteori används för att förklara omvårdnadsprocessen och den mellanmänskliga relationen för att uppnå en god omvårdnad. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att vara äldre och bo på ett äldreboende. Metod:Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, baserad på 14 vetenskapligt granskade artiklar. Datainsamlingen genomfördes i elektroniska databaser. Artiklarnas tillförlitlighet granskades enligt Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelsen av den egna kroppen, upplevelsen av den sociala miljön och upplevelsen av relationen till vårdgivaren. Att bli sedd och skapa en god relation till vårdpersonalen var viktigt för den äldre. Resultatet visar att kroppsförändringar är ett känsligt ämne för den äldre och att behovet av hjälp var svårt att acceptera. Äldreboende uppfattades av många som isolerande och rutinmässig. Diskussion: De utmärkande fynden kommunikation, kroppsliga förändringar och relationen till vårdpersonalen diskuteras. Slutsats: En uppenbar förändring behövs inom äldreomsorgen för att de äldre ska få ett värdefullt liv. / Background: The number of people over 80 will increase dramatically over the coming decades. More and more elderly people will become dependent on care in nursing homes. Joyce Travelbees nursing theory was used to explain the nursing process and the interpersonal relationship in order to achieve good health care. Aim: the purpose of this study was to elucidate what it means to be elderly and to live in a nursing home. Method: The study was conducted as a literature study, based on 14 peer-reviewed articles. Data was collected in electronic databases. Reliability of all articles was reviewed using the Red Cross University College’s audit template. Results: Three categories emerged: the experience of the own body, the experience of the social environment, and the experience of the relationship with the caregiver. Being seen and creating a good relationship with caregivers was important for the elderly. The results show that body modification is a sensitive topic for the elderly, and that they have difficulties accepting the need of help. Nursing home was perceived by many as being insulating and routine. Discussion: The characteristic findings of communication, bodily changes and relationship to the nursing staff are discussed. Conclusion: Obvious change is needed in elderly care to create a useful life.

Background: It is required that health care professionals continuously work with patient safety and quality improvements, and the skills of registered nurses are significant in this work. However, quality improvement also requires commitment and knowledge about how to improve health care and ensure patient safety. There is a lack of studies that highlights the importance of supportive functions for this work. Nurses in clinical settings can be utilized as facilitators that make things easier for other health care professionals who are engaged in quality improvement and patient safety. In order to gain understanding about the significance and needs of nurses with a role of facilitator, it is urgent to learn from their experiences of facilitating quality improvement in health care. Aim: The aim was to study nurses’ experiences of facilitating quality improvement of nursing care, patient safety and multi-professional collaboration in health care. Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with ten registered nurses who had experience of being in the role of facilitators. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Findings: In the findings, three main categories (with  a number of subcategories) were identified; raises interest for improvement, leads systematic improvement and facilitates cross-professional collaboration. The underlying meaning of these categories was explored and interpreted into three themes: encouraging others to act rather than doing for others, balancing between following and leading, and being close to reducing the fear of change. Discussion: The interviewed nurses often tended to facilitate multi-professional patient safety work with a focus on checklists, the introduction of procedures for risk assessment and monitoring of adherence to various health and safety regulations. The nurses tended less often to facilitate improvements with a focus on patient and nursing care. Facilitators can make great contributions to the clinical quality improvement work by promote for the teams to reflect on nursing content and quality, and to encourage others to act rather than do for others. Future studies about how appropriate support and enablement from the facilitators can be drafted, and how the actual process of nursing care improvement is done, are suggested. / Bakgrund: Det ställs krav på att vårdens personal fortlöpande ska verka för en god och säker vård och sjuksköterskans kompetens innebär en avgörande skillnad i detta arbete. Förbättringsarbete kräver engagemang och kunskap och för en sjuksköterska räcker det troligen inte med den professionella omvårdnadskunskapen, utan denna måste kombineras med kunskaper om hur man gör för att utveckla och förbättra vårdens innehåll. Alltför få studier lyfter fram betydelsen av stödfunktioner som kan underlätta arbetet med förbättringar av omvårdnad och patientsäkerhet. Underlättare kan vara kliniskt verksamma sjuksköterskor med uppdrag att fungera som underlättare. Det är angeläget att öka kunskapen om vilka erfarenheter de har av att underlätta för andra i förbättringsarbete för att bidra till förståelsen av den betydelse som underlättande sjuksköterskor kan ha för förbättringsarbete. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta förbättringsarbete inom omvårdnad, patientsäkerhet och tvärprofessionellt samarbete. Metod: En kvalitativ ansats valdes med enskilda semistrukturerade intervjuer av tio legitimerade sjuksköterskor. För att analysera och tolka de utskrivna intervjuerna valdes kvalitativ innehållsanalys som ger möjlighet till tolkning av resultatet, på olika nivåer. Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier (och ett antal subkategorier); väcker intresse för förbättringar, leder systematiskt förbättringsarbete och underlättar tvärprofessionellt samarbete. Den underliggandetenta meningen i dessa kategorier lyftes fram och tolkades i tre teman; uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra, balansera mellan att följa och leda och vara nära för att minska rädsla för förändring. Diskussion: De intervjuade sjuksköterskorna underlättade oftast ett tvärprofessionellt patientsäkerhetsarbete med fokus på checklistor, införande av rutiner för riskbedömningar och uppföljning av följsamhet till olika hygien- och säkerhetsregler. Mer sällan underlättade sjuksköterskorna förbättringar med fokus på patienten och omvårdnaden. Underlättare kan göra stor skillnad i förbättringsarbete genom att främja teamets reflektion över omvårdnadens innehåll och kvalitet, och uppmuntra andra att handla snarare än att göra åt andra. Hur ett lämpligt stöd och möjliggörande från underlättare kan utformas liksom hur själva genomförandet av omvårdnadsförbättringar går till kan behöva undersökas i fler studier.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning. En lugn och enkel kommunikation beskrevs vara viktig, även sång beskrevs som en väl fungerande kommunikationsväg. Den demenssjuke bör alltid bemötas lugnt, med respekt och med kärlek. Även avledning, det multiprofessionella teamet och handledning över yrkeskunskapsgränserna beskrevs som viktiga delar i demensvården. Det finns gott om kunskap om hur demensvården bör bedrivas både i tidigare forskning och bland de intervjuade sjuksköterskorna. Sjuksköterskan inom verksamheten måste därför se till att den befintliga kunskapen kommer ut till övriga medarbetare och används i den dagliga vården på demensboendet. / The aim of this study was to investigate what nurses, working with dementia patients, consider being important to give their patients a good well-being in their daily life. A qualitative study with descriptive design was used. Ten registered nurses in nursing homes for people with dementia in a medium sized Swedish city were interviewed with semi-structured questions. The main result showed that a good care should begin with the patient’s current status, health condition, former life and abilities. A calm and clearly structured environment in order to increase the patient’s well-being and independence was also described. Different factors that affect the well-being were described to be used. They can be categorised as: cognitive stimulation, sense stimulation, physical activity and pursuit of different occupations. A calm and simple communication was described to be important, even singing was described to be a good way to communicate. The person with dementia should always be met in a calm manner, with respect and love. Even derivation, the multi-professional team and the continuous exchange of information/experience between members of different professional background were described to be important parts in the care. There exists a large amount of knowledge of how dementia care should be organized both in earlier studies and among the interviewed nurses. The nurse in the nursing home should therefore inform other staff and incorporate the current knowledge into the daily work at the nursing home.

Bakgrund: Patienter och närstående som befinner sig på en akutmottagning har ofta gått igenom en första kritiska bedömning, där miljön kan vara rörig och patienterna ibland är svårt sjuka. Arbetsbelastningen på sjuksköterskan har de senaste åren ökat, med ett ökat patienttryck och högre krav på medicinsk-teknisk kompetens. Sjuksköterskan måste inneha kunskaper inom såväl omvårdnad som medicin, för att patienter och närstående ska uppleva den första kontakten som positiv. Syfte: Att beskriva patienters och närståendes upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar har studerats, analyserats och använts i resultatet. Åtta av artiklarna var kvalitativa, sex av dem var kvantitativa. Likheter mellan artiklarna eftersöktes och grupperades. Resultat: Sju teman identifierades. Dessa belyser patienters och närståendes upplevelser av bra och mindre bra möten på olika akutmottagningar. Sjuksköterskan ansågs medicinskt kompetent. Oförståelse för hur akutsjuksköterskans arbete såg ut, bristande tillgång till information om väntetider och önskan om att psykosociala behov tillgodosågs var återkommande aspekter som krävde förbättringar. Diskussion: Upplevelsen av omvårdnad diskuteras i relation till Travelbee’s teori som klarlägger mötet och kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten, där även betydelsen av närstående belyses. Diskussion förs även ur ett sjuksköterskeperspektiv med förslag på hur sjuksköterskan kan agera för att bedriva god omvårdnad. / Background: Patients and relatives at the emergency department often have gone through a first critical assessment, where the environment can be messy and the patients often are seriously ill. Recent years, the workload of the nurse has increased, with increased number of patients and demands on medical-technical skills. The nurse must possess skills in both nursing and medicine, for the first contact to be experienced as positive by patients and relatives. Aim: To describe patients’ and relatives' experiences of care at an emergency department. Method: The authors have made a literature review in which 14 scientific papers have been studied, analyzed and used in the result. Eight of the articles are qualitative, and six of them are quantitative. Similarities between the articles were searched for and divided into groups. Result: Seven themes were identified. These highlight patients’ and relatives' experiences of good and less good meetings at various emergency departments. The nurse was considered medical skilled. Lack of understanding how emergency nurses work looks, lack of access to information on waiting times and desire to psychosocial needs were recurring issues that required improvements. Discussion: The experience of care is discussed in relation to Travelbee’s theory that illustrates the meeting and the communication between the nurse and the patient, where the importance of relatives also is highlighted. Discussion is also brought from a nurse perspective with suggestions on how nurses can act to engage in good care.

Hur sjukvården är organiserad har betydelse för sjuksköterskans förutsättning för att utföra omvårdnadsarbetet. Ledarskap och arbetsmiljö är delar av vårdorganisationen som påverkar sjuksköterskans arbete. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer i organisationen som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det genomfördes en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades. Fem kategorier framkom Stöd och kommunikation, Sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, Sjuksköterskans upplevelse av resurstilldelningens inverkan, Sjuksköterskans utökade arbetsbörda och Förändrade villkor för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Resultatet visade att när ledaren delade ansvaret med sjuksköterskan, kommunicerade och gav stöd så skapades en större möjlighet för sjuksköterskan att förmedla en adekvat omvårdnad. Ledaren påverkade sjuksköterskans arbetstillfredsställelse vilket även gynnade patient tillfredsställelsen. Det ansågs vara betydelsefullt att sjuksköterskan kände kontroll över arbetssituationen och gavs tillräckligt med resurser för att kunna utföra en adekvat omvårdnad. Den tekniska utvecklingen kunde öka arbetsbördan och leda till nedskärningar i omvårdnaden. Slutsatserna var att arbetsbördan kunde minska patientsäkerheten, samt att ledaren kunde åstadkomma utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskan och skapa en mer patientfokuserad vård genom att exempelvis öka samarbetet i personalgruppen. Framtida forskning bör inriktas på organisationsförändringar ur ett patientperspektiv, sjuksköterskans upplevelse före, under och efter förändring samt för- och nackdelar med befintliga organisationsformer. / How healthcare is organized is significant to the nurse’s condition to perform nursing care. Leadership and the work environment are parts of the organization which influences the work of nurses. The purpose of this study was to examine which organizational factors that influence the work of nursing. A literature review was conducted in which 12 articles were reviewed and analyzed. Five categories emerged Support and Communication, Nurses' job satisfaction, Nurse’s experience of resource allocation effects, Nurse’s increased workload, and Changed terms of nursing care. The results showed that when the leader shared responsibility with the nurse, communicated and gave support he/she created a greater opportunity for nurses to provide adequate care. The leader influenced the nurse’s job satisfaction, which also favored patient satisfaction. It was considered important that the nurse felt in control over the work situation and that they were provided with enough resources to provide adequate nursing care. The technological development could increase the workload and lead to downsizing. The conclusions were that the workload could reduce patient safety and that the leader could create development possibilities for nurses and create a more patient-focused care, for example by increasing the collaboration among the workers. Future research should focus on organizational changes from the patients view, nurse’s experience before, during and after organizational changes and advantages and disadvantages with current organizational forms.

BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 21 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet visade att vissa förutsättningar för omvårdnadsåtgärder vid BPSD fanns. Omvårdnadspersonalen bör ha kunskaper om BPSD och omvårdnaden bör grundas på individanpassad vård med professionellt bemötande. Demenssjuka personers sinnen kan stimuleras för att hantera BPSD (musik-hörsel, beröring-känsel, ljus-syn). Fysisk aktivitet kan användas för att hantera BPSD. SLUTSATS: Det är oftast inte bara en omvårdnadsåtgärd som kan vara lämplig vid BPSD utan de kan med fördel användas tillsammans. Grunden bör dock utgöras av goda kunskaper om BPSD samt individanpassad vård. / BACKGROUND: Dementia is common in the elderly. With the increasing number of elderly people in the community, the proportion of people with dementia will also increase. Behavioral and Psychological Symptoms in Demented individuals (BPSD) are common and these can affect the quality of life negatively and cause great suffering. Nursing interventions to reduce the prevalence of BPSD are described and can be found in current nursing research. OBJECTIVE: The study aimed to describe nursing interventions for BPSD, such as the district nurse can use in the work with individuals with dementia in ordinary and special housing. METHOD: A literature review based on 21 scientific articles was implemented. RESULTS: The results showed that there are certain prerequisites for nursing interventions in BPSD, the nursing staff should have knowledge of BPSD and care should be based on individualized care with a professional approach. Senses in individuals with dementia can be activated to manage BPSD (music-hearing, touch- sensory, light-vision). Physical activity can be used to manage BPSD. CONCLUSION: It's usually not just one nursing intervention that may be appropriate for BPSD, they can be used together. The foundation should consist of knowledge of BPSD and individualized care.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats. Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård. Att skapa en ny plan för framtiden: att leva vidare efter sjukdom och behandling innebär att leva i spänningen mellan att försöka hantera det man gått igenom och söka något nytt samtidigt som man lever med en ständig oro inför framtiden. Positiv återgång till livet: sjukdomserfarenheten har inte enbart haft negativa följder utan många talar om erfarenheten som berikande och berättar om en större närvaro och uppskattning av livet.  Diskussion: Resultatet diskuteras i relation till Meleis transitionsteori samt relateras till tidigare forskning på området. Resultatet har visat att kvinnor som överlevt gynekologisk cancer är tvungna att hantera förändringar på olika nivåer och anpassa sig till livet på ett nytt sätt. Överlevandet kan beskrivas som en rörelse från ett tillstånd till ett annat, under vilken kvinnorna erfar såväl vinster som förluster. Att anpassa sig till livet efter cancer innebär att de måste lära sig att förhålla sig till och hantera de förändringar och omvandlingar de går igenom.