Det här examensarbetet har undersökt vilka normativa uppfattningar samhällskunskapslärare på gymnasiet har gällande allsidighet och saklighet i undervisningen, samt hur de upplever detta i sin undervisningspraktik. Empirin resultatet baseras på har samlats in genom tre intervjuer med semistrukturerad intervjudesign. Resultatet har analyserats utifrån pragmatisk diskursanalys, tre diskurser har identifierats: neutralitet, nyansering och fostran. Neutralitet är den dominerande diskursen, vars logik kan sammanfattas som en strävan att lärarens åsikter ska påverka undervisningen i så liten utsträckning som möjligt. Lärarnas definition och uppfattning om neutralitet som en väsentlig faktor för allsidighet och saklighet, är i stora drag samstämmig. Skillnader har främst uttolkats i informanternas variation av undervisningspraktiker på klassrumsnivå. Den andra diskursen är nyansering och ses som en operationaliserande diskurs av neutralitet. Nyanseringsdiskursen kan sammanfattas som ett förhållningssätt till elevernas åsikter med syfte att utmana och komplettera elevers världsbild.Sista diskursen är fostran och ses som en konkurrerande diskurs till den dominerande. Fostransdiskursen består av lärares uppdrag att förmedla skolans värdegrund, vilket benämns som inkompatibelt med saklighet och allsidighet av lärarna i studien. Av den anledning ses diskursen som konkurrerande, då målet att överföra specifika värden ses som oförenligt med neutralitetdiskursens mål.

Islam är en religion som under en längre tid varit föremål för negativ stereotypisering ivästerländsk diskurs, som i denna uppsats används som en generalisering av länder som präglats av liknande kulturella och religiösa värderingar och därför går att jämföra med en svensk kontext. Genom religionsundervisningen ska dock olika perspektiv och tolkningar av religioner undersökas av elever vilket innebär att denna stereotypt negativa bild av islam behöver nyanseras. Denna kunskapsöversikt undersöker vad befintlig forskning säger om hur islam och muslimer framställs i svenska läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Därefter ställer texten frågan om hur lärare eventuellt kan nyansera den bild som förmedlas genom dessa kanaler för att uppnå de övergripande målen med religionsundervisningen, vilket besvaras genom att undersöka det befintliga forskningsläget på området. För att besvara dessa frågor beskrivs även ämnetsbakgrund i form av forskning kring ämnena islamofobi och representationen av islam itraditionell svensk media. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen utgår från sökning av material i databaser som ERIC, Swepub, Google Scholar och Libsearch, där sedan en urvalsprocess har skett utifrån det övergripande syftet och uppsatsens tre frågeställningar. Kunskapsöversikten finner att framställningen av islam och muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet är negativ och stereotyp vilket stämmer överens med tidigare forskning. Islam framställs som en konservativ homogen enhet där sunniislam ofta beskrivs som normen och där viss forskning även visar att en sunniislamistisk tolkning av islam ges företräde och auktoritet i vissa läroböcker. Detta innebär att båda de två stora influenserna på elevernas förståelse av islam är präglade av dessa orientalistiska och islamofobiska värderingar. Lärarens uppdrag i att nyansera denna bild blir därmed viktig, både ur ett värdegrundsperspektiv, samhällsperspektiv samt för att möta kursplanernas mål. Ett första steg för att nyansera denna bild är att läraren måste vara medveten om det ramverk genom vilket islam framställs. Ytterligare möjligt sätt att motverka denna homogena bild av islam identifieras genom en hermeneutisk tolkning av religion.

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism. The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the textbooks’ authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on. This results in a second-rate construction of how Judaism is represented and how it affects a person’s life. This homogeneity can also be explained as that the reader has to be able to get an understandable view of Judaism’s importance and uniqueness. These heterogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the ongoing debate on textbooks and a careful usage of the language in the books. The author has to be more thoughtful regarding where to compromise. In the end, it is the teacher that creates the diversity and it is up to him/her to evaluate the material to see what it actually says and how it affects the pupil’s view on religion. / Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar judendomen som homogen eller nyanserad. Syftet är för att se om läromedel bidrar till en nyanserad alternativt homogen syn på religionen. Vald metod för undersökningen är kvalitativ textanalys samt en bildanalys. Resultatet visar på såväl heterogena som homogena tendenser i alla läromedel, dock i mer eller mindre utsträckning. De homogena tendenserna kan bero på läroboksförfattarens begränsningar i skrivandet av ett läromedel, i form av tidsbegränsning, sidbegränsning med mera. Detta skapar en begränsad andrahandskonstruktion av hur judendomen representeras och påverkar en persons liv. Homogeniteten kan även bero på att läsaren måste få en greppbar syn på vad som ger religionen dess betydelse och särart. De heterogena tendenserna kan bero på exempelvis den pågående debatten kring läromedel samt ett mer eftertänksamt språkbruk. Författaren måste vara eftertänksam i sina kompromisser kring valet av text. Dock är det i slutändan alltid läraren som skapar nyansering och det är upp till denne att se till sitt material, hur det påverkar synen på religion hos eleven och vad materialet verkligen säger.