Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

Detta är en kvalitativ och kvantitativ studie som undersöker hur kvinnliga och manliga makthavare framställs i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare undersöks om det är några skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-ägda kanalen i bemötandet och framställningen av makthavare i morgonprogrammen. De två morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige undersöktes genom totalt 28 klipp som sändes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har använts främst till mätbara frågor för att undersöka bland annat om tonen i intervjun är vänskaplig, granskande eller neutral, om ämnet i intervjun är hårt eller mjukt samt om samma tid läggs på profession och person när det gäller kvinnliga respektive manliga makthavare. Den kvalitativa studien har använts för att studera klippen i morgonprogrammen mer ingående och det som har studerats och tolkats är bland annat bildgestaltning, vilka ämnen som tas upp (hårda/mjuka) samt vilka frågor som ställs till makthavarna. SVT har i de analyserade fallen vid fler tillfällen än TV4 presenterat makthavaren med både namn och rätt titel. När det gäller längd i minuter som kvinnliga och manliga makthavare fått medverka i morgonprogrammen har kvinnor fått mindre tid än männen, i båda kanalerna. I SVT får män till största delen prata om hårda ämnen och kvinnor om mjuka ämnen, medan det är mer jämställt i TV4. I det undersökta materialet finns vissa skillnader mellan kanalerna och hur de framställer makthavare. Detta kan bero på målgruppstänk då Gomorron Sveriges målgrupp vill ha nyheterna framställda på ett traditionellt sätt, medan Nyhetsmorgons målgrupp vill ha en blandning av underhållning och nyheter.

Is there a difference between whose voice is represented in individual elements in TV4’s morning show Nyhetsmorgon? This study aims to map out whose voice is represented in what segment of the show. To have a voice is an important building block in a modern democratic society. Additionally, the voices that are actually heard also need to originate from different people as the difference is important in the process of producing meaning. Nyhetsmorgon could operate as a platform for all voices to be heard, but instead of using the power they possess, they allocate the space unequally. Based on a quantitative content analysis, with a theoretical groundwork derived from Nick Couldry’s voice theory and Stuart Hall’s theory of representation, this study indicates under-representation of different voices and that certain qualifications are considered advantageous in how much someone is allowed to have their voice heard. The most common voice represented in Nyhetsmorgon is an adult female who is invited to function as a professional. She has a common Swedish first name, not necessarily a common Swedish surname, and gets to speak for about 3–4 minutes without any interruptions. She is not perceived to have a non-Nordic background. This invited guest appears, as such, most often in the culture and entertainment category.

Den här studien fokuserar på mediers bilder av alkohol och hur dessa framställs språkligt i svensk morgontv. Specifikt studeras dryckesinslagen i två avsnitt av SVT:s Gomorron Sverige respektive TV4:s Nyhetsmorgon. Studiens syfte är att undersöka hur alkohol som fenomen konstrueras i dessa program och därigenom öka förståelsen för det fenomenet samt bidra till teoretiseringen av mediers bilder av alkohol. För att komma åt dessa konstruktioner används multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från morgontv-genrens programformat och dess journalistiska approach samt en teori om mediers legitimerande verkan. Studiens tillvägagångssätt grundar sig i analysbegrepp hämtade från MCDA vilka möjliggör en kvalitativ kritisk studie av programmens språkanvändning. Språk inom MCDA innefattar verbalt och skriftligt språk samt visuella tecken. Utifrån de språkliga resurser som framkommer i dekonstruktionen av avsnittens språkanvändning delas studiens material in i fyra diskursiva teman. Temana existerar i en vardaglig och familjär kontext utifrån tv-studiornas utformning och programledarnas journalistiska approach. Det första och mest grundläggande temat är att alkoholhaltiga drycker konstrueras som det normativa. Avsnittens tittare konstrueras som konsumenter, och då främst som alkoholkonsumenter. Vidare konstrueras dryckestipsen i programmen som folkbildning som tittarna måste ta del av. Det avslutande temat tar upp hur alkohol konstrueras som ett exklusivt fenomen. / The focus of this study is media’s images of alcohol and how language is used to portray them in Swedish breakfast television. Items on beverages are studied in two episodes of Gomorron Sverige and two episodes of Nyhetsmorgon. The purpose of the study is to investigate the constructions of alcohol as a phenomenon in these programs as well as to increase the understanding of the phenomenon and accumulate to the theorizing on the media’s images of alcohol. To be able to examine these constructions the study uses multimodal critical discourse analysis (MCDA) as a theory as well as a method. The theoretical framework of the study will also be based on the setting within, and the journalistic approach of, the genre of breakfast television as well as a theory on media as a legitimating actor. The procedure of the study is based on multiple concepts of analysis gathered from MCDA which enable a qualitative critical study of the language used within the programs. MCDA regards language as spoken and written language as well as visual signs. Through the linguistic resources, exposed by the deconstruction of the language used in the programs, it is possible to distinguish four thematic discourses within the material of the study. The thematic discourses exist within a familiar context based on the styling of the studios and the journalistic approach of the hosts. The first and most essential thematic discourse is the fact that alcohol is constructed as a norm. Secondly, the viewers are constructed as consumers of alcohol. Furthermore the beverage recommendations are constructed as mass education, mandatory for the viewers to take part of. The final thematic discourse regards alcohol as an exclusive phenomenon.

This study examines Swedish morning TV’s framing of the phenomenon of exercising. Morgonstudion in SVT, and Nyhetsmorgon in TV4, is the morning shows that has been investigated. The aim of the study is to enlighten and enhance the understanding of how the phenomenon of exercising are framed in Swedish morning television, as well as to contribute to the theorization of media’s representation of exercise.  A qualitative content analysis has been used to capture the language, to see how they present exercising and if they legitimate it. Theoretical framework applied are framing theory, representation, legitimize, healthism and public service vs commercial television. The research fields are health communication, exercise in media and morning television journalism.   The result shows that Swedish morning television, through different methods and lexical choices, legitimize the phenomenon of exercise. SVT is more focused on exercise that suits everyone and that viewers can change their lifestyle by making small changes in their everyday life. For example, they have an idea of how to get the pulse up by exercises in the garden while TV4 is aiming at reaching out to those that is already exercising and specifies types of exercising during the show. They give advice on how to find out what training tools you need to complete a triathlon for example. Lexical choices reinforce that exercise is something positive and both the guests and hostess sees exercise as a norm. The elements of exercise differ between the programs, as well as the studio environment and the content. On the other hand, there are similarities such as the language that is used and they are both visited by experts.

This study investigates the diffrences and similarities between interviews with politicians from two different Swedish morning news shows called Morgonstudion and Nyhetsmorgon. This is to see if there is a connection between how the news interview is designed and the fact that it is public service or commercial tv. Using Conversation Analysis, the interviews interaction are analyzed as institutional conversations. Two of the interviews chosen for investigation is with the partyleader of Centerpartiet Annie Lööf and the other two are with the spokesperson candidate of Miljöpartiet Märta Stenevi. The theoretical framework that this comparative study is based on is the framing theory and the conversation analysis as a theory. The authors argue that the framings of the news interviews can be associated with the charactaristics of public service and commercial tv. The study also argues that some of the interactional patterns can be connected to these charactaristics.