Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en bild av huruvida mer ekonomisk information så som viktiga nyckeltal från årsredovisningar bör lyftas in i bostadsrätters objektsbeskrivningar eller ej.    Metod: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hållits med fastighets-mäklare samt bostadsrättsköpare som under eller efter deras bostadsrättsaffärer stött på problem gällande bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Vår analys och slutsats är till största delen baserade på empirikapitlet, där vi redovisat det vi från intervjuerna anser relevant för denna studie. De är även till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.      Resultat & slutsats: De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrättsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrättsförening innebär är bristfälliga. Inga av de intervjuade fastighetsmäklarna använder nyckeltal, ofta på grund av tids- och/eller kunskapsbrist. De ser dock fördelar för konsumenterna med nyckeltal och majoriteten av konsumenterna välkomnar dem. Fastighetsmäklarnas tydningar av årsredovisningar är ofta otillräckliga, vilket bidrar till oro från dem över att använda nyckeltal. Vi anser att nyckeltal i objektsbeskrivningar är nödvändiga för att få bättre informerade bostadsrättsköpare, en idé är att presentera dem med en förklarande text, riktvärden och medelvärde för orten. Utbildningskvällar och köpguider för bostadsrättsköpare kan bidra till mer öppna, för-klarande diskussioner mellan fastighetsmäklare och konsument, och att konsumenter uppmärksammas på det latenta behovet av mer informerade köp.   Förslag till vidare forskning: -         Undersöka fastighetsmäklares bristande kunskaper gällande årsredovisningar, vad dessa bristande kunskaper bottnar i och hur de kan förebyggas. -         Granska nyckeltal vidare och undersök hur de bör redovisas för att vara mest fördelaktig för både bostadsrättsköpare och fastighetsmäklare. -         Granska Årsredovisningslagen och dess bestämmelser om nyckeltal.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har framförallt belyst problematiken kring kunskaps- och informationsbristen gällande bostadsrättsföreningars ekonomi vid bostadsrättsköp. Det är vår förhoppning att denna studie ska skapa en diskussion om denna problematik.    Nyckelord: Fastighetsmäklare, årsredovisning, nyckeltal, objektsbeskrivning, bostadsrätt, bostadsrättsförening. / Aim: The aim of this study is to get an idea if more economic information such as business ratios from annual reports should be part of the prospectus or not.   Method: We have been influenced by a hermeneutic perspective throughout this study and interviews using qualitative method have been held. A strategic selection has been made to find real estate agents and consumers that have experienced problems with their tenant owned associations' economy after buying a tenant owned flat.  Our analysis and conclusion are mainly based on the chapter about empirical foundations, where the most relative parts from the interviews have been presented. They are also somewhat connected to the chapter about regulations.   Result & Conclusions: The interviewed consumers have lacking knowledge concerning the membership in tenant-owner's associations and the risks of buying a tenant-owned flat.  None of the interviewed real estate agents use business ratios, often due to lack of time and/or knowledge. It is their opinion that consumers may benefit from business ratios and the majority of the consumers are in favour of them. The real estate agents knowledge concerning annual reports is often inadequate, which makes them doubtful about using business ratios. It is our belief that business ratios should be presented in prospectus, in order to create better informed purchases of tenant-owned flats. One idea is to present them with a factual explanation, mean values of the area and a value showing what is considered appropriate. Actions need to be taken to create more open, pedagogical discussions between consumer and real estate agents. Education nights and brochures with information for consumers can contribute to this.    Suggestions for further research: -         Look into real estate agents lack of knowledge concerning annual reports and why their knowledge is short.   -         Get to the bottom of business ratios, i.e. examine how to present them in the most beneficial way for both consumers and real estate agents. -         Review the law about annual reports and examine if regulations concerning business ratios in annual reports need to be made.   Contribution of the thesis: This thesis has illustrated the problems concerning the lack of knowledge and information when buying tenant-owned flats. Hopefully the thesis will create a discussion about these complex problems.   Key words: real estate agent, annual report, business ratio, prospectus, tenant-owned flat, tenant-owner's association.

I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.

Bachelor thesis within Business Administration Title: Effective estate management Author: Joacim Ståhl Patrik Styrbjörn Tutor: Gunnar Wramsby Date: 2008-06-05 Subject terms: Estate management, efficiency, key figure, good examples, manager, real estate   Abstract: Background: Concerning the global economy and the picture given in real estate business that efficiency and profitability are needed to survive is it intresting to study and search for good example to reach an effective and profitable estate management. Purpose: The purpose of the thesis is to describe the work of real estate concern to reach efficiency and profitability from the owner/manager perspective. Method: Through qualitative interviews with eight respondents in four different real estate concerns describe good examples on effective estate management and with this fulfil the purpose of this essay. Two interviews per company were made, one at the company and one over phone to reach better security concerning the answers. Theory: The theory is divided in to four mainparts were the first two explains estate management and financial control. Thereafter comes an impression concerning efficiency and how efficiency is secured in estate mangement from a theoratical perspective. Empiri: This part of the essay is about the interviews made and through them show how real estate concern works with efficiency by focusing on good examples in which the companys find themself efficient. Analysis: Comparing the theories and the empirical research to analys and try to describe efficient estate management. Conclusions: Efficient estate management is about controlling the costs and especially about the opreating costs. Important to reach operative efficiency is therefore to continuosly follow up the costs and to do readings every month. To compose and continuosly work with budget and action plans for each estate is important in order to reach efficiency in the management of estates. / Kandidatuppsats inom företagsekonomi Titel: Effektiv fastighetsförvaltning Författare: Joacim Ståhl Patrik Styrbjörn Handledare: Gunnar Wramsby Datum: 2008-06-05 Ämnesord: Fastighetsförvaltning, effektivitet, nyckeltal, goda exempel, förvaltare, fastigheter   Sammanfattning: Bakgrund: Med tanke på läget i den globala ekonomin och den bild som givits inom fastighetsbranschen att effektivitet och lönsamhet som krävs för att överleva är det intressant att undersöka och söka efter goda exempel för att uppnå en effektiv och lönsam förvaltning av fastigheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva fastighetsbolags arbete med att uppnå effektivitet och lönsamhet ur ett perspektiv sett från ägare/förvaltare. Metod: Genom kvalitativa intervjuer med åtta respondenter inom fyra olika fastighetsförvaltande bolag beskriva goda exempel på effektiv fastighetsförvaltning och därmed uppfylla syftet med uppsatsen. Två intervjuer skedde per bolag, varav en hos bolaget och en per telefon för ökad säkerhet angående erhållna svar. Teori: Teorin är uppdelad i fyra huvudkapitel där de två första förklarar begreppen fastighetsförvaltning och ekonomistyrning. Därefter sker en fördjupning mot effektivitet och hur effektivitet säkerställs inom fastighetsförvaltning ur ett teoretiskt perspektiv. Empiri: Denna del av uppsatsen bygger på intervjuer för att visa på hur fastighetsbolag arbetar med effektivisering genom att fokusera på goda exempel där respondenterna uppfattar sig som effektiva. Analys: Jämförelse mellan teorier och och den empiriska undersökning för analys och försök att beskriva effektiv fastighetsförvaltning. Slutsats: Effektiv fastighetsförvaltning handlar till stor del om kostnadskontroll och i synnerhet av driftskostnaderna. Ett aktivt arbete med täta avläsningar och uppföljningar är viktigt för att uppnå effektivitet operativt. Att kontinuerligt arbeta med budget och handlingsplaner för varje fastighet är av stor vikt för att nå effektivitet i förvaltningen av fastigheter.

Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3. I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor. Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde. Det var även klart att goodwill, som uppstår vid företagsförvärv, skulle nedskrivas istället för att som tidigare avskrivas. Reglerna som behandlar detta ämnesområde heter IFRS 3. Enligt IFRS 3 skall årlig (eller vid behov) prövning av goodwills värde utföras av företagets ledning och om en förändring av värdet skett skall nedskrivning ske. I debatten fanns det en oro huruvida denna förändring skulle påverka företagens redovisade resultat och därmed dess nyckeltal. Om företagen väljer att inte göra nedskrivning av goodwill förbättras företagets resultat och då sjunker P/E-talet, vilket ofta ses som en köpsignal för investerare. Därför påstods i debatten att nyckeltal skulle beräknas exklusive goodwill för att beräknas på rätt sätt. Andra nyckeltal som påverkas av IFRS 3 är utdelning (höjs resultatet finns mer att dela ut), soliditet (ökar goodwillposten blir företaget solidare) och goodwillpostens värdering. Det som inte framgick i debatten var hur stor nyckeltalens förklaringsgrad av aktiekursen var (hur stor del av förändring i aktiekurs som kan förklaras av nyckeltal) och därmed vilken effekt regelförändringen skulle få. Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Företagen i studien representerar 30 % av Stockholmsbörsens värde per 29 november, 2006. Mätperioden omfattar 1998 till 2006. Uppsatsens problemformulering är: Vilken förklaringsgrad har nyckeltal påverkade av IFRS 3 för aktiekursen? Resultatet som studien visar är att nyckeltalen till stor del förklarar förändring i aktiekurs. De slutsatser vi kommer fram till genom att använda oss av multipel regressionsanalys är att nyckeltalen P/E-tal, soliditet, utdelning samt goodwills förklaringsgrad av förändring i aktiekurs är 67,1 procent. För att IASB skall uppfylla sitt syfte blir det därigenom viktigt att de informerar om vad IFRS-reglerna innebär.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen.   Metod: I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.     Resultat & Slutsats: Ett flertal nyckeltal används hos fallföretaget. Finansiella nyckeltal används i betydligt mindre omfattning än vi förutspått. Istället används egenkomponerade nyckeltal som är anpassade att kontrollera och påverka enskilda delar av verksamheten. De flesta nyckeltalen är inriktade på kostnadskontroll och intäktsmaximering. På senare år har miljöinriktade nyckeltal börjat användas. Svårigheter finns att mäta personaleffektivitet med hjälp av nyckeltal.   Förslag till fortsattforskning: Det skulle kunna vara att undersöka flera företag inom åkeribranschen och jämföra företagen med varandra eller att jämföra dem med branschen om hur de använder sig av nyckeltal och försöka utarbeta interna standardnyckeltal för företag i åkeribranschen.   Uppsatsen bidrag: Vår förhoppning är att fallföretaget har nytta av vår studie i sitt fortsatta arbete med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Uppsatsen har bidragit till att författarna fått en god inblick i hur nyckeltal kan användas internt i ett företag och ökad kunskap om uppsatsskrivande. / Aim: The purpose of this case study is to investigate how a transport company uses key figures when managing their organisation, as well as developing new possible key figures to improve the efficiency.   Method: In our case study we have chosen to use the qualitative method. The means of achieving this are based on the "hermeneutiska" interpretation. The basis of this case study has been collected through interviews with the Finance manager at "Gävle fjärrfrakt". Information has also been collected through literature which has then been linked with the empirical investigation which forms the basis of our analysis.   Result & Conclusions: A number of key figures are being used at the organisation in question. Financial key figures are being used far less than we predicted. Instead, self made key figures adapted to control and affect certain parts of the organisation are being used. Most of the key figures are focusing on controlling costs and profit maximisation. During the past few years environmentally focused key figures have started to being used. There are difficulties measuring employee efficiency with the help of key figures.   Suggestions for future research: Could be to do research on more companies in this business sector and comparing them either to each other or comparing them with the business sector in regards to how they use key figures and try to develop a standardised set of key figures for companies in this line of business.   Contribution of the thesis: Our ambition is that the company in question will find use in our study when continuously using key figures as a mean to manage their organisation.

Jönköpings kommun har utformat en utbyggnadsstrategi för hur man ska nå en befolkning av 150 000 i seklets mitt. Utbyggnadsstrategin är utformat så att målet skall nå med hjälp av en hållbar utveckling. Kommunen beslutade att lägga ner skolan på området Kungsängen och omvandla det till ett bostadsområde. Projektet är i planeringsfas och några förslag på utformningen har ännu inte utförts av några byggherrar. Rapporten inriktar sig på att fastställa ett rimligt värde på bebyggelsetätheten i området kv. Kungsängen. För att kunna nå rimliga värden på områdets exploateringsgrad har en variation av analyser och beräkningar utförts. Analyserna av de olika områdena i Jönköping ger en bild av skillnaderna på utseendet och täthetsgraderna. Beräkningarna visar Kungsängens varierade exploateringsgrad beroende på valet av hustyper. Analyserna och beräkningarna har resulterat i att området kv. Kungsängen skall ha en hög exploateringsgrad. Exploateringsgraden skall vara så hög att den definieras som sluten stadsbebyggelse, det vill säga 60- 80 bostäder/hektar, enligt stadsbyggnadskontoret i Jönköping. Helst ska värdet på exploateringen ligga i nedre delen av det spannet. Resultatet visar hänsyn till kommunens utbyggnadsstrategi och intervjuerna som gjort i rapporten. Användbarheten av nyckeltalen som använts vid framtagningen av exploateringsgraden har även utretts. Utredningen resulterade i att nyckeltalen är användbara vid planeringen av ett område men att hänsyn får tas till vissa värden så som antalet invånare/rumsenhet. / Jönköping’s municipality has developed an expansion strategy to reach the population of 150 000 residents in year 2050. The goal of the expansion strategy is to reach these numbers by using sustainable development. The municipality of Jönköping has (made the) decided to shut down the school in the Kungsängen area, in order to turn the area into a residential instead. The project is still in its planning phase and no suggested decisions on the area’s design have yet been made. This essay focuses on determining a reasonable value for the settlement density in the Kungsängen area. To reach these reasonable values, a variety of analysis and calculations have been made. The analysis provides a comparative view of the differences in the appearance and the settlement density between the areas in Jönköping. The calculations provide facts regarding the level of density depending on the choice of buildings. The analysis and the calculations show that the area of Kungsängen should be planned with a high settlement density value. The settlement density should have a value that is consistent with Jönköping’s city planning office, which is between the range of 60 – 80 houses/hectare. The results were determined by considering the expansion strategy and the interviews that have been carried out within this essay. The usefulness of the key figures that one uses when developing density values in an area, has been investigated. Conclusively, the investigation showed that the key values could be used but it should be taken into consideration that some of the values may be incorrect, e.g. residents/room unit.

Forskningsfråga Är det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden? Syfte Går det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen. Teori Teorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen. Vi redovisar många olika studier som har försökt hitta metoder för att skapa överavkastning. Vi har även tagit med teorier inom behavioral finance för att försöka förstå uppkomsten av anomalier på aktiemarknaderna. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie som grundar sig på rådata från tre olika marknader, OMX Stockholm, OMX Helsinki och OMX Copenhagen. Vi valde att bara använda aktier listade inom industribranschen, dels på grund av att det är lättare att jämföra aktier inom samma segment och dels för att det fanns mest företag att tillgå inom industrisektorn. Studien har en undersökningsperiod på åtta år, den sträcker sig från 2003-04-01 till 2011-04-01. Vi har riskjusterat portföljerna med hjälp av Jensens Alpha samt signifikanstestat portföljerna mot varandra med hjälp av Mann-Whitney U testet.  Kunskapsgap Mycket av forskningen kring realtivvärdering är utförd på den amerikanska marknaden. Den Nordiska marknaden har undersökts väldigt sparsamt och det saknas relevant forskning kring nyckeltal och riskjusterade portföljer.  Resultat och slutsats Studiens resultat kan tolkas på olika sätt. Alla portföljer med låga nyckeltal fick riskjusterad överavkastning när de jämfördes med respektive industriindex. Dock var det endast två av portföljerna som visade ett signifikant resultat i Mann-Whitney U testet. Dessa två portföljer var P/B samt den egna modellen på Helsingforsbörsen. Vi tolkar resultaten som att det är möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltalen. Dock hade nyckeltalet EV/EBITDA ett avvikande resultat och gick inte i linje med den tidigare forskningen samt våra andra portföljer eftersom höga EV/EBITDA gav högre avkastning än låga på två marknader.

Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen. Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning. Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen. För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har. Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var: • Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager. • Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts. • Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit. • Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring. • Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid. • Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum. • Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen. • Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen. • Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen. • Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo. / This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen. Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply. The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics. To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have. From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were: • Inventory: Capital tied up in inventory. • Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over. • Waste: Percentage of inventory waste. • Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away. • On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries. • Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date. • Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption. • Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption. • Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time. • Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.