Studiens syfte är att ta reda på hur fritidshem arbetar med inkludering av nyanlända elever. Vi har tagit del av fyra erfarna fritidspedagogers upplevelser och reflektioner kring hur de arbetar med inkludering av nyanlända elever. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Anledningen till val av dessa intervjuer är att få en djupare förståelse för hur fritidspedagogerna upplever mottagandet av nyanlända elever. Språket är en röd tråd genom respondenternas svar, de påpekar hur viktigt språket är, vilka hinder som kan förekommer också samt att en snabbare inkludering sker när språket utvecklas. I resultatet framkom att lek och aktiviteter samt samverkan med vårdnadshavarna påverkar nyanlända elevers inkludering. Fritidspedagogerna nämner även att kulturella skillnader kan vara en utmaning, men poängterar även möjligheter i mötet med olika kulturer som en vikitgare aspekt. Även fritidspedagogernas kunskapsutvecklande, både på en individuell nivå och för fritidshemmets verksamhet ansågs betydelsefulla. En annan utmaning som framkom i vårt resultat är kommunikationen, detta då språket är ett hinder både för nyanlända elever samt dess vårdnadshavare. Vidare framkom det av fritidspedagogerna att fritidshemmet är en viktig arena för inkludering där de nyanlända eleverna är i en verksamhet som präglas av socialt samspel och möten, snarare än målstyd verksamhet.

Syftet med denna studie är att med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp synliggöra hur nyanlända elever upplever de hinder och möjligheter som uppstår när eleverna arbetar med det koncept som Ung Företagsamhet har utformat samtidigt som de studerar på Språkintroduktionen. Genom semistrukturerade intervjuer har elevernas berättelser tolkats med hjälp av Bourdieus begrepp med fokus på kulturellt kapital, utbildningskapital, språkligt kapital och habitus. Studien har visat att nyanlända elever arbetar hårt med att finna sin nya identitet (habitus) eftersom de upplever att de har mycket att lära sig i sitt nya land oavsett om det handlar om det kulturella kapitalet, utbildningskapitalet eller språkliga kapitalet. Eleverna beskriver arbetet med Ung Företagsamhet med positiva termer då eleverna upplever att deras tidigare tillgångar blir användbara men också att de får en bättre inblick i det svenska samhället. / The aim of this study is, by using Bourdieu's capitalconcept, visible how newly arrived students experiencing the obstacle and opportunities that arise when the students work with the concept that Junior Achievment Program has designed while they study at the program languageintroduction. Through semi-structured interviews the students stories have been interpreted by using Bourdieu's concept with focus on cultural capital, educational capital, linguistic capital and habitus. The study has shown that newly arrived students are working hard to find their new identity (habitus) because they feel like they have a lot to learn in their new country whether it is about culture capital, educational capital or linguistic capital. Students describe their work with Junior Achievment Program only in positive terms because they feel like their previous skills become useful but also that they learn more about the Swedish country.