<p><strong>Inledning:</strong> När en äldre människa har ett stort omvårdnadsbehov finns möjligheten att flytta till ett särskilt boende. Då äldres vardag ser olika ut är det av yttersta vikt att omvårdnadspersonalen kan ge stöd och hjälp så att den äldre skall kunna anpassa sig till den nya situationen. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att belysa hur anhöriga upplever att deras närstående i särskilt boende får en god omvårdnad. Metod: En kvalitativ ansats med empiriskt inslag användes där anhörigas upplevelser av omvårdnad, delaktighet och bemötande insamlades med hjälp av intervjuer. <strong>Resultat:</strong> Tre olika kategorier Omvårdnad, Delaktighet och Bemötande med nio underkategorier. En betydelsefull del i omvårdnaden är att det skapas en god kontakt mellan anhöriga och omvårdnadspersonalen för att finna ett bra sätt att kommunicera på. Det framkom hur viktigt det är att som vårdtagare känna att de blir sedda för den de är och att de får vara delaktiga i de omvårdnadsåtgärder som beslutas av omvårdnadspersonalen. <strong>Diskussion: </strong>Resultatet kan bidra till en ökad förståelse för anhörigas upplevelser av hur omvårdnaden bedrivs i särskilt boende. När anhöriga göras mer delaktiga i omvårdnaden, kan det leda till en bättre omvårdnad för vårdtagaren i särskilt boende. <strong>Slutsats:</strong> Resultatet som författarna kom fram till skulle kunna användas i utbildningssyfte då omsorgen av äldre människor kräver att omvårdnadspersonalen ständigt förnyar sina kunskaper. Detta kan vara till gagn för sjuksköterskan, de anhöriga och de äldre som bor i särskilt boende.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> When a senior person has a large need for special care there is an option to relocate to a nursing home. The seniors every day varies there for it is of outmost importance the nursing care staff can support the senior that he maybe adapt to the new situation. <strong>Purpose:</strong> The purpose with this study is to enlighten how relatives experience their close ones in special nursing home receive good care treatment. Method: A quality approach with empirical elements is used where relatives experiences of care, being part of and recievment was collected with the help of interviews. <strong>Results:</strong> Three categories Care, Involvment and Recievment with nine sub categories. An important part in care is to create good contact between relatives and nursing care staff to evolve good ways for communication. It was revealed how important it is as a health care patient to feel they’re being looked upon for who they are and they be part of treatment measures and decisions made by nursing care staff. <strong>Discussion:</strong> The results can contribute to an increased understanding to how relatives experience care is being conducted in a special accommodation. When relatives are made more involved in care, may lead to a better care for care patient in a nursing home. <strong>Conclusion:</strong> The results which have been concluded could be used in educational purposes when the care of senior people demands that nursing care staff continuously renews their knowledges. This could be of use for the nurse, the relatives and the seniors living in a nursing home.</p>

<p>Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete. Sjuksköterskorna upplevde att en god stämning i personalgruppen kunde hjälpa dem i omvårdnadsarbetet. Samtidigt kunde arbetsstress och tidsbrist, till stor del på grund av tidskrävande administrativa uppgifter, ha en negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor upplever att deras arbetsmiljö kan ha en positiv och negativ påverkan på omvårdnadsarbetet. Framtida forskning kring sjuksköterskors arbetsmiljö behövs för att bättre kunna främja omvårdnadsarbetet.</p> / <p>Studies have shown that nurses work environment can affect them in their nursing care. This study aimed to interview nurses about their perception of how their work environment affects nursing care. Interviews were conducted with seven registered nurses at a hospital in western Sweden. The interviews were analyzed and manifest content linked to the aim of the study was identified and then condensed. The results showed that there are many different aspects in nurses work environment that they feel affect them in their nursing care. Nurses experienced that a good social climate could help them in their nursing care. At the same time work related stress and lack of time for patients, mostly due to time consuming administrative work, had a negative impact on nursing care. The conclusion of this study is that nurses experience that their work environment can have both a positive and a negative effect on nursing care. Future research on nurses work environment is needed to better serve the needs of nursing care.</p>

<p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats.</p> / <p>Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.</p>

SAMMANFATTNING I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Omhändertagande av trauma- ett och trauma- två sker där. Resterande sjukhus i länet tar hand om och vårdar trauma- tre patienter. Då patienter vårdas i samband med trauma sker omhändertagandet strukturerat oftast utefter ABCDE konceptet. ABCDE är en del av ATLS som används för att snabbt kunna göra en bedömning och hantering av eventuella skador, ett välstrukturerat arbetssätt som ger snabba och effektiva åtgärder och insatser. Teamet inne på akutrummet vet vilka roller och uppgifter alla har vilket medför en säkerhet i teamarbetet. Sammansättningen av teamet skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Kommunikationen såväl inom teamet som gentemot patienten är viktig. Detta belyses dels av sjuksköterskans kärnkompetenser som består bland annat av personcentrerad omvårdnad och säker vård. Då patienten sätts i centrum i omhändertagandet och att personalen drar nytta av dess kunskap bidrar till säker vård både för patienten och personalen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Det är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där semistrukturerade intervjuer utfördes. Totalt utfördes sex intervjuer. Intervjuerna ljudupptogs och transkriberades innan analysen genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Meningsenheter kondenserades, kodades och delades in i subtema, tema och övergripande tema. I resultatet framkom ett övergripande tema, två teman med fem subteman. Övergripande tema blev Patienters upplevelser av omhändertagandet på akutrum i samband med trauma. Teman var Att vara patient på akutrum och Att vara delaktig och upplevelser av bemötande. Det framkom blandade upplevelser kring kommunikationen och hur information gavs. Som patient uppleva att vara i centrum av omhändertagandet men utan att få ögonkontakt med personalen. Känslor såsom trygghet och oro tillsammans med lugn uppstod. Allvaret i situationen förstärks av att det var ett stort antal personal som var inblandad i omhändertagandet. Olika utrustningar och undersökningar utmärker sig mer än andra, dessa var nackkragen och stockvändning. Patienter upplevde att nackkragen kunde orsakade obehag samt att stockvändningen utfördes på ett rutinmässigt, inövat och säkert sätt. Studiens resultat tyder på att bemötande, kommunikation och grad av delaktighet är tre viktiga aspekter gällande patienters upplevelser vid omhändertagande på akutrum i samband med trauma. Dessa tre aspekter formuleras som att patienten upplever sig vara i centrum, får information kring vad som sker och vad som planeras samt att beredas möjlighet att vara delaktig i situationen. / ABSTRACT In Sweden trauma is the most common cause of death in people under the age of 45. More than 4500 people each year die as a result of external injuries. On a demographic level preventive measures are being taken to reduce morbidity and mortality caused by trauma. During the year of 2005 the costs added up to 21 billion Swedish crowns, and this figure only covers the costs of traffic accidents. In Stockholm County there's one main trauma center which is situated at Karolinska University hospital. This hospital handles the treatment of the most severe traumas, called trauma- one and trauma- two. Remaining hospitals in the county are capable of treating minor trauma, so called trauma- three. The care and treatment plan of a patient injured by trauma is built on the structure called ABCDE (Airway-Breathing-Circulation-Disability-Exposure) which is a part of ATLS. This structure is used to quickly discover, estimate and treat possible injuries. It also provides a way for the entire traumateam to work together from concise guidelines. With all personnel using the same tool/structure for examination and prioritizing the treatment of the patient it not only secures that each profession acts their part, but also increases patient safety. Each hospital relies on their own traumateam, however the constitution of the professions included in the team may differ between hospitals. Within the team communication is of the essence, both within the team and with the patient. In this team the nurse's competence of person-centered care and patient safety comes well to use. When the care provided is person-centered the traumateam can use the patient’s own knowledge and recourses which increases safety for both patient and personnel. The aim of the study was to describe the experience of patients receiving nursing care in the emergency room after injury by trauma. This study is a qualitative descriptive interview study where semi structured interviews were conducted. In total there were six interviews. The interviews were audio recorded and transcribed before they were analyzed. Content analysis was performed in which meaning units were condensed, coded and divided into subthemes, themes and general theme. The result showed one general theme, two themes and five subthemes. The general theme was Patient´s experiences of the nursing care in the emergency room after trauma. The themes were Being a patient in an emergency room and To feel included and experiences of personal treatment. The experiences of communication and the way information was given were mixed. Patients experienced being in focus but not receiving eye contact from the personnel. Emotions that emerged were such as safety and anxiety along with tranquility. The severity of the situation was amplified by the large number of personnel present in the emergency room during nursing care. Some equipment’s and examinations were experienced as more emotional, these were the stiff neck collar and the log-roll. The stiff neck collar for some, felt uncomfortable and unpleasant. The log-roll though was pursued in a very secure and well-practiced manner which resulted in a feeling of routine and safety. The result showed in this study indicates that personal treatment, communication and a high degree of inclusion are the three most important aspects regarding patients experiences of nursing care in the emergency room after trauma. These three aspects are formulated in that the patients experiences being in focus, receiving information about present and future actions and examinations and also given the opportunity to feel included in the situation.

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar. Enkäten bestod av en skattningsskala för oro enligt NRS samt grundläggande demografisk information. Resultat: En stor andel patienter skattade ingen eller mild oro (n=52, 59 %) vid ankomst till operationsavdelningen. Hos 70 % av de parvisa jämförelserna bedömdes anestesisjuksköterskans förmåga att bedöma patientens oro som god. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna var generellt bra på att bedöma patientens oro, men vid några fall missbedömdes patienter som skattade hög oro. Denna studie visar att det finns ett behov av mer studier för framtagande av rutiner och vetenskapligt beprövade och användbara instrument för att kunna identifiera dessa patienter. / Background: Ambulatory surgery, to receive surgery and go home the same day, is a form of care which has increased markedly in Sweden in recent years. Previous studies have showed that many patients undergoing ambulatory surgery experience anxiety before surgery, which causes suffering for the individual but also increases the need for hypnotics and increases risk of postoperative pain and anxiety. To be able to carry out nursing interventions aimed at reducing anxiety,  it must first be identified, which is mainly the  nurse anesthetist’s role in the encounter with the patient. Objective: To investigate patients' estimation of their anxiety upon arrival at the ambulatory surgery department, and how well the anesthesia nurses' estimation of the patients' anxiety are consistent with the patients' own estimation. Method: A quantitative survey conducted in two ambulatory surgery departments in Uppsala County during one week, a total of 88 patients were enrolled, and a total of 60 anesthesia nurses' assessments. The survey consisted of a scale for estimating anxiety using NRS and basic demographic information. Results: A large proportion of patients estimated no or mild anxiety (n=52, 59 %) on arrival at the surgical department. In 70 % of the pairwise comparisons the anesthesia nurses' ability to assess the patients' anxiety were good. Conclusion: Anesthesia nurses were generally good at assessing the patients’ anxiety, however it was showed that in some cases patients that reported high levels of anxiety were not identified. There is a need for more studies about routines and  useful and scientifically tested instruments for the identification of patients’ anxiety.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa. SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård. METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping. SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården. / BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health. AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care. METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies. RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping. CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort. Resultatet av vår studie visar att behovet av stöd finns hos barn och att sjukvårdspersonalen förefaller lämna över ansvaret till föräldrarna. Särskilt påtalas i litteraturen vikten av att uppmuntra föräldrarna till att informera barnet framförallt av förberedande karaktär. Även barns deltagande i förälderns omvårdnad ses som ett viktig stöd för barnet. Det stöd som riktas till barn under den svårt sjukes vårdtid kan även antas ha bety delse för barnet att förbereda sig inför döden och att gå vidare efter dödsfallet utan några fantasier och känsla av skuld, skyldighet. The purpose of this study has been to explore what the nurse can do in her nursing care to support children of the ages 3?12 years who are next of kin to critically ill parents and in the event of the parents death. The study was carried out as a litterature review. There have not been done a lot of direct research on the nurse?s role in treating children who are next of kin to a critically ill parent. The research that has been carried out on children are mainly focused on situations where the child is ill and the parents are next of kin. However some researchers have shown interest in the support of next of kin in general. The result of our study shows that there is a need of support among children and it appears that nursing staff hands the responsibility over to the parents. In the litterature the emphasis is on encouraging parents to inform the child, especially in an preparatory manner. Also a childs participation in the parents nursing care is seen to be an important support of the child. The support d irected toward a child during the critically ills hospitalization could be seen as having a great influence on the child in its preparation for death and on the child moving along after the death without any fantasies and feelings of guilt.

Hope is considered to have a positive influence upon health. Cancer patients may enter hospice care after a rigorous course of medical treatment, having hoped for a cure or long remission. While the hope for cure is important, hope is no less important at the end of life when the goal of care is quality of life. This study examined the relationship between hope and quality of life in hospice patients with cancer. Thirty-one patients with cancer, who were alert, oriented, living with a caregiver, and aware of their diagnosis were sampled from a hospice program. The instruments used were the Herth Hope Index (HHI) and the Hospice Quality of Life Index (HQLI). The HHI total scores and the HQLI total scores were significantly positively correlated (r = .356; p = .049). This finding suggests that hope is a different concept than quality of life but that these concepts are related. A high level of hope (mean of 42.84 out of a possible 48) was maintained by subjects. The HQLI subscale of social/spiritual well-being and the total HHI scores were also positively correlated (r = .51; p = .003) suggesting that hope can be influenced by this aspect of quality of life which includes a relationship with God, support from family, friends and healthcare providers, and spiritual support from the healthcare team. The findings of this study underscore the importance of the healthcare provider in promoting hope at the end of life, and suggests that hope is not taken away by admission into a hospice program.

People with severe mental illness experience medical comorbidities to a greater extent than the general population. When hospitalized in general hospital settings, they experience poorer outcomes and are experienced as difficult by nurses. An understanding of the experience of hospitalization from the patient's perspective is important to improving care and outcomes for this population. The purpose of this study was to explore the lived experience of nonpsychiatric hospitalization for persons with severe mental illness. Heideggarian phenomenology provided the philosophical underpinning and informed the methodology employed. Participants were recruited through mental health providers. Ten individuals with severe mental illness participated in minimally structured interviews and described their experience of hospitalization on a medical-surgical unit. Data, including transcribed interviews and field notes, were analyzed within the hermeneutic tradition as described by Cohen et al. (2000). The lived experience of nonpsychiatric hospitalization was expressed in four themes: taking care of me (subthemes: being cared for, not being cared for), it's my life, on my toes (subthemes: needing an advocate, managing my mental health), and being a good patient. Care providers' comportment, perception of the patient's illness, attentiveness, responsiveness, and personalized caring behaviors characterized the participant experience of being cared for or not being cared for. It's my life reflected participants' desire to be informed and involved so they could contribute to their recovery. Participants felt the need to be on my toes in order to look out for and advocate for themselves. The need to be on my toes extended to the management of a chronic illness while hospitalized for an unrelated acute condition. The final theme reflected the perceived patient role obligation to be a "good patient". Findings were consistent with the literature regarding experiences of hospitalization from the perspective of persons without mental illness. Identified themes emphasize the critical importance of the nurse-patient relationship to the patient experience. There are significant implications for how nurses come to know their patients in medical-surgical settings so that they can effectively personalize care. Reflective practices may empower nurses to solicit assistance and support to improve caring practices / text

Sammanfattning Bakgrund: Ordet cancer är ett laddat ord som berör många och sjukdomen drabbar en av tre under en livstid. Cancer är en av de vanligaste folksjukdomarna och siffrorna fortsätter att stiga. Detta leder till att den palliativa vården ökar och sjuksköterskan arbetsuppgifter blir allt mer påfrestande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med cancerpatienter i palliativ vård. Samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2015. Resultatet är baserat på elva artiklar som är sökta i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Studien har två huvudresultat med tillhörande underrubriker. De två huvudrubrikerna är: Sjuksköterskans svårigheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård respektive sjuksköterskans positiva erfarenheter i arbetet med cancerpatienter i palliativ vård. Svårigheter i sjuksköterskans arbete uppkommer i både fysisk och psykisk form. Positiva erfarenheter som sjuksköterskan lyfter fram är hur sjuksköterskan och patienter bildar relationer. Vidare lyfter de hur viktigt det är med teamarbete och patienternas närstående och i granskningen av datainsamlingsmetoden framkom det att författarna i tio artiklar använt sig av semistrukturerade intervjuer. I den elfte artikeln användes enkäter. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen svårigheter och möjligheter inom sitt yrke. Sjuksköterskorna har känslor av att inte räcka till - samtidigt känner de sig priviligierade att arbeta med svårt cancersjuka patienter som lever i sina sista dagar. Osäkerhet och brist inom bland annat kommunikation påverkar sjuksköterskorna i deras arbete och behöver därför vidare forskning och utbildning inom ett flertal områden. / Abstract Background: The word cancer is a loaded word affecting many people, and the disease affects one in three in a lifetime. Cancer is one of the most common diseases and the numbers are rising. This leads to increased palliative care and the nurse’s work become more demanding. Aim: The purpose of this study is to highlight nurses' experiences in meeting with cancer patients in palliative care and examine the included articles data collection method. Method: A descriptive literature study with quantitative and qualitative articles published between 2005 and 2015. The results are based on eleven articles from the databases PubMed and Cinahl. Results: The study has two main results and associated subheadings. The two main headings are: The nurse's difficulties in working with cancer patients in palliative care and the nurse’s positive experience working with cancer patients in palliative care. Difficulties in the nurse's work occur in both physical and psychological form. Positive experience that the nurse brings out is how nurses and patients form relationships. Furthermore, they lift the importance of team work and patients' relatives and examination of the data collection methods revealed that the authors of ten articles used semi-structured interviews. The eleventh article used questionnaires. Conclusion: The nurses face daily difficulties and opportunities in their profession. The nurses have feelings of inadequacy - while they feel privileged to work with severe cancer patients living their last days. Uncertainty and deficiency in communication affecting nurses in their work and therefore need further research and education in several areas.