Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.

Denna uppsats, ”Vilket utrymme för nyandlighet finns inom Svenska kyrkan – En kvalitativ diskursiv läsning av debatten rörande nyandlighet i Kyrkans tidning”, har som syfte att synliggöra den eller de diskurser som är framträdande rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan samt hur bilden av nyandlighet konstrueras av Svenska kyrkan. Detta görs genom en närläsning av artiklar vilka berör ämnet nyandlighet i Kyrkans tidning under åren 2014–2015. Materialet analyseras med en diskursteoretisk ansats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet påvisar tre stycken framträdande diskurser rörande nyandlighet inom Svenska kyrkan. Analysen av materialet belyser även hur den antagonism, som uppsatsen hävdar råder inom den svensk-kyrkliga diskursen, påverkar Svenska kyrkans framtid som samfund. Detta genom jämförelse med annan forskning inom fältet. / This essay, “What space is there for alternative spirituality in the Church of Sweden?” has as its purpose to discover the discourse or discourses that is to be found regarding spirituality within the Church of Sweden. Also to analyse how the picture of spirituality is created within the Church of Sweden. This will be done through a qualitative reading of articles published during the years 2014–2015 with connection to the topic spirituality in the magazine Kyrkans tidning (The church’s newspaper). The material will be analysed using discourse theory with a social constructivism perspective. The result of the analysis points out three main discourses regarding spirituality within the Church of Sweden. The analysis also puts light on how the apparent antagonism affects the future of the congregation. This through comparing the essays result with other studies in the field.

The purpose of this project was to explore mindfulness based on the literature Mindfulness från början by Charlotte Mandrup and Mindfulness i hjärnan by Åsa Nilsonne. The research was based on the following three questions: What view of mindfulness is mentioned in Mandrup´s and Nilsonne´s books? What similarities and differences are there between the books? How can the interpretations of mindfulness that Mandrup and Nilsonne have presented be understood?   Both Mandrup and Nilsonne agree that mindfulness does not have a formal and clear definition. Mindfulness is about being conscious of the present and being mentally aware. The main differences between the two books were that Mandrup claims that mindfulness lets people handle the big and small issues that they might face in life whilst Nilsonne means that mindfulness has its place in the human brain.   The conclusion is, therefore that when a definition of the concept is not clear or formal, it can cause some issues. A big thing that separates the books is that Nilsonne focuses on the connection between mindfulness and the human brain, how with the help of mindfulness an individual can train and shape their own brain. Mandrup focuses instead on mindfulness as a method and a technique to effectively limit the stress and break negative patterns of life.

<p>En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition.</p>

En jämförelse mellan New Age och kristendom som visar likheter och skillnader, samt en prövning efter en religionsdefinition.

Den interpersonella konstruktionen av omvändelse i nyandlig kontext har formats av den sociologiskt dominerade forskningen i fältet, och den mystika erfarenhetens roll har fallit i skymundan. Syftet med uppsatsen var därför att få större inblick i vilken roll den mystika erfarenheten kan ha i transformativa upplevelser i nyandlig kontext. Genom tematisk analys analyserades tre självbiografiska berättelser om ”andliga uppvaknanden” utifrån Rambos processorienterade modell. Mystik erfarenhet föranledde såväl en desorientering genom den plötsligt förändrade upplevelsen av självet, som en längtan efter transcendens. Internaliseringen av andlig och mystik litteratur utgjorde en vändpunkt i tolkningen och upplevelsen av självet och världen, vilket tyder på att de transformativa upplevelserna i någon grad medierades genom det nya ramverket. De transformativa upplevelserna kan förstås som mystika omvändelser, och den mystika erfarenhetens roll kan förstås som utlösande och drivande. Slutsatsen dras att intrapersonella perspektiv inte helt kan uteslutas om forskaren söker en mer fullständig förståelse av omvändelse i nyandlig kontext.

This study aims to analyze the depictions of new age and the depictions of why practitioners practice different forms of new age made by SVT’s (the Swedish public television company) series Andarnas rike (The realm of the spirits). To deeper the understanding of the depictions of the practitioners reasons has Heelas and Woodhead’s (2005) descriptions of” the subjective turn” been used. The depictions of new age practice have been analyzed by using five of Ammermans (2021) seven dimensions of lived religion. A qualitative content analysis was used to sort the material. The material consist of four episodes á 28 minutes each whick is available to watch on SVT Play. The results describing why practitioners prac- tice new age shows five different reasons to why practitioners practice new age, for example the wish to get in contact with someone, or a spirit, in a spiritual dimension. The result of the depictions of new age shows a multidimensional understanding for new age practice, the tv-series involves different forms of practice and practitioners. One important notice is that the reasons to why practitioners choose new age practices deepen the understandings of how new age practice is portrayed in the series. Many practices, especially those involving a medium, are visually and verbally presented quite similar in terms of how these practices proceed.

This essay examines in what ways the natural wine movement resembles a religious new age movement. The purpose behind this is to prove that the religious landscape that contains new age is vast. And that there still are domains where scientist haven’t ventured. This empirical study is done through an examination, using a qualitative method, of the book Naturligt vin written by Emil Broomé and Emil Arvidson. By using theories from Bruce Lincoln and Charles Tillys, this essay concluded that the natural wine movement can be defined and seen as a religious new age movement.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.</p><p> </p>

<p>I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.</p><p>Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien:</p><p>1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?</p><p>Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.</p><p>2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?</p><p>Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.</p><p>3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?</p><p>Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.</p><p>4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?</p><p>I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.</p><p>5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?</p><p>Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.</p>