<p>Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.</p><p>Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.</p><p>För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.</p><p>Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:</p><p>• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.</p><p>• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.</p><p>• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.</p><p>• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.</p><p>• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.</p><p>• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.</p><p>• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.</p><p>• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.</p><p>The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.</p><p>To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.</p><p>From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:</p><p>• Inventory: Capital tied up in inventory.</p><p>• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.</p><p>• Waste: Percentage of inventory waste.</p><p>• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.</p><p>• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.</p><p>• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.</p><p>• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.</p><p>• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.</p>

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut? Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009. Eventuell förändring kommer mätas utifrån valda nyckeltal kopplade till finansiellt risktagande. Har riskexponeringen utvecklats lika eftersom företagen tillhör samma bransch? Eller beror det helt på det enskilda företagets kapitalstruktur? Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod där data är hämtad från företagens årsredovisningar för perioden 1995 till 2009. Siffrorna ur dessa har sedan tolkats och nyckeltal har beräknats fram för att kunna analysera den finansiella risken i de enskilda företagen. Till referensramen har lämplig litteratur samt vetenskapliga artiklar använts. Vissa internetkällor har även beaktats vid datainsamlingen. Resultat och slutsats: Den finansiella risken har generellt ökat i de studerade fallföretagen, men förändringarna i företagens nyckeltal kan inte generaliseras. Den finansiella riskexponering det enskilda företaget står inför beror på vald kapitalstruktur, vilket skiljer sig avsevärt mellan företagen trots liknande verksamheter. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka vad företag själva anser om sitt risktagande och då även ta hänsyn till hur de ser på rörelseriskens betydelse för deras totala riskexponering. Det vore även intressant att genomföra en undersökning för hur den interna styrningen i företaget påverkar val av kapitalstruktur.

No description available.

Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt.

No description available.

Detta examensarbete utfördes våren 2015 på uppdrag av Västerbottens läns landsting. Syftet med arbetet har varit att hjälpa landstinget inför implementeringen av energiledningssystemet ISO 50001, genom att ta fram mål för fastighetsbeståndets specifika energianvändning år 2050, utföra en omvärldsanalys av andra landstings energianvändning, samt ta fram nyckeltal relevanta för verksamheten. Målet 2050 har bestämts utifrån planerade åtgärder för energibesparing, och en simulering av klimatskalsförbättringar på byggnader med höga U-värden. Simuleringen utfördes i programmet IDA ICE med handledningshjälp från Sweco Systems AB i Umeå. Resultatet visade på att landstinget kan nå en specifik energianvändning på 215 kWh/m2 till år 2050, motsvarande en minskning av den totala energianvändningen med 23 % jämfört med år 2009. Då 2050 är så pass långt fram i tiden och det finns stora möjligheter för teknikutveckling och ytterligare energibesparande åtgärder kan detta mål höjas till 30 %, motsvarande 196 kWh/m2. Eftersom specifik energianvändning inte ger en rättvis bild av hur effektivt energin nyttjas har även nyckeltalen specifik energianvändning per vårdtillfälle och specifik energianvändning per länsinvånare analyserats.

Inledning Anläggarna i Kalmar AB är ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen som vill utvecklas och skapa en bättre lönsamhet. De är 18 anställda i aktiebolaget varav tre ingår i ledningen, en är administratör- och ekonomiansvarig och de resterande 14 är anläggningsarbetare. De arbetar idag centraliserat och ledningen är det beslutsfattande organet. Syftet med uppsatsen är att undersöka lönsamheten i Anläggarna och utifrån analysen ge konkreta förslag på hur de och andra liknande företag kan förbättra lönsamheten genom en förändrad verksamhetsstyrning. Utifrån analyser av ekonomiska nyckeltal, kassaflöden och verksamhetens struktur har förslag på förändringar tagits fram. Syfte Att genom granskning av ett småföretag inom mark- och anläggningsbranschen finna förbättringsmöjligheter för att öka lönsamheten. Syftet är att småföretag ska kunna ta stöd av uppsatsen för att utveckla sin verksamhetsstyrning. Metod Arbetet är utfört genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, både intervjuer och insamling av data utifrån ekonomiska rapporter har använts för att kunna göra en sammanställning till analys och slutsats. Vi har studerat ett fall, Anläggarnas lönsamhet, och det kan liknas vid en aktionsforskning. Slutsats Den slutsats som framkommer är att småföretag kan använda en decentraliserad verksamhetsstyrning för att öka effektiviteten genom snabbare beslutsvägar. Dessutom frigörs tid för ledningen som kan fokusera på lönsamheten i företaget. Aktuella förändringsmöjligheter för Anläggarna anser vi vara att öka lönsamheten genom att börja arbeta med budget för att få en tydlig bild av budgetmålen och de verkliga utfallen i verksamheten. Genom att ställa upp en budget kan företaget göras medvetna på vilka kostnader de har och därigenom aktivt arbeta för att sänka dem. De bör också undersöka möjligheten att öka priserna för att öka den finansiella marginalen på projekten.

Bakgrund och problem: Prestationsmätning är ett verktyg inom ekonomistyrning som används för att kontrollera och styra en verksamhet i önskvärd riktning. Prestationsmått kan vara utformade på olika sätt för att bäst passa in på den verksamhet där det ska tillämpas, dock bör de vara sprungna ur långsiktiga mål och strategier. Med uppsatsen vill vi nå ökad förståelse i hur ett företag kan utforma och kommunicera prestationsmått för att hålla rätt riktning mot sin strategi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett företag kan utforma och kommunicera prestationsmått.   Metod: Uppsatsen är en fallstudie med en kombinerad ansats av kvalitativ- och kvantitativ karaktär. Den teoretiska referensramen har i huvudsak hämtats in från vetenskapliga artiklar samt böcker inom företagsekonomi. Empiriskt material har erhållits dels genom intervjuer av semistrukturerad karaktär med utvalda respondenter, samt även en enkätundersökning. Analysen har gjorts utifrån en deduktiv ansats där teorin testats mot verkligheten i hopp om att kunna dra relevanta slutsatser. Resultat och Slutsatser: Det är av vikt att det finns kongruens mellan företagets strategi och de prestationsmått som utformas. Om detta råder ges förutsättningar för medarbetare att lättare relatera till sin egen del i företaget och därigenom ökar möjligheterna att nå de uppsatta målen. Prestationsmåtten har anpassats på företaget för att vara relevanta gentemot dess verksamhet. Studien visar att strategi och mål på ett tydligt sätt bör kommuniceras till medarbetarna för att höja motivation och engagemang. Studien åskådliggör även betydelsen av att kommunicera uppföljningen av prestationsmätningen, görs detta kan prestationsmåtten utvecklas och förbättras.

Studien har som syfte att utveckla en teoretisk modell som ska bidra till en identifiering avekonomiska förluster i form av stopptid, samt finna förbättringsåtgärder åt de identifieradeproblemorsakerna. En modell utvecklades från den teoretiska REP-metoden, som grundar sigpå fyra olika faser. För att författarna skulle kunna lyckas med studien krävdes detmodifikationer på REP-metoden. Den teoretiska modellen utvecklades med positiva resultat,då förbättringsåtgärder för fallföretagets problem kunde identifieras.

The traditional view of maintenance is machine-based, where acute maintenance tasks are highly valued. Preventive maintenance is viewed as secondary and less desirable to work with. The more modern view is to regard maintenance as a process. The machine-driven tasks are still necessary but are viewed as a part of the big picture. The purpose of this study is to examine how to high light general difficulties concerning maintenance management to aid organizations to reflecting upon their own situation. The study is based upon a pilot study initiated by ProcessIT concerning relevant key figures in maintenance. Together with the empirical data from interviews investigating the interest for SSG Standard and the present maintenance management work, we analyse the findings in relations to research regarding maintenance in information technology (IT). Through this approach we show the general differences, independent of industries.