Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.   Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.   SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.   Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.   Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal.        Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.   En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.

Denna studie undersöker effekten på svenska företags balans- och resultaträkning, och i förlängningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt på de nyckeltal vilka mäter förändringar i företags kostnadsstruktur samt struktur på balansräkningen medan nyckeltal vilka mäter lönsamhet och värdering påverkas i liten utsträckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom användning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av Fülbier et al (2008). Urvalet baseras på svenska företag på OMX Stockholm Large Cap, då ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten på den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förändring på företags skuldsättningsgrad och räntabilitet på totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet påverkas i mycket liten utsträckning, vilket är i linje med tidigare forskning. Resultaten visar att användandet av operationell leasing som finansieringsform varierar mellan branscher och även inom branscher. Detaljhandeln är den bransch som påverkas i störst utsträckning med en ökning av skuldsättningsgraden med cirka 65 % i genomsnitt och en minskning i räntabilitet på totalt kapital med cirka -10 % i genomsnitt.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd. Den ena typologien ser enbart humankapitalet som en del av det intellektuella kapitalet medan den andra typologien även inkluderar strukturkapitalet i begreppet. Både företag och analytiker anser att det är relevant att redovisa intellektuellt kapital. All den information som analytikerna efterfrågar går dock ej att finna i företagens årsredovisningar. Företag och analytiker ser ett problem i att det är svårt att jämföra den information som ingår i det intellektuella kapitalet mellan företag. IT-företagen är mer positiva till någon form av standardisering av redovisning av intellektuellt kapital medan analytikerna anser att den anarki som råder i dagsläget är att föredra då ”best practice” kan utvecklas. Vår rekommendation är att det bör utformas fasta definitioner på beräkning av nyckeltal som ingår i begreppet intellektuellt kapital.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?

Bakgrund: MoDo Skog upplever idag att deras ekonomistyrning i allt för hög utsträckning fokuserar kostnader, framförallt kostnader som förknippas med avverkning samt transport av råvara. Som ett led i denna kostnads-fokusering har MoDo Skog en misstanke om att det förekommer suboptimeringar inom virkesflödesprocessen. Före-taget upplever dessutom att de är dåliga på att mäta och följa upp så kallade mjuka faktorer. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga en virkesflödesprocess och därefter undersökaförutsättningarna att utarbeta ett Balanced Scorecard med funktionella nyckeltal. Avgränsningar: Arbetet inom fallföretaget begränsas till att gälla virkesflödesprocessen från avverkning till dess att råvaran kommer till industrin på Iggesundsregionen. Vi beaktar endast de avverkningar som sker på fallföretagets eg-na marker. Genomförande: Studien har genomförts på fallföretagets region Iggesund. Vi har dessutom genomfört en förstudie på region Norrköping. För att erhålla ytterligare information om bolagets visioner samt strategier genomfördes även en intervju med MoDo Skogs VD Björn Andrén. Resultat: Vi har funnit att ett Balanced Scorecard skulle leda till en mer helhetlig syn på företagets ekonomistyrning. Detta på grund av att denna följer upp och mäter områden som idag inte mäts. Dessutom skulle ett balanserat styrkort på ett bättre sätt synliggöra både visioner och strategier än vad som är fallet idag. Detta anser vi vara den största fördelen med en eventuell implementering av Balanced Scorecard i MoDo Skog. Därutöver ser vi att det finns en po-tential med styrkortet, nämligen att det kan öka medarbetarnas engagemang som därigenom kan förbättra befintliga processer. Dock anser vi att vissa av de förutsättningar som enligt BSC konceptet bör råda inte gör det i dag. Dessa faktorer är bland annat att MoDo Skog har få kunder, marknaden för deras produkt utvecklas i en långsam takt samt att organisationen idag är tillplattad. Sammanfattningsvis anser vi dock att fördelarna tycks överväga nackdelarna med en Balanced Scorecard implementering.

Bakgrund: Handeln på aktiemarknaden har den senaste tiden genomgått en teknisk utveckling och blivit mer lättillgänglig för flera. Här verkar aktieägare med förhoppningen om att skapa en överavkastning på aktiemarknaden. I motsatt förhållande finns det studier som menar att det inte skulle finnas några möjligheter till överavkastning. Därmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- respektive värdebolag. Detta för att komma fram till om något nyckeltal är mer användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillväxt- eller värdebolag. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har analyserats med hjälp av enkel linjär regression. Resultat: Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning på totalt kapital, är mest användbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillväxt- och värdebolag. / Background: Trading on the stock market has recently experienced a technological development and become more available to more people. Here the shareholders trying to create an excess return in the stock market. In the opposite relationship, there are studies that say that there are no possibilities to create excess returns. This makes it interesting to investigate whether key ratios can explain returns for today’s companies. Purpose: The purpose of this study is to examine how well key ratios explain the short-term yield of growth and value companies. This is to find out whether any key ratio is more useful to explain the relationship to the short-term returns for growth or value companies. Methodology: The study is based on a quantitative method in which three key ratios have been analyzed using simple linear regression. Results: The result of the study shows that the key ratio, return on assets, is most useful to explain the short-term returns of growth and value companies.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900- talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna. Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner, likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande problemformulering: Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad påverkar vilka nyckeltal som används? Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad kommuns verksamhet. Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.

Det kommunalägda fastighetsbolaget Videum AB som hyr ut och förvaltar lokaler på campus i Växjö ska uppföra en ny byggnad med totalytan 5000m2. För att underlätta i projekterandet åt Videum AB har en förfrågan av vilken form på byggnaden som är den mest vinstgivande för företaget undersökts i den här rapporten. I byggnaden ska det finnas kontorslokaler som Videum AB kan hyra ut till andra företag. Kravet är att planlösningen ska vara flexibel och kreativ. Uthyrningsprocenten ska vara högsta möjliga vilket undersöks med hjälp av utvalda nyckeltal. Resultaten från nyckeltalen för varje uppritad byggnadsform jämförs vilket leder till ett slutgiltigt resultat. / The communal owned real-estate corporation Videum AB which leases and administrate premises at campus in Växjö shall construct a new building with a surface of 5000m2. A request from Videum AB has been given to us to investigate, in this report, what shape of the building will be the most profitable for the company. The building will be office spaces that Videum AB will rent out to other companies. Requirements are that the planning should be flexible and creative. Renting percentage should be the highest possible, which are examined by selected key figures. The results of the ratios plotted for each building form are compared, leading to a final result.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt. Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta gjordes bland annat genom en intervjuserie där personer med god insyn i respektive tryckeri tillfrågades. Intervjuerna, den studerade litteraturen kring nyckeltal och resultat från diskussioner i fokusgrupper, låg sedan som underlag för analysen kring vilka mått som vore lämpligast att följa upp inom Bold. Resultatet är tio nyckeltal utformade för att spegla de faktorer som är mest avgörande för tryckeriernas framgång. Nyckeltalen uppfyller ett antal kriterier som är viktiga för att de ska ge önskad effekt och vara lämpliga för jämförelser. Vidare togs förslag fram på kommunikationsvägar som bör vara gemensamma inom koncernen, vilket ger tryckerierna liknande förutsättningar att engagera medarbetarna. I och med de koncerngemensamma nyckeltalen blir förenklad informationshantering allt viktigare. För att interna jämförelser ska vara meningsfulla måste insamling, sammanställning och återkoppling av data ske på samma sätt på tryckerierna och sedan delas dem emellan. Den befintliga hanteringen av information kring nyckeltal kan anses bristfällig då den innefattar omfattande manuellt arbete och omständliga flödesvägar, vilket resulterar i bristande informationskvalitet. En lösning på dessa problem togs fram som avser effektivisera och automatisera flödet genom att koppla samman tryckeriernas system och på så sätt öka tillförlitligheten i utfallen. Den lösning som visade sig passa syftet bäst var att varje tryckeri samlar all lokal information från processystem i lokala databaser för att sedan skicka den vidare till DNEX databas. De tre tryckerierna kan då alla dra nytta av DNEX mer utvecklade system för sammanställning och presentation. Rapporten visar hur viktigt det är att mäta processer och prestationer för att kunna förbättra sin verksamhet, samt vikten av att engagera alla anställda i förbättringsarbetet. För att uppnå önskad effekt med arbetet med nyckeltal måste tydliga målvärden formuleras och kommuniceras för varje mått. Vidare bör återkopplingen ske så snabbt som möjligt efter mätning för att möjliggöra analys av utfallet. Det är också viktigt att införa nya rutiner för att kommunicera nyckeltalen men även för registrering av den information som ligger till underlag för mått som baseras på subjektiva bedömningar. Under hela arbetet framstod behovet av ett integrerat informationsflöde mellan tryckerierna tydligt för att möjliggöra intern benchmarking och uppföljning med koncerngemensamma nyckeltal.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem. För att undersöka hur stressorerna påverkas har Krav-Kontroll-Support-modellen använts. Datainsamlingen genomfördes på en försäljningsorganisation där tolv företagssäljare intervjuades. Studiens resultat visar att samtliga styrsystem kan påverka stressorerna och därigenom både öka och minska risken för stress. Det visade sig också att budgeten var det styrsystem som tenderade att ha tydligast påverkan på stressorerna. Att definitivt fastställa hur budget och de andra styrsystemen påverkar arbetsrelaterad stress är för tidigt att säga, men resultaten pekar på att vidare forskning inom området mycket väl skulle kunna visa sig fruktbar.