No description available.

Kvarvarandet av nyckelpersoner är av stor vikt för ett företagsförvärvs framgång, något som i tidigare studier dock har visat sig vara svårt. En annan faktor som är mycket betydelsefull för ett lyckat förvärv är hastigheten på förvärvets integrationsprocess. Följande studie syftar således till att kvalitativt undersöka hur nyckelpersoners uppfattning av företagsförvärv påverkas av hastigheten på integrationsprocessen kopplad till förvärvet. Detta görs genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas uppfattningen av ett företagsförvärv hos nyckelpersoner av hastigheten på förvärvets integrationsprocess?”. Genom tio semistrukturerade intervjuer, varav nio med nyckelpersoner från det förvärvade företaget och en med en integrationsexpert, har information kring deras subjektiva upplevelser av förvärv samlats in, vilken sedermera har kategoriserats i teman och analyserats. Resultatet visar att nyckelpersoners förvärvsuppfattning påverkas på ett övergripande positivt sätt av en hög integrationshastighet, men att även andra faktorer såsom en bra planering i för-förvärvsprocessen är viktig för att förbättra deras uppfattning.

Studien tar utgånspunkt ur tidigare forksning kring talangutveckling och den idrottsliga miljöns betydelse för hur effektiv en miljö är i att utveckla elitidrottsutövare. Syftet är att öka kunskapen kring nyckelpersoner och deras betydelse för den idrottsliga miljön genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer i två svenska idottsföreningar. Resultaten visar på att nyckelpersonerna inom erkänt goda idrottsliga utvecklingsmiljöer arbetar långsiktigt med de faktorer som Fahlström et al. (2016) benämner som framgånsfaktorer för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Analysen tog utgång ur Henriksens (2010) ESF-modell och Fahlströms et al. (2016) UPF-modell för att förklara de resultat som framkommit. Ur analysen framkommer också revidering av de två modellerna som använts som teoretiskt utgångsperspektiv för att belysa hur viktig framgångsfaktor nyckelpersoner är för en god talangutvecklingsmiljö. Nyckelpersoner är drivande i alla framgångsfaktorer och därmed en avgörande faktor för en god idrottslig utvecklingsmiljö.

Syftet med denna studie är att vidare klargöra individens roll inom industriell marknadsföring och företagsrelationer. Detta görs genom att binda samman hur engagemangstyper kan leda till lojalitet och hur engagemang samt lojalitet är riktade inom företagsrelationen. Två engagemangstyper särskiljs: praktiskt engagemang och känslomässigt engagemang. Studiens syfte uppnås genom undersökning av två företagsrelationer inom byggbranschen, där den ena relationen begränsas av lagen om offentlig upphandling. Företagen representeras av nyckelpersoner som står för den huvudsakliga kontakten mellan företagen. Nyckelpersoners uppfattningar och tankar undersöks genom intervjuer, riktade mot nyckelpersoner i både säljande och köpande företag. Utförd studie visar indikationer på att känslomässigt engagemang leder till lojalitet. Dock visas även att praktiskt engagemang har en betydande roll för företagsrelationen. Utöver indikationer på samband observerades ett antal oplanerade samband som väcker nya frågor och motivation till vidare forskning inom området.

This essay examines the degree to which pastors within the Uniting church of Sweden (Equmeniakyrkan) feel that they possess authority within the context of their ministries and in what way they find opportunities to influence people to green transition. The method used to study this is a combined study, comprising a survey and a couple of follow-up interviews. The results of the study show that the majority of the pastors believe that it is important to work with issues related to green transition, but that the majority at the same time show doubts about being concrete and precise about these matters. The result could indicate an uncertainty regarding one's own authority to guide individuals to concrete lifestyle changes and ethical stances. The pastor can thus be understood as a “key person” in his context; a person entrusted with authority and "keys". The survey shows that the pastors prefer to use their keys to open, but seldom to close or “lock tight”, in the sense of stipulating what a person should or should not do.

Samhällets förväntningar på anställdas ständiga utveckling och behov att stå ut på arbetsmarknaden har ökat betydelsen av individers självstyrda lärande. Syftet med studien är att skapa större förståelse för självstyrt lärande och dess villkor för nyckelpersoner, det vill säga anställda som är ensamma om att utföra sitt arbete inom sin arbetsplats. Studiens resultat har analyserats och diskuterats utifrån en teori om individuella villkor för lärande och organisatoriska villkor för lärande. Den kvalitativa fallstudien har utförts inom ett studieförbund genom analys av dokument, intervjuer med nyckelpersonerna själva och avdelningschefer. Studien bygger främst på nio semistrukturerade intervjuer, fem med nyckelpersoner och fyra med chefer. Resultatet visar att nyckelpersonerna lär sig självstyrt genom tre tillvägagångssätt; att söka information, prioritera och styra sitt arbete samt genom samspel med andra. De viktigaste villkoren för lärande visade sig vara de sociala och digitala villkoren, arbetsuppgifternas lärandepotential, vidareutbildning samt kulturella villkor. Studiens slutsats är att informationssökande, prioritering och styrning av arbetet samt lärande genom samspel med andra är ett självstyrt lärande. De olika villkoren kan delas upp i villkor på en arbetsplats- samt organisatorisk nivå. Villkoren har olika effekt på tillvägagångsätten för självstyrt lärande. Slutligen pekar studien på att organisationens fokus bör skifta från ett lärande genom utbildning till lärande som sker inom det vardagliga arbetet eftersom det är så nyckelpersonerna anser att de lär sig mest. / Society's expectations about how employees should constantly develop and stand out on the labor market has increased the importance of individual’s self-directed learning. The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of self-directed learning and its framework for people who have a key role in the organization. The results of the study have been analyzed and discussed based on a model of self-directed learning and conditions for workplace learning more generally. This qualitative case study has been carried out in an adult educational association in which a few employees maintain a key role due to their specific functions in their respective departments. The study is built on nine interviews, five with key employees and four with the managers, in conjunction with documents regarding the adult educational association. The results show that key employees learn primarily by searching information through intranet and internet, by prioritizing and managing their work and by interacting with others. The most important learning conditions shown are both social and digital conditions, learning potential of the tasks, further education and cultural conditions. In conclusion, learning by searching information, by prioritizing and managing work tasks and learning by interaction with others makes for a self-directed learning process. The different frameworks in the study have been divided into the dimensions of the workplace and the organization as a whole. Furthermore, these different frameworks impact the learning methods in different ways. Lastly, the study indicates that the organizational focus should shift from learning by formal education to the more everyday learning, since it was shown to be what the key employees practiced the most.