<p>Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning.</p><p>Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti!</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten:</p><p>• Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet?</p><p>• Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut?</p><p>• Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion?</p><p>Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.</p>

This paper aims to describe and elaborate on a recent discursive change within the new-age movement. Since the seventies and the publishing of speculative popular science books like The Tao of Physics by Fritjof Capra and The self-aware universe by Amit Goswami, the idea that quantum physics resonates with spirituality has become the topic of hundreds of books and movies. The quantum-spiritual discourse has three distinct ways to approach quantum physics in its discussion on spirituality: The parallelistic approach which emphasizes the similarities between eastern philosophies and modern physics, the monistic-idealistic approach which tells us that mind is the foundation of matter and the scientific spiritual approach which tries to explain spiritual claims scientifically. In the quantum-spiritual discourse, quantum physical phenomena (e.g. non-locality and entanglement) are being called upon to validate metaphysical statements. The primary assumption of the discourse is that the shift of paradigm due to the establishment of modern physics also is a shift of paradigm of spirituality. With the object to examine the common claims made in the discourse, cross-references between spiritual arguments and facts of quantum physics are being made. A discussion is held about the probable influence of the historical context, with particular focus on the monistic evolvement during the late nineteenth century.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror. En kvalitativ metod används med fördel i små undersökningar med djupa frågor. Ur ett fenomenologiskt perspektiv så skall man se och prioritera exakta beskrivningar från intervjupersonerna. Därför har jag valt att redovisa dem i jag-form. Så att det skall bli så exakt som det går, så varje person får fram sin personliga profil. Min uppsats syftar egentligen till att bekräfta frågeställningen om ett samband.

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.

Min arbetshypotes under arbetet med denna undersökning var att yogautövare visst anser att de med yogans hjälp kan påverka och styra sin personlighet. Vidare var min gissning att de i allra högsta grad identifierar sig med yogan samt att de själva reflekterat över detta. Jag kunde dock inte säkert veta, så denna rapport redogör för vad jag funnit i min undersökning. Med denna undersökande rapport välkomnas Ni att delta under ett sådant unikt, oändligt spännande och ur många perspektiv reflekterbart möte; mötet mellan den gamla traditionen yoga och dess nutida utövare. Må vårt möte ske under all respekt, med gränslös öppenhet och i djupaste frid - Om shanti! Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt yoga kan påverka människors egen identitetsuppfattning. För att kunna undersöka mitt huvudsyfte kommer vidare följande frågeställningar att behandlas i rapporten: • Anser yogautövare att de med yogan kan påverka och förändra sin identitet? • Vad är yoga och hur ser den bakomliggande filosofin ut? • Hur kan man ur ett religionsvetenskapligt perspektiv förklara yogans eventuella identitetsskapande funktion? Samtliga av de intervjuade yogautövarna förankrar, relaterar och känner starka paralleller mellan yogan och sin egen identitet. De upplever dessutom att de har stor möjlighet att påverka denna relation mellan yogan och sin egen identitet då de förnimmer ett förändrat medvetandetillstånd och förhållningssätt till sin omgivning i och med sin yogaträning. Denna upplevda förändring och hur den påverkar de intervjuades förhållningssätt till sig själva och sin omvärld tycks tydlig och klar för dem själva. De framhåller samtliga hur de med yogans hjälp har möjlighet att påverka sin identitet, sin upplevelse av omvärlden samt sitt förhållningssätt till detta. Då de identifierar sig med yogan upplever de att de delvis själva kan styra över denna utveckling även om man inte alltid ändrar på det som sker eller är i den omgivande världen.

Denna essä ämnar fördjupa förståelsen av yogalärarens profession genom att undersöka dess vardagliga praktik i ljuset av filosofiska och historiska grunder. I synnerhet undersöks villkoren för dagens moderna yoga i en narcissistisk kultur och hur den moderna yogaläraren kan förhålla sig till dessa villkor utifrån en filosofisk förståelse om yoga som självtranscendens. Modern yoga har blivit ett exempel på sakraliserad självdisciplin och möjligen en form av ritualiserad narcissism. En narcissistisk kultur som sådan med den upanishadiska självtranscendensens språkbruk, tillsammans med en kommersiell nyandlighet uppmanar oss att perfektionistiskt söka uppnå känslan: jag är gudomlig. Essän undersöker dock potentiella vägar och praktiska kunskaper hos yogaläraren som inte leder undervisningen i en narcissistisk riktning utan snarare söker vända blicken mot en värld vi gemensamt delar offentligt med andra människor. / This essay aims to deepen the understanding of the yoga teacher's profession by examining its everyday practice from philosophical and historical foundations. In particular, the conditions of today's modern yoga in a narcissistic culture are examined, and how the modern yoga teacher can relate to these conditions of yoga from the perspective of self-transcendence. Modern yoga has become an example of sacralized self-discipline and possibly a form of ritualized narcissism. A narcissistic culture as such with the language of Upanishadic self-transcendence, together with commercial spirituality, urges us to achieve the feeling: I am divine. However, the essay explores potential paths and practical knowledge of the yoga teacher who does not want to lead the teaching in a narcissistic direction but instead seeks a common world publicly shared with other people.

The purpose of this study is to examine how people express their beliefs in crystals through the comments section of one of Sweden's largest crystal retailers. The aim of the thesis is to gain a deeper understanding of contemporary religious expressions of crystal users. In total the study material consists of 172 comments collected from the website Ohlamoon.se written between January 2019 and September 2023. The study is conducted using a thematic content analysis and follows an abductive approach. Stark &amp; Finke's Rational Choice Theory (2000) has been employed as the primary theory against which analysis questions are posed, the thesis also utilizes Heelas &amp; Woodhead's (2005) description of The Subjective Turn as a secondary theory against which the results are discussed. The conclusions from the study revealed that crystals are described as possessing positive qualities that in various ways, reinforce, support, or comfort users. In this way crystals can be likened to personal pillars of support that actively contribute to users' lives with their properties and agency. Users form personal relationships and feelings of affection towards the crystals, utilizing their energy and presence in daily life as well as during meditation and rituals to achieve a sense of deeper spiritual states.

The purpose of this study is to explore the differences in defectors former religious lives. The literature is rich in references topeople from secular societies being fascinated by religions that are individualistic in nature and hence allowpeople freedom of choice in regards to their beliefs. However, we rarely hear about people who have left this new age belief environment or other religious environments. The study specifically focuses on the defectors, who have left a religious organization or have chosen to leave their religious belief. This study seeks to discover why defectors first came to believe and what got them to leave the religious arena. What happened to their faith, and what caused them to leave their former religion? This is what this study is attempting to shed more light on. The findings indicate that close group-relationships can be vital to one's person and create both positive and negative experiences. The social connections with other people is vital to not create a feeling of alienation and emptiness, leading to loss of meaning in life. Peter L Berger and other sociologists have stressed that religion is meaningful to people, that every society has religion, and that people need religious consolation to face difficult existential questions.

<p>Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.</p><p>Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.</p>

This paper aims to describe and elaborate on a recent discursive change within the new-age movement. Since the seventies and the publishing of speculative popular science books like The Tao of Physics by Fritjof Capra and The self-aware Universe by Amit Goswami, the idea that quantum physics resonates with spirituality has become the topic of hundreds of books and movies. The quantum-spiritual discourse has three distinct ways to approach quantum physics in its discussion on spirituality: The parallelistic approach which emphasizes the similarities between eastern philosophies and modern physics, the monistic-idealistic approach which tells us that mind is the foundation of matter and the scientific spiritual approach which tries to explain spiritual claims scientifically. In the quantum-spiritual discourse, quantum physical phenomena (e.g. non-locality and entanglement) are being called upon to validate metaphysical statements. The primary assumption of the discourse is that the shift of paradigm due to the establishment of modern physics also is a shift of paradigm of spirituality. With the object to examine the common claims made in the discourse, cross-references between spiritual arguments and facts of quantum physics are being made. A discussion is held about the probable influence of the historical context, with particular focus on the monistic evolvement during the late nineteenth century.