<p>Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?</p>

<p>Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer.</p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker.</p><p>Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund. Vi har dessutom genomfört en förstudie på region Norrköping. För att erhålla ytterligare information om bolagets visioner samt strategier genomfördes även en intervju med MoDo Skogs VD Björn Andrén.</p><p>Resultat: Vi har funnit att ett Balanced Scorecard skulle leda till en mer helhetlig syn på företagets ekonomistyrning. Detta på grund av att denna följer upp och mäter områden som idag inte mäts. Dessutom skulle ett balanserat styrkort på ett bättre sätt synliggöra både visioner och strategier än vad som är fallet idag. Detta anser vi vara den största fördelen med en eventuell implementering av Balanced Scorecard i MoDo Skog. Därutöver ser vi att det finns en po-tential med styrkortet, nämligen att det kan öka medarbetarnas engagemang som därigenom kan förbättra befintliga processer. Dock anser vi att vissa av de förutsättningar som enligt BSC konceptet bör råda inte gör det i dag. Dessa faktorer är bland annat att MoDo Skog har få kunder, marknaden för deras produkt utvecklas i en långsam takt samt att organisationen idag är tillplattad. Sammanfattningsvis anser vi dock att fördelarna tycks överväga nackdelarna med en Balanced Scorecard implementering.</p>

<p>Bakgrund: Vid konkurser går stora värden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att så snabbt som möjligt få rättvisande information om bolagets ställning kan externa intressenter vidta åtgärder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling räcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det är även viktigt att använda en uppställning som visar företagets finansiella flöden. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det med hjälp av information från finansieringsanalysen går att förutse en konkurs. </p><p>Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjämförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende på nyckeltal som tagits fram från finansieringsanalysen och balans- och resultaträkningen. </p><p>Resultat: Information från finansieringsanalysen har visat sig vara användbar vid konkursförutsägelse men den är dock underlägsen information från balans- och resultaträkningen som på ett säkrare sätt kan särskilja konkursbolag från överlevande bolag.</p>

<p>Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.</p><p> </p><p>Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.</p><p> </p><p>SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.</p><p> </p><p>Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal. </p><p>     </p><p>Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.</p><p> </p><p>En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.</p>

<p>För att kunna öka värdet på sina produkter gäller det att logistikservicen är av högsta kvalitet. Det är att leverera rätt produkt, i rätt tid, till rätt plats, i rätt kvalitet och kvantitet. För att kunna leverera denna service behöver företag ha kontroll på alla delar av tiden det tar att producera varan. Det kan vara allt från lagerhantering till transporter mellan olika produktionsavsnitt.</p><p>Det beställaren hos administrationen på Sandviks transportavdelning ville undersöka var hur deras sidlastare egentligen utnyttjas. Därifrån har syftet med examensarbetet blivit att utforma ett uppföljningssystem som automatiskt ska registrera värden på prestationer på truckfordon inom ett begränsat geografiskt område.</p><p>För att uppfylla syftet har olika metoder använts för att inhämta den teori som krävdes till uppföljningssystemet och för att kunna utföra tidsstudien. Metoderna var samtal och diskussioner med handledare på Sandvik och Högskolan i Gävle samt sökning litteratur (artiklar, examensarbeten och facklitteratur). Ur informationen som har tillhandhållits kom den teoretiska referensramen fram. Först förklaras det grundliga i logistiken som ger förståelse för vad logistik egentligen är. Sedan läggs den teori fram som behövs för att uppföljningssystemet ska kunna utformas samt den teori som behövdes angående tidsstudie. Nyckeltal och mätetal är två delar som bygger hela uppföljningssystemet och därmed även viktiga detaljer i teorin.</p><p>Sandvik är ett företag som tillverkar produkter inom skärverktyg för bearbetning i metaller, maskiner för gruvindustri, rör, band, stång, processystem och tråd. Tidsstudien som är utförd inom Sandvik har gjorts på rördivisionen och de sidlastare som transporterar rör.</p><p>Resultatet av tidsstudien blev att tre stora poster tog upp cirka 75 % av den tid som undersökningen utfördes. De tre stora posterna var körning med last, körning utan last och tom sidlastare. Största posten i tidsstudien var tom sidlastare (31 % av tiden).</p><p>När uppföljningssystemet utformades användes brainstorming för att komma fram med idéer och en mindmap för att sammanfatta de tankar som kom fram. Utav den här metoden och teorin som studerats om nyckeltal och mätetal har uppföljningssystemet tagits fram. Uppföljningssystemet bygger på att sensorer ska indikera till ett datasystem vilken typ av arbete det är som utförs (körning med last, körning utan last och övrig stillastående tid) samt att det ska finnas en sensor för vikt av lasten.</p><p>Utifrån diskussionen och analysen av uppföljningssystemet och tidsstudien kom följande slutsatser fram:</p><p>• Företag bör skaffa sig ett uppföljningssystem som följer upp nyckeltal och mätetal för att bättre kunna effektivisera transporter.</p><p>• Nyckeltalen och mätetalen ska vara klara och tydligt beskrivna samt att alla arbetare ska veta om att de finns. Arbetarna ska också veta att mätningar görs kontinuerligt.</p><p>• Tidsstudien visade att sidlastarna stod stilla stor del av den tid som undersökningen gjordes.</p><p>• Sandviks olika rörverk borde planera sin produktion bättre och jämnare för att sidlastarna ska få jämnare arbetstakt och bättre kunna planera in och ut körningarna.</p> / <p>To raise the value of a company’s products, it is important to have a logistic service of highest quality. The company needs to deliver the right product, in the right time, at the right place, in the right quality and quantity. To deliver this kind of service the company needs to have control of all the times when they produce the product. The parts could be anything from management of warehouse to transportation between different production lines.</p><p>A yearing from the client at administration of Sandvik transportation division are that they wanted an overview of how their types of side loader are being used. With this starting point the purpose has been to perform a system that automatic follow-up the performance that are made by the forklifts.</p><p>To fulfill the purpose different methods have been used to gather theory that needs to make this following-up system and to make the study of time, it is a part of the mapping. Some of these methods were dialogues and discussions with our instructors at both Sandvik and the University of Gävle. It has also been some researching on scientific articles and examination papers on the Internet. Some information has also been searched in specialist literature. From this information it has become a theoretical framework to this study. First some explanations of basic logistic were you should learn what logistics are about. After the explanations, the theory that needs to the following-up system and the study of time were presented. Key ratios and performance measurement are two parts that the following-up system are built on.</p><p>Sandvik, is a company that produce products in the areas of cutting tools for processing in materials, machines for mining industry, tube, stripe, bar, process systems and wire. It is in the tube division the study of time has been made. The study of time has been made on the type of forklifts called side loader, that transport long tubes from one production line to another production line.</p><p>The result of the study of time was that three big items took around 75 % of the whole time. These items were driving with load, driving without load and empty side loader. The biggest item was empty side loader (31 % of the time).</p><p>To get this following-up system a brainstorming has been used to come up with the key ratios and performance measures that the system needs to be beneficential to different kinds of forklifts. From this brainstorming a mind-map were made where all the parts were clear and it made the key ratios and performance measures easier to develop.</p><p>With these methods and theory that has been studied of key ratios and performance measurements the following-up system were developed. It builds on sensors that indicate to a computer system which type of work that are made (driving with load, driving without load, remaining standstill time) and a sensor that indicates the weight of the load. A distance meter is also used to register these values to the following-up system.</p><p>From the analysis and discussions about the following-up system and the study of time came the following conclusions:</p><p>• Company’s ought to have a following-up system that follows up the key ratios and performance measurement to make better rationalizations of their transportation</p><p>• Key ratios and performance measures should be easy and clear described and all employees should know about it. They should also know that the measures are continuous existing.</p><p>• The study of time showed that these side loaders were standing still much of the time when the research was made.</p><p>• Sandviks different production lines of tube should plan their production better and smoother so the side loader could get better work rate and could plan their transportation in and out of the production better.</p>

<p>The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”.</p><p>The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange.</p><p>We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics.</p><p>The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value.</p> / <p>Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen.</p><p>Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik.</p><p>Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.</p>

<p><strong>Frågeställning: </strong>Hur skiljer sig lågprisflygbolagens strategier jämfört med de traditionella, vilken är den vinnande strategin?</p><p><strong>Huvudsyfte: </strong>Genom utvalda teorier<strong> </strong>och nyckeltal jämföra och se skillnader mellan flygbolagens strategier och hur det påverkar lönsamhet och utveckling<strong>.</strong></p><p><strong>Metoder: </strong>En jämförande studie baserad på sekundärdata på fem stora flygbolag för att hitta olikheter i strategier. Främst används bolagens årsredovisningar, vetenskapliga artiklar och relevanta teorier för insamlandet av data.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Biljettpriset inom flygindustrin blir en allt viktigare faktor att anpassa sig efter för överlevnad på marknaden. Lågprisflygen har genom kostnadsreduceringar genom enklare bokningssystem, mindre personalstyrka, avlägsna flygplatser och enhetlig flotta kunnat sätta lägre priser än de traditionella. Detta innebär att effektiviteten har ökat och detta sätter press på de traditionella flygbolagen att kostnadsreducera och utveckla servicen ytterligare för att ha en chans att klara konkurrensen. Marginalerna har blivit mindre vilket pressar ner lönsamheten inom industrin. Traditionella flygbolag behöver anpassa sig efter de nya kraven och omstruktureringar är nödvändigt.</p> / <p><strong>Problem formulation:  </strong>How does the low price airlines strategies differ from the traditional airlines strategy, which is the winning strategy?</p><p><strong>Main purpose: </strong>With chosen theories and key figures see the differences between airlines strategy and how it affects profitability and development.</p><p><strong>Method: </strong>A comparing study based on secondary data from five big airlines in order to find differences in strategy. Mostly the companies' annual reports, scientific articles and relevant theories are used for the collection of data.</p><p><strong>Conclusions: </strong>It is becoming more important to adjust the ticket price on air travelling to survive on the aviation-market. Low-price airlines have been able to lower the ticket price through cost reductions with easier booking systems, smaller workforce, less attractive airports and a uniform fleet. This productivity increase is forcing the traditional airlines to reduce their costs and improve their service to deal with the competition. The marginal's are getting smaller and profitability is getting lower. Traditional airlines have to adjust after the new demands and restructures are needed.</p>

<p>Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.</p><p>The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity</p> / <p>Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd.</p><p>Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>En viktig tillgång som bolagen har tillgång till är det humankapital som finns i form av personalen. Denna tillgång är en dold tillgång då den ej kan tas upp i bolagens balansräkning. Detta beroende på att det ej går att definiera humankapital som en tillgång enligt redovisningsstandarden då den ej uppfyller kriterierna för att kunna klassificeras som en tillgång. För bolagen kan det ändå finnas ett behov av att redovisa humankapital externt genom årsredovisningen. Detta för att nå sina intressenter med information som kan stärka relationen mellan dem.</p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att undersöka på vilken nivå och frekvens de utvalda nyckeltalen förekommer inom olika branscherna på svenska börsen, samt dra paralleller till intressenternas intresse för humankapitalet.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Data i studien kommer endast att inhämtas från bolagens senaste årsredovisning. Endast de nyckeltalen som används i undersökningen enligt Konradmodellen kommer att beskrivas.</p><p><strong>Metod: </strong>Bolagens årsredovisningar har undersökts genom att vi upprättade en scoreboard i excel och utifrån det analyserade vi årsredovisningarnas innehåll av de utvalda nyckeltalen. Vi analyserade därefter resultatet av de olika branscherna.</p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Undersökningens utfall visade på att det inte är någon bransch som har redovisat de undersökta nyckeltalen i någon större utsträckning. Resultatet från undersökningen var något oväntat då företagen inte verkar lägga ner resurser på att visa sitt humankapital för intressenterna. Detta kan bero på att intressenterna inte heller ser humankapitalredovisning som en tyngdpunkt i redovisningen utan sätter större vikt på de finansiella nyckeltalen.</p><p>Det var endast två branscher som höjde sig över snittet i undersökningen, och de var Finans och IT branschen. Dessa branscher räknas som kunskapsintensiva och resultatet var väntat att de skulle ligga i topp, då de har en större anledning att redovisa humankapitalet mot intressenterna.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>För vidare studier tycker vi vore intressant med en attityd undersökning för att undersöka den inställning som de olika företagen har gentemot redovisningen av humankapital. Detta för att få insikt i varför företagen väljer att redovisa de nyckeltal, förutom de lagstadgade, som redovisar humankapitalet. Ytterligare studier kan behandla mer djupgående hur redovisningen användas och analyseras av de intressenter som företagen har.</p><p> </p>

<p>För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall.</p><p>För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori.</p><p>Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.</p>