No description available.

Introduktion: Ångest är en naturlig reaktion hos barn i samband med operation då det ofta är en främmande upplevelse. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnad och genom att främja en god miljö kan barnets hälsa förbättras. En miljöfaktor som är beprövad och har visat goda resultat för flera patientgrupper är musik.   Syfte: Att beskriva musikens lindrande effekt på ångest hos barn under 18 år innan, under eller efter operation. Metod: Beskrivande allmän litteraturöversikt. Litteratursökningen efter randomiserade kontrollerade studier skedde i databaserna Pubmed och Cinahl, april 2024. Analysen av 13 inkluderade studier gjordes utifrån beskrivningen av Popenoe och medarbetare. Resultat: Åtta av elva studier visade en signifikant minskning av ångest efter användning av musik som omvårdnadsintervention. Interventionen var antingen egenvald musik, förvald musik, musiken spelades antingen i högtalare eller i hörlurar. Interventionerna lät barnen lyssna på musik inför operation, under eller efter operationen. De två studier som använde sig av musikterapi som intervention fick ingen signifikant effekt på ångest. Båda genomförde interventionen innan operation. Slutsats: Musik kan ha en lindrande effekt på ångest hos barn i samband med operation. Musikterapi visades inte vara lika effektivt. För att kunna dra slutsats om musikterapins effekt samt säkrare slutsats om musikens lindrande effekt i samband med operation hos barn behövs fler studier som underlag. / Background: Anxiety is a natural reaction in children undergoing surgery as it is often a foreign experience. This places great demands on nursing care, and by promoting a good environment, the child's health can be improved. A proven environmental factor that has shown good results for several patient groups is music.  Aim: To describe the soothing effect of music on anxiety in children under 18 years of age before, during, or after surgery. Method: Descriptive general literature review. The literature search for randomized controlled trials was conducted in the databases PubMed and Cinahl, in April 2024. The analysis of 13 included studies was conducted based on the description by Popenoe and colleagues. Results: Eight out of eleven studies showed a significant reduction in anxiety after the use of music as a nursing intervention. The intervention involved either self-selected music, pre-selected music, and the music was played either through speakers or headphones. The interventions allowed children to listen to music before, during, or after the surgery. The two studies that used music therapy as an intervention did not yield a significant effect on anxiety. Both conducted the intervention before the surgery. Conclusion: Music can have a soothing effect on anxiety in children undergoing surgery. Music therapy was not shown to be as effective. To draw conclusions about the effectiveness of music therapy and to draw safer conclusions about the soothing effect of music in connection with surgery in children, more studies are needed as a basis.

Intensive care unit delirium from nurse's perspective Introduction: Delirium is a disturbance of consciousness, one of the most frequent organ dysfunctions in the ICU. Delirium occurs in 60 - 80% patients who receive mechanical ventilation and is independently associated with increased mortality and development of post-ICU neurocognitive deficit in adult ICU patients. It is recommended to monitor delirium routinely with validated screening tools (CAM-ICU or ICDSC). Experienced and well educated nurse, armed with appropriate diagnostic tools, can actively participate in prevention, diagnosis and therapy od delirium. Objective: This Master diploma thesis objective was to get to know current knowledge of nursing staff working in Czech ICUs about delirium and their clinical praxis. Method: Quantitative research was conducted with a questionnaire filled by nursing staff of ICUs for adult patients in two university and one regional hospital in Czech Republic from August to September 2017. Results: Altogether, 110 questionnaires from 130 have returned (84% return). The outcomes showed that 63% of nurses are sufficiently informed on ICU delirium, 66% would appreciate more education on the subject. All in all, 51% of nurses don't prevent delirium in their patients and 35% don't even know what are the...

Bakgrund: Forskning har visat att det är vanligt att uppleva oro inför en operation och anestesi. Oro kan präglas av nervositet, oroliga tankar och fysiologiska reaktioner. De fysiologiska reaktionerna är de samma som vid en stressreaktion, vilket kan påverka den intra- och postoperativa utgången. Att använda musik i operationsförloppet ses som en omvårdnadsintervention, vilken kan användas av anestesisjuksköterskan för att lindra patienters oro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa det aktuella forskningsläget avseende musik som omvårdnadsintervention med avsikt att minska oro i samband med anestesi och operation samt att sammanställa vilka typer av interventioner som ger bäst oroslindrande effekt. Metod: En litteraturöversikt med integrativ design genomfördes. Sökningarna genomfördes under 2020 i databaserna PubMed och CINAHL; artiklar som var peer-reviewed publicerade på engelska om musikinterventioner under operation och anestesi, 126 potentiellt relevanta artiklar identifierades. Efter kvalitetsgranskning identifierades och analyserades 17 relevanta studier. Resultat: De 17 inkluderande studierna avsåg alla planerade operationer och deras resultat indikerade överlag att musik associerades med lägre nivåer av oro bland patienter som genomgår operationer.  Musik fungerar som en distraktion för patienter och kan verka som en trygg familjaritet i en okänd och skrämmande miljö. Analysen genererade tre huvudkategorier som beskriver vad som påverkar musikinterventionens effektivitet: Hur och när musiken spelades, vilken typ av musik samt hur länge musiken spelades. Musik som spelas upp under operation fungerar bäst när det spelas ur högtalare, jämfört med hörlurar. Kulturell kontext påverkar valet av musik och dess effektivitet samt durationen av interventionen kan påverka resultatet. Slutsats: Lugnande musik som spelas från en högtalare under en operation är en effektiv omvårdnadsåtgärd som kan användas för att reducera patienters oro som enda åtgärd, eller i kombination med andra omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsinterventionen är både kostnads- och tidseffektiv. Behov av mer forskning finns avseende patientupplevelser och implementering i olika operationsförhållanden. / Background: Previous research has demonstrated that it is common to experience anxiety during surgery and anesthesia. Anxiety is characterized by nervousness, uneasy thoughts and physiological reactions. The physiological reactions of anxiety are similar to those of a stress reaction, which may affect intra- and postoperative outcomes. To use music during the course of surgery is considered as a nursing intervention, which may be used by the nurse anesthetist to ease the anxiety of patients. Aim: To conduct a literature review of previous results on the use of music as a nursing intervention, to reduce the patient's anxiety during anesthesia and surgery. Additionally, another aim was to explore the characteristics of the music intervention which are associated with lower levels of anxiety. Method: A literature review with an integrative design was conducted.  Searches were conducted in 2020 in PubMed and CINAHL databases for peer-reviewed scientific articles published in English regarding music interventions during surgery and anesthesia and identified 126 potentially relevant studies. After a structured quality assessment, 17 relevant studies were identified and analyzed. Results: The 17 included studies all regarded planned surgeries with the results overall indicating that music was associated with lower levels of anxiety among patients undergoing surgeries requiring anesthesia. Music seems to work as a distraction for patients and can also provide a safe familiarity in an unknown and scary environment. Three characteristics that affected the effectiveness of the music intervention to reduce anxiety levels were generated: how and when the music was played, what type of music was played and the duration of the intervention. Overall, music during surgery is most effective when it is played through a loudspeaker, compared with using headphones. Cultural context affects the choice of music and the effectiveness of the intervention and the duration can also impact the results. Conclusion: Calming music played through a loudspeaker during surgery is an effective nursing intervention that can be implemented to reduce patient anxiety in itself or as a complement alongside existing interventions. Music as a nursing intervention is both cost effective and time efficient. More research is needed regarding the patient’s experience and implementation in different settings.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan. / Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

This article details the process used to develop the revision of the original Guidelines that resulted in the development of the 2014 Health Care Quality and Outcomes Guidelines for Nursing of Children, Adolescents, and Families . Members of the 2014 Guidelines Revision Task Force conducted an extensive process of revision, which included the input and approval of 16 pediatric and child health nursing and affiliated organizational endorsements. The revised Guidelines were presented to and endorsed by the American Academy of Nursing Board. These Guidelines are designed for use by pediatric and child health nurses who work in a range of health care and community-based settings. The Guidelines are proposed to be used as a framework for nurse-directed services and intervention development and testing, as a model for undergraduate and graduate pediatric and child health nursing program curriculum development, and as the theoretical basis for nursing investigations on the care of children, adolescents, and families.

Förmaksflimmer är en av de vanligaste arytmierna i Sverige och västvärlden och förväntas öka bland befolkningen. Riskfaktorer som övervikt, stort alkoholintag, hypertoni och hög ålder har visat sig ha en stor påverkan på förmaksflimrets progression och därmed ökande morbiditet och mortalitet hos patienterna. Studiens syfte är att belysa påverkan av omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterskor, hos patienter med förmaksflimmer. En allmän litteraturstudie med systematisk sökmetod har genomförts. Datainsamlingen gjordes via databaserna Cumulative Index to Nursing an Health Literature (CINAHL) och Public MEDLINE (PubMed). Totalt hittades femton artiklar, varav fjorton var kvantitativa och en artikel hade mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en modifierad bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes för att sammanställa data. Resultatet blev sex kategorier: Riskfaktorer, Livsstil, Hälsorelaterad livskvalitet, Patientens sjukdomskännedom, Behandlingsrekommendationer och Sjukhusinläggningar. Resultatet påvisar att omvårdnadsinterventioner ledda av sjuksköterska har en god påverkan på patientens sjukdomstillstånd. Dock påvisar inte alla studier att det finns en signifikant skillnad. Litteraturöversikten visar behov av ett multidisciplinärt team, där en specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård kan göra en skillnad för patienten. Men även ett behov av mer forskning inom området för att identifiera kunskapsluckor för att ge patienter en bättre vård. / Atrial fibrillation is one of the most common arrhythmias both in Sweden and in the world and is expected to increase among the population. Risk factors such as obesity, large alcohol intake, hypertonia and age are shown to have great impact on atrial fibrillation progress hence rising mortality and morbidity among this group. The aim of this study is to illuminate the effect of nursing interventions on patients with Atrial Fibrillation. A general literature overview with a structural search method was conducted. The data was collected via CHINAHL and PubMed databases. The total of fifteen articles were selected, fourteen with quantitative and one with mixed method. All the articles were qualified via Caldwell scale design. An integrated data analysis was performed to compile the data. The result is presented in six categories: Risk factors, Lifestyle, Health related quality of life, Disease awareness, Treatment recommendation and Hospitalization. The results have shown that the nursing interventions having good effect on the patient's illness situation. However, not all studies show that there is a significant difference. The area studied requires further research and that studies be carried out in larger populations. This is to draw real conclusions that help to offer patients with atrial fibrillation better care. The literature review shows tendencies that patients are in need for a multidisciplinary team, where specialist nurses in cardiac care can make a difference for the patient. It also shows a need for further studies to identify knowledge gaps in order to a better healthcare to patients.

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. / Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted.

Problématique. Basée sur les constats effectués lors d’un essai clinique randomisé qui visait à évaluer les effets du lait maternel de fin d’expression sur la croissance et le développement de nouveau-nés prématurés et qui s’est soldé par un recrutement infructueux, une intervention de soutien à la lactation chez les mères de nouveau-nés prématurés a été développée. La mère d’un nouveau-né prématuré est en effet trois fois plus à risque qu’une autre de présenter une production lactée insuffisante. Il est donc crucial de soutenir ces mères dans l’établissement et le maintien d’une production lactée adéquate. Le but de cette étude pilote est d’estimer les effets d’une intervention de soutien à la lactation sur l’expression de lait maternel et la production lactée de mères ayant donné naissance prématurément ainsi que d’évaluer les aspects d’acceptabilité et de faisabilité de l’intervention, de l’étude et de ses procédures. Hypothèse de recherche. Les mères de nouveau-nés prématurés qui reçoivent une intervention de soutien à la lactation expriment leur lait significativement plus longtemps et plus fréquemment et produisent significativement un plus grand volume de lait à plus grande concentration lipidique sur une base quotidienne que celles qui reçoivent les soins usuels. Méthode. Devis : Projet-pilote de type essai clinique randomisé. Échantillon: Quarante mères de nouveau-nés prématurés de <30 semaines de gestation admis à une unité de soins intensifs néonatals. Procédures: Les mères du groupe témoin reçoivent les soins usuels alors que celles du groupe expérimental reçoivent une intervention de soutien à la lactation. Cette dernière comporte quatre volets: une séance d’enseignement portant sur l’établissement et le maintien d’une production lactée suffisante, un suivi téléphonique, une ligne d’aide téléphonique et le prêt d’un tire-lait électrique double pompage. Dans les deux groupes, les mères sont amenées à tenir un journal de bord de leurs séances d’expression et du volume de lait maternel exprimé. Résultats. L’étude et ses procédures de même que l’intervention de soutien sont acceptables et faisables. Les résultats observés en lien avec l’hypothèse de recherche sont orientés dans la même direction que cette dernière à l’exception de la concentration lipidique du lait maternel. Recommandations. Une étude à plus grande échelle doit être réalisée afin d’évaluer les effets de l’intervention de soutien à la lactation sur la production lactée de mères de nouveau-nés prématurés. Quant à la clinique, des actions concertées doivent être menées afin de créer un contexte propice et des conditions favorables à l’expression de lait maternel chez les mères de nouveau-nés prématurés. / Problem statement. Based on observations from an unsuccessful randomized clinical trial that aimed to evaluate the effects of hindmilk on the short-term growth and development of preterm infants, a lactation support intervention for mothers of preterm infants has been developed. Mothers who give birth prematurely are three times more likely to have an insufficient milk output compared to those who give birth at term. It is therefore crucial to support these mothers in order to facilitate the establishment and maintenance of their milk supply. The aim of this pilot study is to estimate the effects of a lactation support intervention on the expression of breast milk and milk output of mothers who gave birth prematurely and assess the acceptability and feasibility of the intervention, study and its procedures. Research hypothesis. A lactation support intervention in mothers who deliver prematurely enables them to express their milk significantly longer and more frequently, and produce a greater milk output with a higher lipid concentration compared to mothers who deliver prematurely and receive usual care. Method. Design: A pilot study of a randomized clinical trial. Sample: Forty mothers of preterm infants born at <30 weeks of gestation and admitted to a neonatal intensive care unit. Procedures: The mothers in the control group receive usual care while those in the experimental group receive a lactation support intervention. The intervention has four components: an education session on the establishment and maintenance of an adequate milk supply, a telephone follow-up, a telephone helpline and the loan of a double electric breast pump. In both the intervention and control groups, mothers kept a logbook of the frequency, duration and volume of their breast milk expressions. Results. Both the study design and the intervention are feasible and acceptable to mothers of preterm infants. With the exception of milk lipid concentration, the results are oriented in the same direction as the research hypothesis. Recommendations. A larger scale study should be conducted to evaluate the effects of the lactation support intervention on the frequency, duration, and volume of breast milk expression among mothers of premature infants. As for the clinical practice, concerted interprofessional actions must be undertaken to create the environment and conditions conducive to breast milk expression in these mothers.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och risken att drabbas ökar i takt med stigande ålder. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) förekommer ibland till följd av demenssjukdomen. BPSD delas in i fyra huvudgrupper där hyperaktivitet innebär vandring, upprepat frågande, muntligt störande beteende samt agitation och aggressivitet, som är något av det svåraste och mest utmanande att bemöta för omgivningen. Syfte: Syftet var att sammanställa omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet i samband med demenssjukdom. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt enligt SBUs riktlinjer. De kvantitativa studierna analyserades med stöd i processen för manifest innehållsanalys enligt Graneheim &amp; Lundman (2003). Resultat: I resultatet framkom två övergripande typer av omvårdnadsinterventioner: Generella omvårdnadsinterventioner med tre grupper: Musik minskar agitation och aggressivitet, Närhet till hundar kan stabilisera agitation och aggressivitet, och Ljusterapi för bättre dygnsrytm minskar agitation. Individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med två grupper: Interventioner utifrån patientens intressen minskar beteendeproblem och Individualiserad Montessori intervention minskar agitation. Resultatet indikerade att generella omvårdnadsinterventioner hade en kortvarig effekt på patienterna medan omvårdnadsinterventioner baserade på individens behov antydde ett bättre och mer långvarigt resultat. Konklusion: Rätt metoder är en förutsättning för att kunna hjälpa människor samt att de är utformade för rätt målgrupp och sker evidensbaserat. Eftersom omvårdnadsinterventioner vid hyperaktivitet indikerade en kortvarig effekt behöver samtlig personal arbeta aktivt och kontinuerligt med individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner med hänsyn till patientens bakgrund, vilket överensstämmer med Socialstyrelsens riktlinjer (Socialstyrelsen 2010). / Background: Dementia is increasingly common, and the risk increases with age. Behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) sometimes occur as a result of dementia. BPSD is divided into four main groups where hyperactivity containing wandering, verbal behavior and agitation/aggression, is one of the most difficult and challenging symptoms that both caregivers and family members are faced with. The purpose: The purpose was to compile nursing interventions that can limit hyperactivity in dementia care. Method: The method was a systematic literature review carried out under SBUs guidelines. The quantitative studies were analyzed with the support of the process of content analysis according to Graneheim &amp; Lundman (2003). Results: The result revealed two main types of nursing interventions: General nursing interventions with three groups: Music reduces agitation and aggression, Dogs within close proximity can stabilize both agitation and aggression and Light therapy improves circadian rhythm and thereby decreases agitation. Personalized care interventions with two groups: Patient interest based interventions decreases behavioral problems and Montessori interventions which focus on the person as an individual reduces agitation. The result indicated that the general nursing interventions had a short term effect on patients. However, the interventions based on individualized care suggested a better and longer lasting effect. Conclusion: The right methods are a prerequisite to be able to help people and that they are formed evidence based for the right purpose. As the nursing interventions for hyperactivity only provide short term effect, the staff caring for the patient need to work actively as well as continuously with individualized interventions with respect to the patients background, which is consistent with the Social board’s guidelines (The Social board 2010).