<p>Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. </p><p>Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. </p><p>Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. </p><p>Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att kartlägga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vår kartläggning ämnar vi öka förståelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats från år 2000 till 2008. Denna jämförelse har vi gjort genom att granska årsredovisningar från de största aktörerna inom respektive del-bransch.</p>

<p>För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).</p><p>Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5).</p><p>I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik.</p><p>Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken.</p><p>1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15</p><p>2) Hampton, 2003, sid. 6</p><p>3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p><p>4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27</p><p>5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.  </p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Ett flertal nyckeltal används hos fallföretaget. Finansiella nyckeltal används i betydligt mindre omfattning än vi förutspått. Istället används egenkomponerade nyckeltal som är anpassade att kontrollera och påverka enskilda delar av verksamheten. De flesta nyckeltalen är inriktade på kostnadskontroll och intäktsmaximering. På senare år har miljöinriktade nyckeltal börjat användas. Svårigheter finns att mäta personaleffektivitet med hjälp av nyckeltal.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Det skulle kunna vara att undersöka flera företag inom åkeribranschen och jämföra företagen med varandra eller att jämföra dem med branschen om hur de använder sig av nyckeltal och försöka utarbeta interna standardnyckeltal för företag i åkeribranschen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsen bidrag: </strong>Vår förhoppning är att fallföretaget har nytta av vår studie i sitt fortsatta arbete med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Uppsatsen har bidragit till att författarna fått en god inblick i hur nyckeltal kan användas internt i ett företag och ökad kunskap om uppsatsskrivande.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this case study is to investigate how a transport company uses key figures when managing their organisation, as well as developing new possible key figures to improve the efficiency.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In our case study we have chosen to use the qualitative method. The means of achieving this are based on the "hermeneutiska" interpretation. The basis of this case study has been collected through interviews with the Finance manager at "Gävle fjärrfrakt". Information has also been collected through literature which has then been linked with the empirical investigation which forms the basis of our analysis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> A number of key figures are being used at the organisation in question. Financial key figures are being used far less than we predicted. Instead, self made key figures adapted to control and affect certain parts of the organisation are being used. Most of the key figures are focusing on controlling costs and profit maximisation. During the past few years environmentally focused key figures have started to being used. There are difficulties measuring employee efficiency with the help of key figures.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Could be to do research on more companies in this business sector and comparing them either to each other or comparing them with the business sector in regards to how they use key figures and try to develop a standardised set of key figures for companies in this line of business.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> Our ambition is that the company in question will find use in our study when continuously using key figures as a mean to manage their organisation.</p>

<p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att få en bild av huruvida mer ekonomisk information så som viktiga nyckeltal från årsredovisningar bör lyftas in i bostadsrätters objektsbeskrivningar eller ej. </p><p> </p><p><strong>Metod</strong>: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hållits med fastighets-mäklare samt bostadsrättsköpare som under eller efter deras bostadsrättsaffärer stött på problem gällande bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Vår analys och slutsats är till största delen baserade på empirikapitlet, där vi redovisat det vi från intervjuerna anser relevant för denna studie. De är även till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.   </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrättsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrättsförening innebär är bristfälliga. Inga av de intervjuade fastighetsmäklarna använder nyckeltal, ofta på grund av tids- och/eller kunskapsbrist. De ser dock fördelar för konsumenterna med nyckeltal och majoriteten av konsumenterna välkomnar dem. Fastighetsmäklarnas tydningar av årsredovisningar är ofta otillräckliga, vilket bidrar till oro från dem över att använda nyckeltal. Vi anser att nyckeltal i objektsbeskrivningar är nödvändiga för att få bättre informerade bostadsrättsköpare, en idé är att presentera dem med en förklarande text, riktvärden och medelvärde för orten. Utbildningskvällar och köpguider för bostadsrättsköpare kan bidra till mer öppna, för-klarande diskussioner mellan fastighetsmäklare och konsument, och att konsumenter uppmärksammas på det latenta behovet av mer informerade köp.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong></p><p>-         Undersöka fastighetsmäklares bristande kunskaper gällande årsredovisningar, vad dessa bristande kunskaper bottnar i och hur de kan förebyggas.</p><p>-         Granska nyckeltal vidare och undersök hur de bör redovisas för att vara mest fördelaktig för både bostadsrättsköpare och fastighetsmäklare.</p><p>-         Granska Årsredovisningslagen och dess bestämmelser om nyckeltal.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen har framförallt belyst problematiken kring kunskaps- och informationsbristen gällande bostadsrättsföreningars ekonomi vid bostadsrättsköp. Det är vår förhoppning att denna studie ska skapa en diskussion om denna problematik. </p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Fastighetsmäklare, årsredovisning, nyckeltal, objektsbeskrivning, bostadsrätt, bostadsrättsförening. </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to get an idea if more economic information such as business ratios from annual reports should be part of<strong> </strong>the prospectus or not.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>We have been influenced by a hermeneutic perspective throughout this study and interviews using qualitative method have been held. A strategic selection has been made to find real estate agents and consumers that have experienced problems with their tenant owned associations' economy after buying a tenant owned flat.  Our analysis and conclusion are mainly based on the chapter about empirical foundations, where the most relative parts from the interviews have been presented. They are also somewhat connected to the chapter about regulations.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The interviewed consumers have lacking knowledge concerning the membership in tenant-owner's associations and the risks of buying a tenant-owned flat.  None of the interviewed real estate agents use business ratios, often due to lack of time and/or knowledge. It is their opinion that consumers may benefit from business ratios and the majority of the consumers are in favour of them. The real estate agents knowledge concerning annual reports is often inadequate, which makes them doubtful about using business ratios. It is our belief that business ratios should be presented in prospectus, in order to create better informed purchases of tenant-owned flats. One idea is to present them with a factual explanation, mean values of the area and a value showing what is considered appropriate. Actions need to be taken to create more open, pedagogical discussions between consumer and real estate agents. Education nights and brochures with information for consumers can contribute to this. </p><p> </p><p><strong>Suggestions for further research: </strong></p><p>-         Look into real estate agents lack of knowledge concerning annual reports and why their knowledge is short.  </p><p>-         Get to the bottom of business ratios, i.e. examine how to present them in the most beneficial way for both consumers and real estate agents.</p><p>-         Review the law about annual reports and examine if regulations concerning business ratios in annual reports need to be made.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has illustrated the problems concerning the lack of knowledge and information when buying tenant-owned flats. Hopefully the thesis will create a discussion about these complex problems.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>real estate agent, annual report, business ratio, prospectus, tenant-owned flat, tenant-owner's association.</p>

<p><p>Idag ägs mer än tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen är ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar både strategiskt och långsiktigt med de ägda företagen. Ett företags finansiering kan ske på diverse sätt och de vanligaste sätten att anskaffa kapital är genom självfinansiering, krediter och tillskott från aktieägare. Thule och Kärhs är exempel på två riskkapitalbolagsägda företag som använt sig av främmande kapital på ett missgynnande sätt. Att använda sig av främmande kapital kan alltså innebära risker men även möjligheter om det används på rätt sätt. Vi tycker därför att det är intressant att undersöka dessa risker och möjligheter utifrån tre perspektiv; företag, ägande riskkapitalbolag och bank. Vi ville också ta reda på hur dessa tre perspektiv påverkas av varandra.</p><p>Den kvalitativa metoden och en abduktiv ansats har använts vid utförandet av studien. Detta på grund av att vi utgått från en problemformulering och sedan pendlat mellan referensram och empiri när vi gjort våra tolkningar. Primärdata samlades in genom intervjuer, både via personliga möten och via telefon.</p><p>Vi inleder referensramen med att definiera riskkapitalbolag och förklara hur de fungerar. Direkt efter får läsaren ta del av vad intervjupersonerna sagt och vår tolkning av det berörda ämnet, vilken är en struktur som resten av uppsatsen följer. Vidare tas kreditgivarna, kreditbeviljning samt kreditformer i beaktning. Därefter diskuteras hur ägarna och banken påverkar och styr företagen. I de två sista kapitlen är företagsperspektivet i fokus med dess finansiering och kapitalstruktur. Detta följs av vilka effekter skuldsättning kan innebära och i detta kapitel är hävstångseffekten en central del.</p><p>Slutligen besvaras vår frågeställning och vi har bland annat kommit fram till att de tre perspektiven påverkas av varandra på många olika sätt. Exempelvis innebär det att företag får tillgång till ett kontaktnät när de ägs av ett riskkapitalbolag samt att företagen påverkas av båda ägarna och banken genom rapportkrav av nyckeltal. Vi har dessutom dragit slutsatsen att alla tre perspektiven står inför både risker och möjligheter vid användandet av främmande kapital. Tillexempel kan belåning innebära en risk för företaget då det kan förlora makten till långivaren, medan det för ägarna är en möjlighet att ta lån då det ökar det totala kapitalet vilket i sin tur ger en högre avkastning på det egna kapitalet.</p></p>

<p>Forskningsfråga: Använder företagen årsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser på arbetet med årsredovisningen. Hur företagen använder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en årsredovisning är också något vi syftar till att studera och analysera. Syftet är även att studera om den nytta som kan utvinnas från årsredovisningen används av företagen som beslutsunderlag.</p><p>Avgränsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommun</p><p>Metod: Vår uppsats bygger på den kvalitativa metoden, då vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har är av abduktiv typ, då vi utifrån en frågeställning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jämföras i en analys och slutsats.</p><p>Slutsats: Företagen i uppsatsen kan använda sig mer av årsredovisningens information, mer eller mindre beroende på företagets situation. Faktorer som kunskap, resurs, tid och framgångssträvan påverkar hur företagen ser på och använder sig utav informationen.</p>

No description available.

<p>I denna uppsats analyserar vi huruvida Basel II regelverket räcker för att kontrollera bankernas verksamhet och om det statliga garnantiprogrammet behövs. Som föremål för studien har vi valt Handelsbanken och SEB och vi har studerat nyckeltalen kapitaltäckningsrad, kreditförlustnivå, räntabilitet på eget kapital samt kassaflödesanalys över tid. Vidare behandlar vi Basel II regelverket med kapitaltäckning och intern riskhantering samt det statliga garantiprogrammets utformning. Vi har även genomfört intervjuer med respondenter från Handelsbanken, Riksgälden och Finansinspektionen (Fi) för att styrka de siffror vi hittat i bankernas årsredovisningar. I dagens ekonomiska krisläge är vi av uppfattningen att Basel II:s kapitaltäckningskrav inte helt speglar de verkliga hot bankerna är utsatta för, nämligen likviditetshotet. SEB uppvisar stora kreditförluster och negativa kassaflöden, ändå har banken god kapitaltäckning. Det statliga garantiprogrammet behövs för att bankerna ska kunna klara sin upplåning och därmed likviditet.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.</p><p>Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre. De kan dock få en kraftig påverkan vid ett lågt resultat, vilket två av tre får. Resultaten gäller för studien på den amerikanska såväl som svenska marknaden.</p><p>Ingen av de koncerner som gjort företagsförvärv uppfyller kraven på utökad information. Fyra av sex koncerner uppfyller det utökade informationskraven från nedskrivningtestet. Ingen av de koncerner som måste uppfylla det utökade informationskravet uppfyller kravet.</p><p>Som informationen är utformad idag påverkas vardagsekonomen negativt. För transparensen skull efterlyser vi en samlad information för allt som är goodwillrelaterat – förslagsvis presenterat vid noten ”immateriella tillgångar”.</p>