Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig.</p><p>Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen.</p><p>Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.</p>

Syftet med detta arbete har varit att belysa pojkars uppfattning om nyttan med skolan, vad som motiverat dem att gå till skolan och om skolan bör vara frivillig. Detta är en kvalitativ intervjuundersökning som gjordes i södra Sverige. Sex pojkar i år nio deltog och delgav sina tankar och uppfattningar kring ovanstående ämnen. Resultatet visar att samtliga pojkar ansåg att de lärde sig mycket i skolan, och att det var viktigt att få bra betyg för att kunna söka vidare och gå på det gymnasieprogrammet de ville. Det framkom också att skolan ska vara obligatorisk så att alla elever har samma chans till utbildning och inte hamnar i svårigheter. Pojkarna uppfattade att det fanns olika typer av kunskap. De ansåg att det var viktigt att ha baskunskaper i olika ämnen och kunskaper för att klara av den framtida vardagen och arbetslivet.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre. Forskningsfrågan lyder alltså:Varför har små aktiebolag valt att välja bort revisionen?Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer med revisionsbyråer, skatteverket, banker och små aktiebolag som har valt bort revisionen. En Abduktiv ansats har används i studien för att kunna växla mellan teori och empiri. Syftet med studien är att jämföra de små aktiebolagens bakomliggande skäl till bortval av revision med de skäl som låg till grund för avskaffandet av revision. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att ett företag anses vara mindre tillförlitligt om det inte är reviderat och det kan leda till att t.ex. bankerna inte har förtroende för företaget vid kreditgivningen. Anledningen till varför de små aktiebolagen har valt bort revisionen är kostnaden samt att de inte hade upplevt nyttan med revisionen. En potentiell orsak till varför de små aktiebolagen väljer bort revisionen är för att det finns en begreppsförvirring kring en revisor och en redovisningskonsult. De små aktiebolagen kan inte skilja mellan en redovisningskonsult och en revisor och vad de egentligen gör.De anledningar till att de små aktiebolagen väljer bort revision, som har kommit fram genom studien stämmer överrens med de orsaker som gjorde att regeringen tillsatte utredningen från första början. / Program: Civilekonomprogrammet

I dagsläget finns det en stor mängd undersökningar och enkäter som frågar och kategoriserar nuvarande elevers uppfattning om trä- och metallslöjd och deras skolgång. Däremot finns det begränsat med forskning om före detta slöjdelevers uppfattning om deras skolgång och deras tankar om trä- och metallslöjd. Syftet med denna undersökning har varit att studera hur före detta elever ser på nyttan av den trä- och metallslöjdsundervisning de har erhållits i grundskolan. Jag har utfört halvstrukturerade intervjuer med fem före detta elever från en skola i norra Sverige. Det jag kom fram till är att majoriteten av de som intervjuades är positivt inställda till trä- och metallslöjd och att samtliga kan finna en nytta med ämnet trots skilda åsikter om ämnet. Det finns dock faktorer som försvårar användningen av trä- och metallslöjdens kunskaper efter att skolan tagit slut, ett exempel är svårigheten att införskaffa alla verktyg och material. Det finns även hindret att de intervjuade kan i vissa lägen inte själva förklara med egna ord varför trä- och metallslöjden har ett värde. Det kan vara värt att notera att omfattningen av denna undersökning är för liten för att kunna dra generella slutsatser, och avses endast agera som en utgångspunkt för att se om denna undersökningsgrupp har potential att ge oss lärare en större förståelse och ett bredare perspektiv. Baserat på resultaten som erhållits från undersökningen bedöms det finnas potential till vidare undersökningar. Det finns möjligheter att undersöka vidare med olika inriktningar och andra åldersgrupper.

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda. Där fyller revision sitt syfte genom att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare, i mindre företag har denna aspekt ringa betydelse. I små aktiebolag är ledning och ägare ofta samma person. I denna miljö fyller revisionstjänsten en annan uppgift än att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare. Istället kan revision hjälpa små aktiebolag på andra sätt. I denna studie har vi försökt reda ut hur små aktiebolag upplever nyttan med revisionstjänsten. I denna studie framkommer det att små aktiebolag väljer att bli reviderade till följd av oro för att göra fel. Genom revisorn finner de trygghet genom att deras oro över att något är felaktigt dämpas. Det står klart att de små aktiebolagen upplever nytta med revisorn och inte revisionstjänsten. Det är genom revisorns arbete de upplever nyttan. Det har även visats sig vara av värde för små aktiebolag att revisorn erbjuder råd och vägledning när det behövs. Företagen upplever nytta genom att revisorn hjälper de vid komplexa frågeställningar och när de känner sig osäkra. Små aktiebolag kan ha missuppfattade förväntningar om revisorns arbetsuppgifter och kan därför förvänta sig mer vägledning av sin revisor. Små aktiebolag ser inte alltid revisorn som den strikta versionen av en oberoende granskare. Istället kan små aktiebolag vilja ha en god relation till revisorn och på så sätt känna sig trygga att de agerar korrekt. Relationen till revisorn hör i stor utstäckning samman med den upplevda nyttan. När de små aktiebolagen känner förtroende för revisorn och när de upplever att revisorn är engagerad höjs den upplevda nyttan med revision. Dock är detta en högst subjektiv uppfattning, personer har olika syn på vilken nivå och form denna relation ska ta. Det är dock av vikt att de små aktiebolagen upplever relationen till revisorn och deras samarbete som tillräcklig

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav: Högst tre anställda. En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad. Metoden som användes i studien var kvalitativ metod med en abduktiv ansats vilket gav oss möjlighet att växla mellan empiri och teori. Tre besöksintervjuer samt en telefonintervju med små nystartade aktiebolag i Borås genomfördes.Studiens slutsats är att de små nystartade aktiebolag upplever att revisorn medför nytta. Kvalité, tidsbesparing samt revisorns kunskap är de faktorer som bidrar till nyttan och som är avgörande i valet av att ha en revisor. Studien visar att avskaffandet av revisionsplikten är en positiv lagändring då företag fritt får välja om de vill ha revision eller inte. För de företag som väljer att granskas av en revisor kommer räkenskaperna och bokslutet få en kvalitetsstämpel, det vill säga en högre kvalité och större förtroende för de finansiella rapporterna. Studien visar att kostnaden för revision inte har någon större betydelse i företags val av att ha revision då fördelarna väger tyngre.

<p>Sammanfattning</p><p>Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.</p><p>För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.</p><p>Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen.</p><p>Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och</p><p>nyttan med kunskapen.</p>

Sammanfattning Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen. För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar. Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och nyttan med kunskapen.

<p>Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.</p>