The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.

Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists. I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.

In this essay I have chosen to study the definition of new age in five different textbooks from the curriculum that was published in 2011. The textbooks that I have chosen for the analysis was Religion och sånt (2013), Religion och sammanhang (2013), Under samma himmel (2013), En människa, tusen världar (2015) and Söka svar (2013). The method I used to get an answer to my study was a qualitative content analyse and I analysed the result with help from David Thurfjell and his book Det gudlösa folket (2015) but Olav Hammer and På spaning efter helheten (2004) was also a big part of the result. The result showed that new age is forgotten when it comes to teaching in upper secondary school. Even if new age is well presented if you compare with Hammers definition the result shows that it is not really taken seriously. New age is often placed in the end of the books and the chapter that it contains doesn’t only focus on new age but also cults and other forms of alternative religion which can be a difficulty because students might be confused and think that these things are the same. In one of the books new age is not even mentioned. This shows that new age is not prioritised in the education of religion. Thurfjell presents secularization in a form that religion is not growing smaller in the society but rather changing form. People today are not looking for a religion as the traditional Christianity or Islam but for a more private religion where they can decide the contents themselves. This is something new age can provide. The author also claims that new age or spirituality is a big part of our ordinary day. We can see it in the newspaper, in the movies on television and in the advertising from big companies like IKEA. Then maybe it would be to prefer that the curriculum expand its contents and not only focuses on the big religions but also on the living religion, like new age. In that case the students can get the possibility to expand their vision when it comes to the definition of what religion really is.

Inkahealing är en relativt ny företeelse på den religiösa arenan, men har redan etablerat organisationer i elva västländer. Inkahealing har uppenbara ytliga likheter med New age-rörelsen, men ingen tidigare forskning finns på detta område. Målet med denna uppsats är ett jämföra Inkahealing med New age för att utröna var denna nya rörelse egentligen hör hemma. Undersökningen visar att det finns grundläggande likheter mellan Inkahealing och New age, med endast få undantag. En klar slutsats begränsas dock samtidigt av problematiken kring begreppet New age.

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.

The purpose of this study was to get a better understanding of the growing interest inspiritualism and it’s possible consequences for society and the individual’s religiousmental health. This was made by seeing how well you could apply Frisk’s definition ofspiritualism (2006) and Wikström’s model of pastoral care (1999) on Bolens theory ongoddesses (1992). The method used was template style analysis according to Malterud’smodel (2014). By using two themes, pastoral care and spiritualism, and codes based ofthe two theories the material was sorted and analysed. The material was then sorted in totwo categorise, the world of the goddesses and the goddess Demeter. The result showed itpossible to read Bolen’s book as a spiritual literature and that its content overlapped withpastoral care. The conclusion is that spiritualism is capable to offer an alternative to theinstitutional religion’s pastoral care.

Nyandlighet har i samtiden kommit att uttrycka sig på flera olika arenor, från populärkultur till vårdsammanhang. Nyandlighetens allomfattande närvaro i det samtida samhället har bland annat beskrivits med hjälp av en marknadsmetafor. I denna marknadsmetafor betonas förekomsten av en nyandlig marknad där försäljning och konsumtion av nyandliga praktiker och föremål sammanträffar.  Det huvudsakliga syftet med förevarande studie har varit att undersöka hur den samtida nyandligheten i Sverige kan förstås med hänsyn till förekomsten av en nyandlig marknad, med särskilt fokus på konsumenterna.  Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning har totalt 169 enkätsvar från konsumenter samlats in och utgör uppsatsens empiri. Från resultatet framkommer det att nyandlighet behandlas antingen som frånkopplat religion eller som del av den samtida uttrycksformen för religion. Därtill framkommer det att konsumtionen av nyandliga produkter motiveras med hälsofrämjande grunder, vilket i sin tur vittnar om en närhet mellan nyandlighet och välmående. Slutligen pekar resultatet på att den samtida nyandligheten, med hänsyn till konsumtionen av nyandliga produkter, kan förstås som något subjektivt och som något placerat i gråzonen mellan det sekulära och sakrala.

In the following essay, I have studied a relatively new spiritual phenomenon in Swedish society, yoga retreats, through interviews with eight representatives. I have examined how these representatives perceive their participants' needs and motives, and how these are answered. I have also studied whether the activities within the retreats are compatible with the historian of religion, Anne-Christine Hornborg's research regarding coaching. My research has shown that in addition to a need for recovery, there is also a perception that participants are looking for tools and methods to deal with a stressful everyday life. Furthermore, I have also distinguished a tendency that these tools and methods were being used as means for personal development. This tendency, along with a similar target group, a shared use of language and attitude regarding the concept of religion, was something that was comparable with coaching. Despite the fact that both activities point to the individual's inner spirituality, which can be retrieved through different methods, the goal of each activity differs. While coaching focuses on a non-religious goal, often aimed at the personal career, the goal of yoga retreats is to answer to participants existential needs, expressed in words of purpose, meaning and longing. Thus, the representatives prescribe one solution (tools and methods for personal development) for both worldy and spritual/religious needs within their participants. I have also shown that there is an ambivalence among the representatives regarding how the offered methods should be used. While there is a perception that the goal is achieved through methods, several representatives show dissatisfaction with the fact that their participants overly fixate on these methods, as this may distract the participants from the expressed goal.

Uppsatsens syfte är att undersöka varför människor i Sverige praktiserar tantra, hur dessa personer förhåller sig till tantra som livsfilosofi och världsåskådning samt till sitt eget praktiserande utav det. Genom att analytiskt ställa frågan Varför sysslar folk i Sverige med tantra? till två olika podcaster, Instagramkonton och en självbiografi som berör just tantrautövande i Sverige så har en längtan efter esoterisk (ny)andlighet och tantra som självförverkligande identitetsmarkör identifierats i den diskurs som dominerar materialet. I uppsatsen urskiljs ett antal diskurser som beskriver hur personerna i det empiriska materialet resonerar kring sitt tantrautövande och hur de hittade till tantran från första början. Vidare identifieras avsaknaden av en given vardagsandlighet i det moderna, sekulariserade samhället samt värdet av att en sådan andlig praktik kan integreras i ens sexualitet, sexuella praktiker samt andra kroppsliga behov och lustar vilket, för västerlänningar, är utmärkande för tantra. Detta diskuteras i termer av banal exotifiering och som självförverkligande praktik i relation till bell hooks teori om konsumtion av andraskap, något som för flera av dem som uttalar sig i det undersökta materialet möjliggjort en karriär inom tantra eller med tantra som karriärmässigt verktyg.